Första metardagen #blogg100

Visst är väl våren en härlig tid?
Kristi himmelfärdsdagen, flygardagen eller första metaredagen. Kärt barn har många IMG_20160505_084843namn. Som tidningsbud finns det några dagar per år som vi tidningsbud är lediga, och denna dag är en sådan.  För mig blev det traditionsenligt besök vid en av våra kyrkor där dagen startar 08,45 med musik vid klockstapel. Vädret var helt fantastiskt och en timma före började jag min promenad dit. Med bas, flöjter och gitarr, så bjöds vi på vacker musik vid klockstapeln med gamla kära naturlåtar som gav mersmak.

Därefter blev det högmässa i kyrkan som avslutades med pianospel av Freddie Mercurys ”We are the champions”.  Ute på kyrkogården avslutades musiken med applåder från den samlande församlingen, men inne i kyrkan, var det som vanligt tyst. Men efter Freddies låt, så kunde vi inte låta bli och hela kyrkan fylldes av applåder.
Efter själva högmässan sätter vi oss på medhavda filtar på en backe på kyrkogården och inmundigar frukost som vi haft med oss.

IMG_20160505_103021Min dag fortsätter sedan med hempromenad genom vår dal för att sedan ta bilen till shoppingcentret. Behövde verkligen få igång grodan (gräsklipparroboten) så den får utföra sitt sommarjobb. Tyvärr var det fel i begränsningskabel som gjorde att den inte ville starta och jag fick köpa en extra för att leta felet. Vad skönt när felet hittades och grodan sätter igång och gör sitt jobb. De sista åren har vi öppnat upp hela trädgården igen efter att nästan ha fått förfalla när man haft vårdnaden om både mor och far. En stor trädgård som kräver sitt, samtidigt som vi också vill ha tid för annat, så är det ett ovärderligt hjälpmedel. Så idag är det att fixa ett par småsaker i trädgården sedan får grodan sköta sitt jobb på bästa sätt och vi kan ägna oss åt annat. Själv hittade jag lite rester i frysen så jag blev mätt och belåten och bror fick lite pengar så kunde han promenera till ”kôrveboa” och fixa sig lite mat där. Jag fick ledigt och jag slapp tjata på honom att ta sina 10000 steg. Lätt att dressera med hjälp av mumsbitar.

Bara att passa på att njuta av våren!

 

Sköna maj välkommen #blogg100

wp-1462071168792.jpg
Visst är våren härlig. Början på april var varm och satte fart på växtligheten sedan blev de kyligare och man hann verkligen med att njuta av att nya vårblommor letade sig upp ur jorden. För mig är detta perfekt och jag bara älskar detta.

För mig ger detta ny livskraft och energi och glädjen känner inga gränser. I går firade vi vår kung med pompa och ståt, och under alla mina år så har detta varit ett vårtecken så gott som något. För mig är traditioner viktigt, inte bara de som vi har över hela Sverige utan även de små lokala, som ibland är unika.

En av mina mer privata är att promenaden till vår 1700-talskyrka där vi firar Valborg med eld, vårsånger, tal, hurrar för vår konung och inte minst hälsar våren välkommen. I är tyckte jag att annonseringen var dålig, så istället för en promenad blev det två stycken. Jag och vovven promenerade iväg tidigt för att se om det fanns något som kunde se ut som en förberedelse till en valborgsmässoeld. Javisst där fanns den som den brukade och jag och vovven kunde sakta vända hemåt igen. Under dagen firade vi kungen och på tidig kväll tog den traditionella promenaden vid. Denna tid i brytningen mellan årstiderna så är det en kamp mellan sommar och vinter, och oftast är det mer vintertemperaturer som gäller. Vi konstaterade att det mesta är som vanlig och de som inte kunde komma nära brasan fick ta åkarbrasor till hjälp. Vi sjöng extra högt så våren verkligen skulle höra oss och det verkar ha gett resultat. Kollade just väderprognosen och det ser ut som om temperaturerna sakta kommer att stiga till 20 grader om någon vecka. Medan jag har suttit här och skrivit har nattens mörker försvunnit och dagens ljus gjort sitt intåg. Härligt!

I dag skall jag gå och titta på demonstrationer av den verkliga arbetarklassen, dvs det är koutsläpp. Minns de år med våra egna kor och när man släppte dem på våren. Hur en klumpig ko helt plötsligt blev mer klumpig men samtidigt försökte vara smidig som en katt…. I mitt nästa liv hoppas jag att jag blir ko, för då kan jag gå och skita där demonstrationerna skall gå, oavsett vilket parti det tillhör. För är man ko, så skiter man i det.  Visst låter det härligt att bara få vara en ko, eller en tjur och sitta under en korkek och lukta på blommor. I alla fall när våren kommer.

Glad vår och skön maj önskar jag er alla!

Dagsmeja

De senaste dagarna har varit helt fantastiska vädermässigt sett. Strålande sol, som värmer, och det från en klarblå himmel. Så i två dagar har vi gått den långlånga vägen jag och vovven och bara njutit. Sträckan är ca 10 kilometer och tar drygt två timmar att promenera. Snödropparna är på väg att slå ut, vilket ger mig vibbar om en kommande vår.
Men det som fascinerade mig mest var det jag hittade i en gran där takdroppet från en takränna droppade ner och bildade ett konstverk med små i istappar i grenverket. Stod länge och tittade på detta och försökte fånga det på bild så gott det gick.

Hoppas ni njuter lika mycket som jag!

Syrener är vår #blogg100 #bloggswe

wpid-dsc_1214.jpg

Ibland kommer närheten mellan liv och död väldigt nära.

I morse kom det ett SMS från en granne. ”Vaken? Undrar om jag får ta en bukett med syrener?”

Såg det en halvtimme senare och svarade: ”Visst får du det, inga problem…”

Svaret som kom åter: ”Hoppades du skulle svara så, stal faktiskt några kvistar till en väninna som är sjuk. Hon saknar sina syrener då hon blivit tvungen att flytta till lägenhet.”

Jag svarade med: ”Då gjorde du en välgärning!”

Vi gnäller över tiggarna, ekonomiska läget, vissa spyr ut sitt hat via sociala medier om både det ena och det andra.

Träffade senare ”blomknyckaren” och berättade:

Denna kvinna är svårt cancersjuk, har förlorat en tredjedel av sin kroppsvikt. Sjukdomen äter upp henne långsamt, långsamt.
Hon vet att det bara finns ett slut men fram tills dess tänker hon leva efter bästa förmåga.
Kämpar varje dag med att försöka hålla kroppen och knoppen i trim.

Jag känner mig glad att några syrener från min trädgård kan få en människa att le med hela ansiktet och utbrista ”DET BLEV VÅR I ÅR OCKSÅ”

Mellan hägg och syren #blogg100 #bloggswe

wpid-dsc_1125.jpg

Nu är det dags för de magiska dagarna. För begreppet i våra hjärtan. Mellan hägg och syrén. I dag såg jag häggen i blom. Den senaste tiden har varit rätt så kylig här, så det blir lite längre semester för skomakaren som tar semester mellan dessa blomningar. Nu går det inte längre att hålla fast vid våren. Under dessa få dagar glider våren över i försommar. Näktergalen inleder sin signal om sommarens ankomst från sitt favoritsnår häggen, som strax fäller sina vita blad till marken. Den skira grönskan mörknar och från och med nu ser det ut ungefär så här fram till björkens första gula löv i september.

Nu är det alltså den ljuvligaste delen av våren här och det känns både glädjande men en smula sorgligt.
Glädjande för att den blomrika tiden är här och sorgligt för att det snart är slut på att leta nya vårtecken.

Men tiden mellan hägg och syren har också förändrats av människan.
Så här beskrivs det på SMHI:s sida: För många av oss är tiden för skolavslutning kanske den vackraste tiden i naturen. Grönskan är som fräschast och körsbärsblom, syren, äppelblom och liljekonvalj tävlar om vår gunst.

Många har dock på senare tid iakttagit hur tiden mellan hägg och syren känd som ”skomakarens ledighet” förändrats. Blomningen kommer tidigare och en del har klagat över att det inte längre finns något ”mellan” hägg och syren utan att de allt oftare blommar samtidigt.

I Uppland har hägg och syren tidigarelagt sin blomningstid cirka en vecka under det senaste halvseklet. Men i den långa tidsserie som finns tillgänglig har de förändrats på ett liknande sätt, så ”mellan”-perioden, i medeltal alltjämt är 10-12 dagar.

Oavsett om det blommar tidigt eller sent, så är jag i alla fall ledig mellan hägg och syren.

Välkommen vår! #blogg100 #bloggswe

DSC_1068
Sjung för kung och fosterland har vi gjort i kväll.
Som vår egen tradition bjuder så har i år, endast jag och bror, promenerat till vår lilla bykyrka.
Detta är något som vi fick med oss sedan barnsben att promenera till denna kyrka vi valborg för att hälsa våren välkommen.
Kyrkan ligger vackert på en kulle med Göta älv i väster. Elden tändes prick klockan 19 och därefter tar vi alla i med vackra eller skrovliga röster, men med glädje och sjunger vårens ankomst, till vår bygd igen.

Förr var vi egen kommun innan kommunen delades upp mellan Lilla Edet och Trollhättan.
Då hade jag klasskamrater som bodde på andra sidan nuvarande kommungräns. Vi brukar träffas en gång på året och det är just på Valborg. Då blir ju snacket vad som hänt sedan förra året. Även det en tradition.

Många kända vårsånger sjungs, men även kända melodier fast med annat text. I området bodde en lokalt känd textförfattare och just hans texter har värmt oss i området många gånger. Känns så underbart att få bära dessa lokala traditioner vidare.

Var gång vi börjar gå mot kyrkan, så förflyttas man 40 år tillbaka i tiden och nästan känner sig som den skolelev man en gång var. På något sätt är man de skolpojkar och flickor man en gång var, fast med de grå tinningarnas charm.

Naturligtvis blir det någon vårdikt och inte minst ett fyrfaldigt leve för vår konung och att våren är här.
Tänker ofta på att vädret ofta inbjuder till vinterkläder även om det hänt att jag gått i kortisar och T-shirt och naturligtvis har vovven varit den som visat vägen. Mina tankar under promenaden brukar bli att man än en gång har övervintrat och nu väntar ljusare tider. Samma tankar varje år…

När vårsångerna är slut och elden falnat ut, så avslutas med en liten andakt i kyrkan. Jag och vovven har då promenerat runt på kyrkogården för att se om några nya gravstenar har kommit upp eller att nya namn har tillkommit på de gamla…

På vägen hem så känner man hur verkligheten kommer i kapp en. För var kilometer man promenerar på vägen hem, blir man 10 år äldre. Snart står rullatorn på trappan och väntar på en, men att en gång på året få bli den lille skolpojken med bus i blick är underbart.

Sköna maj välkommen!

Våren fortsätter #blogg100 #bloggswe

11171467_10153985813468868_1277593201_o
Våren fortsätter göra framsteg, även om vår medeltemperatur under några dagar var så hög så vi redan har meteorologisk sommar. Men bara för att sommaren har kommit innebär det inte att våren och dess nyupptäckter slår ut i blom på en gång. De flesta nya saker jag hittar sätter jag stort värde på även om vissa kanske känns lite mindre välkomna i naturen.

Ett av du upphittade vårsakerna är säkert ett tips till min bloggande vän i Uddevalla. Men å andra sidan bör det finnas bra Trollhättebor också… Återstår att följa för att se vem som vinner 😉

Håll till godo med bilderna…

11163674_10153981856098868_992366845_o 11158925_10153981781968868_124625083_o 11101897_10153991868968868_1843860737_o 11181984_10153991871408868_1057657242_o 11179840_10153991875238868_1766281797_o 11171872_10153988317328868_1606658679_o 11167408_10153981859543868_1665578958_o wpid-dsc_1034.jpg 11171467_10153985813468868_1277593201_o wpid-dsc_1019.jpg

Våren gör framsteg #blogg100 #bloggswe

wpid-dsc_0943.jpg
Våren gör små framsteg var dag, och jag bara njuter….
I förrgår hade vi ett underbart vårregn, ett varm, mjukt, som man inte får missa att promenera i. Ett lagom regn som ger rötterna väta och näring och inte rinner bort ovanpå. Nu kommer det uppgifter på att värmen är på väg hit, och jag känner mig väldigt kluven 😦

Visst gillar jag värmen men ett lagom regn och sedan värme gör att ofta att naturen exploderar och hela växtligheten slår ut på en gång. Det gillar jag inte. Jag gillar promenaderna på våren och spana i dikeskanten, i snåret för att hitta nya vårblommor. Jag ser ju knopparna på träden är på väg att spricka ut och nu går det fort, för fort för mig.
Jag saknar fortfarande några vårblommor innan det är dags för träden…

Visst är våren en underbar årstid.

Tog ikväll en promenad till vår sjö och efter stigarna runt en del av den. Stigarna fanns svar där jag gått många gånger som barn, men stormen Egon hade gjort vissa delar mindre gångbara än vanligt. I bland skulle man vilja ha videofjärrkontrollen med sig så att man kan snabbspola tillbaka någon sekund i direktsändning. Jag menar just den lilla sekund från det man känner att foten fastnar i någon och innan man ligger där på backen. Göra om, göra rätt…

wpid-dsc_0945.jpg wpid-dsc_0950.jpg wpid-dsc_0949.jpg wpid-dsc_0951.jpg wpid-dsc_0953.jpg wpid-dsc_0954.jpg

Åh, som jag längtat #blogg100 #bloggswe

11100557_10153915407753868_1721902232_o
Åh som längtat efter att få se Tussilagon. Jag älskar att följa vårens framfart genom när blommorna kommer och jag har saknat de små solarna i gräset.

I går när jag gick här på promenaden fanns inga spår efter blommorna medan jag både på Fejjan och Twitter sett att de kommit på många ställen. Men inte här…

Har känt en viss besvikelse över detta, men i dag när det lyste gult både på himmelen och på jorden, så kände glädjen knappast några gränser. Det blev helt plötsligt mycket roligare att gå promenaden.
April gör som den vill men det är väl en del av tjusningen…
Här blandas både sommar och vinter i en salig röra och om inte förr så brukar det vara dags att ta fram vinterkläderna till Valborg. Men nu njuter jag av våra Tussilago.

Våren är här! #bloggswe

11009825_10153789536343868_2093806259_o

10998463_10153772469083868_254135776_o
Våra dalar ser gråa ut men det är trots allt snöfritt
11004376_10153775908013868_458088691_n
Även vår butik försöker sprida lite vår
11003076_10153775577608868_1216542234_o
Isen har lämnat sjön

Våren kom till oss den 15 februari, vilket är den tidigaste dag som våren kan komma enligt SMHI:s definition. Jag bara är så glad för det.

Jag brukar längta efter våren varje år men just i år är det värre än någonsin.  Brukar inte gnälla så mycket över vintern om det inte är så att det är mycket nysnö som fallit och faller när jag klockan 02:30 på morgonen skall ut och köra tidningar.

Men denna vintersäsong har jag absolut inte känt för en vinter med snö och kyla. Jag tror att mors frånfälle gjorde att jag längtar efter en nystart på livet.

Bor man i villa och det är vinter så är det mycket som måste hållas koll på och jag kände att det blir för mycket utan ville kunna vara fri med så lite tyngd på mina axlar som möjligt.
Nu var det dags att komma på fötter både för mig och för bror. Visserligen har jag inte klagat så mycket då mor levde, just för att jag trivdes med att sköta henne och hon hade trots allt ett mycket bra liv. Men nu är det dags att gå vidare i livet.

Visserligen har jag varit med om vintrar där man kunna gå ute med uppkavlade skjortärmar på nyårsafton och dansat runt midsommarstång i täckjacka och toppluva på sommaren. Jag har tagit ut trädgårdsmöblerna i slutet av april gåendes i kortbyxor för att några dagar senare får skotta fram dessa ur snön. Så ovan med konstiga årstider är jag inte.

Medan jag sitter här och skriver så har regnet slutat och solen har gjort några tappra försök att titta fram. Solen, du skall veta att du är mer än välkommen tillbaka.