Inatt går vi tillbaka till normaltid igen.
Inte vintertid.
Utan normaltid.

Det är bara drygt 140 år sen normaltiden infördes i vårt land – innan dess var det stor tidsskillnad mellan Strömstad och Haparanda.

Då fanns det ju å andra sidan inga telefoner eller andra sätt att ha direktkontakt över längre sträckor så det var ju knappast något som folk lade märke till.

Men järnvägen var början till förändringen.

Låt oss ta det från början och reda ut begreppen.

Först själva utgångspunkten – solen och det som kallas soltid. När solen står som högst på himlen är klockan tolv. I tropiska länder utgår man istället från solens nedgång då klockan är sex på eftermiddagen.

Normaltid är en gemensam tid för ett större område eller land som innebär att nan jämkar de olika tider som kan uppstå när man på varje plats ställer tiden efter solen.

Genom att olika normaltider har införts så har världen också indelats i tidszoner, där en normaltid gäller i varje tidszon.

Sommartid är en tillfällig omställning av klockorna i förhållande till normaltiden och det är denna normaltid vi nu går tillbaka till.

Svensk normaltid utgår från 15-gradersmeridianen östlig längd som går i närheten av Karlshamn, Motala, Örebro och Östersund och sammanfaller med den centraleuropeiska tidszonen.

Denna svenska normaltid infördes den 1 januari 1879, vilket gav alla orter i landet samma tid, då kallad borgerlig tid. Innan dess hade vi alltså i Sverige ingen gemensam tid.

Skillnaden mellan Strömstad och Haparanda var 45 minuter, mellan Stockholm och Göteborg 24 minuter.

När frågan kom upp till diskussion så var det från början inte klart vilken tid man skulle välja som normaltid.

Stockholm och Göteborg var de starkaste kandidaterna men givetvis blev det tjafs mellan dessa eviga rivaler.

Järnvägstiden följde tiden i Göteborg för att passagerare som följde lokal tid skulle komma för tidigt, och inte för sent, till tåget.
Detta var något som inte kunde accepteras i huvudstaden.

Debatten rasade i riksdagens båda kamrar och utredningarna avlöste varandra, för ingen ville ge med sig.

Under 15 år debatterades saken innan man kom fram till en kompromiss: svensk normaltid skulle följa meridianen som löper ungefär mitt emellan Stockholm och Göteborg och ha en hel timmes tidsskillnad från Greenwich.

Sverige var 1879 först i världen med att lagstifta om införandet av normaltid.

Så när solen står som högst på himlen strax väster om Motala så är klockan tolv i hela Sverige.

Och snart är vi tillbaka i normaltid….

Är du bög eller?
Känns det igen när man börjar prata om regnbågsflaggan eller prideflaggan?
Ibland blir jag så trött på den frågeställningen och varför många direkt förknippar den med det. 😦

Regnbågsflaggan används idag för att symbolisera flertalet ideologier och rörelser med kärlek som centralt tema, bland annat fredsrörelsen som har mängder av olika grenar i bland annat Israel, Storbritannien och Sverige. Färgkombinationens mest kända användning är den för Prideflaggan, en symbol för inkluderande, mångfald, homosexuella, bisexuella och transpersoner. Flaggan är nära sammankopplad med HBTQ-rörelsen som värnar om HBTQ-personers rättigheter och intressen.

Jag har stöttat Pride och värnar flagga för mångfald och kärlek. För ett tag sedan fick jag åter igen frågan om när jag skall stadga mig, och svaret som jag gav, var som alltid, när jag hittar den rätta. Inom mig malde tankarna än en gång, varför svarade jag inte ärligt på frågan.
Nästa gång skall jag svara, när jag får potensen tillbaka. Den har jag inte haft på 30 år pga mina mediciner. Visst, man blir lycklig av lyckopiller.

När jag var liten och vi åkte från Trollhättan till Vänersborg via Vargön, så passerade vi Norra klinikerna. Varje gång vi passerade där tittade jag efter farbrorn som gick med sin skokartong i ett snöre dragandes efter sig. En man med ett funktionshinder som bodde på en inhägnad institution. Nu när jag blivit äldre har jag många gånger tänkt på honom, hur var hans liv, fick han leva sitt liv på det sättet har ville. Idag skulle jag gärna vilja träffa honom. Då hade jag ingen tanke på att jag några år senare skulle få en bror, som snart skulle drabbas av ett elakt virus som satte sig på hjärnan. En bror som mycket bodde på barn och ungdomspsyket i Vänersborg på grund av de skador han hade i hjärnan. Om det var viruset eller medicinerna som gav skadorna vet jag inte, men jag vet att en del av kyrkans folk tyckte han skulle in på en institution och dra runt på en skokartong i ett snöre? Andra ville påstå att brors problem kom från ett oheligt äktenskap mellan en landsförrädare (min far) och ett nazisvin (min mor, född i Tyskland).

När jag kom upp i tonåren ställde jag mig upp på grannens köksbord och skällde ut dem efter noter, då det tyckte att alla utlänningar skulle ut ur landet. Min mor var ju utlänning och både hon och min existens var hotad. Andra hatade tyskar inkl min mor, för vad tyskarna gjorde under kriget.

Inte långt efter detta satt vi med några vänner tillsammans och bad för bror. I flera timmar satt vi där och bad, och efter det hände något och bror började utvecklas.
Vi var uppe i Trollhättan och skulle handla. Naturligtvis var bror med. Vi skulle vänta på mor och lillebror skulle vänta med mig. Då säger bror, mamma, gå med dej. Det var första gången han visade en egen vilja. Han ville inte bara följa med en hand, vilken som helst, utan just en speciell hand. Mors ögon rann upp, hon satte sig ner på huk och kramade bror, och det blev ingen handling den gången.

Inte långt efter det gick mor i väggen och hamnade på psyket. Då kommer nästa smäll och vi barn blir intagna i ett rum och få vet att mor är krigsskadad och ALDRIG mer kommer bli bra.

Även om jag har en barnatro som är viktig för mig, så har inte kyrkan varit något jag har velat vara del av, mer än tillfälligt vis. Ännu värre med våra frikyrkor.

Att vi brutit kontakten men mycket av våran släkt, dåvarande grannar mm, kanske ni förstår men det är de sista åren jag har hittat tillbaka till kyrkan. Men jag är fortfarande besviken på människor som inte kan se regnbågsflaggan/prideflaggan som ett tecken för alla människors lika värde. Så fort den kommer på tal så blir det äktenskap och även sex inblandat.

Låt flaggan vaja på fler ställen, som ett bevis för att stöd för alla människor inkl minoriteter. De är värda det!

• 

• 

• 

• 

Skollattacken 2015-10-22

En av mina vänner klarade sig i denna attack men omkom i attacken på Drottninggatan i Stockholm.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vid lunchtid den 30 juni 2013 får polisen i Trollhättan ett larm om blodspår i en trappuppgång i området Dannebacken i Trollhättan. Blodspåren ledde till en lägenhet där den 23-åriga Ida Fässberg bodde tillsammans med sina två barn. Polisens insatsstyrka skickades till lägenheten och stora blodspår påträffades, tillsammans med ett ensamt småbarn. Polisen rubricerade händelsen som bortförande, alternativt mord.

Inte så många dagar efter händelsen inleder Missing People en insats för att finna henne. Strax efter det får jag info om vem som var försvunnen. Ida kände jag även om det var några år sedan jag träffade henne som en liten tös som tillsammans med sin mamma åkte buss med mig under flera år. Jag grips av det som skrivs i tidningar och jag ansluter mig då till Missing People. Jag är med på en hel del sök efter Ida. Ida hittas senare av andra personer död.

Snart dyker det upp en massa tidningsrubriker om grundaren och misstankar om ekonomiska oegentligheter i föreningen. Jag drar mig undan arbetet inom MP. Några år senare för Missing People 90-nummer och har blivit mer seriösa. Jag börjar gå utbildningar inom organisationen och är numera gruppledare.

Den 17 november 2019 försvinner Wilma i Uddevalla. Detta skakade inte bara mig utan även stora delar av Sverige. Nu är jag utbildad och kunde delta i sökandet och är ute flera gånger. Jag ser också en ny organisation som kallar sig FIKK. Jag reagerar kraftigt på att Wilma utnyttjas och kommersialiseras på ett sätt som jag har svårt för.

Vet inte hur jag skall hantera detta med skriver ett mail i chefen på P4 Väst.

Men var går gränsen för etik och moral i detta?
På något sätt känner jag att många gränser har passerats i detta.
Både företag och privatpersoner tycker jag har utnyttjat/utnyttjats i detta spel om ”vad duktiga vi är”. Det känns, i alla fall för mig, inte OK. Läser man vad reklamombudsmannen säger så skall inte olyckor användas i reklamsyfte.
Personligen har jag pausat personer på FB, som jag tycker varit allt för aggresiva. Jag har slutat gilla företag och stoppat aviseringar från grupper.Själv kommer jag att skiva att jag är ute med Missing People på eftersök, men inte mer, men mitt mål är att hitta Wilma, men jag vill inte bli en kommersiell raklampelare.

Får bl a detta till svar.
Hej Bengt, tack för ditt mejl. Ja, det är ju bedrövligt om det är som du säger.
Att profitera på en försvunnen tonåring-det är fan mig makalöst.
Finns en del att undersöka, tror jag, när klarhet vunnits i fallet.

Efter ett tag ser jag att kanalen har börjat granska flera organisationer och annat inom ramen för vad de kallar Godhetsindustrin. Länk till radion granskning.

Trots att Peder Schillerström numera lämnat både Missing People och FIKK, utnyttjas detta i reklamen för hans framgång.

Tack till Ola Sandstig och P4 Väst för granskningarna.

Vill du slå en polis?

Ja så började inbjudan till en trygghetskväll för oss trygghetsvandrare I Trollhättan. Vi träffades i bowlinghallen där vi bowlade och tävlade mot vår kommunpolis. Pandemin har ju ställt till det för alla och även för oss trygghetsvandrare. De få träffar vi har haft har skett utomhus och med iakttagande av betryggande avstånd. Vår säkerhetschef har hala tiden gett oss starka rekommendationer hur vi skall vandra, vandra och hur vi skall bete oss i vimlet.

Så nu när de flesta restriktioner var borta så bjöd Trollhättans stad tillsammans med kommunpolisen på bowling och efterföljande middag. WoW, vilken fest det blev…

Även om vi trygghetsvandrare också gjorde stopp i början på pandemin så kom vi snart igen med våra vandringar under pandemin. Vårupptakten på polishuset blev inställt liksom höstträffen tillsammans med grannsamverkansgrupper blev inte av.

Om en månad har vi höstträffen men för att tacka oss ideella som trots allt kämpat på, så blev den en extraträff. Det var verkligen uppskattat av oss som går stadigt i ur och skur. Att sedan få umgås med vår samordnare på kommunen och vår kommunpolis under avslappnade former stärker bara samarbetet.

Hur gick det med bowlingen då och att få slå polisen? Polisen slog oss allihopa.

• 

• 

• 

• 

Kommer ni ihåg hur toapapper blev symbolen för pandemin, och gapande tomma hyllor?

Detta med munskydd blev ju också en fluga 🙂

• 

• 

• 

• 

Även andra saker blev det humor av…

• 

• 

• 

• 

En del tidningsrubriker blev väldigt fel.

• 

• 

• 

• 

• 

• 

• 

Vad händer på Samhall?
Bror har nu varit anställd på företaget i 35 år och det har fungerat bra under större delen av tiden. På 80-talet fick han en ny förman och hen ville få bort bror från företaget, men hen blev inte långvarig och omplaceringen blev inte av. 2012 var det dags igen. Då bestämde företaget att tillverkning av produkter skulle läggas ner i Trollhättan. Fram tills dess hade allt fungerat perfekt med arbetet på Samhall. Jag gick upp varje morgon och körde honom till bussen (2 km) och hämtade honom var eftermiddag på samma ställe. Att ha sin fasta punkt i tillvaron är viktig för honom.

Nu 2012 rasade hans värld samman och jag fick ta strid för honom och hans hälsa. P4 Väst berättar om detta under rubriken Thomas sjukskrivs när Samhall flyttar. Under 3 månader gick han sjukskriven innan vi fann en lösning på hans resande till och från jobbet. Av de 90 anställda som berördes av beslutet så valde 45 att sluta. Däremot kunde vi med lösningen av arbetsresor fixa att han kunde får jobba kvar. Varje morgon kom färdtjänst och hämtade honom och körde honom från hemmet till Uddevalla och hemresan på eftermiddagarna skedde på samma sätt. Helt plötsligt fick jag semester då jag slapp köra och hämta honom vid bussen.

Vi flyttade till Lilla Edet och då uppkom nya problem. Då hade inte kommunen inte några arbetsresor utan det blev vanlig färdtjänst för 133:- per resa. Vi fick ordna ett betalkort och se till att han hade pengar på ett speciellt konto och betala med. Men problemen slutade inte där. Ibland kunde inte chaufförerna ta betalt med kort, och jag fick betala med Swish, ibland åkte chauffören med honom till bankomaten och lånade kort och kod för att kunna ta ut pengar och betala med. Även detta togs upp i en nyhet hos P4 Väst. År av strul med färdtjänst – nu har bröderna fått nog. Även andra i vår kommun har medverkat i radion angående detta. Annette har en synskada – ”Ohållbart att åka färdtjänst”. Även Västtrafik svarade på de synpunkter vi hade via P4 Väst. Västtrafik: Vi jobbar för att få till en bättre färdtjänst.

Trots att vi fick någorlunda ordning på resorna efter att radion rapporterad det, så är Thomas fortfarande osäker på att resorna fungerar. Varje morgon så måste jag följa med honom ut till parkeringen för att se till att han kommer iväg, se till att betalningen fungerar. Skulle det strula får jag rycka in och betala på annat sätt. Senast förra veckan fick jag betala en resa med Swish för att kortbetalning inte fungerade. Jag måste också varje eftermiddag hålla koll via en app att han blir hämtad på jobbet annars får jag rycka in och fixa till vad som strular, och det på avstånd.

Mycket av strulet som varit har gjort bror osäker och då börjar än en gång Samhall prata om att de vill ha bort bror som anställd.

Uppdrag granskning på SVT har i två program granskat Samhall.
För svag för Samhall och För svag för Samhall: Vad hände sedan?

Efter 35 år och med 10 år kvar till pension ser det ut som det är dags att ta farväl av det som varit tryggheten i hans liv.

Ett av målen jag har med att trygghetsvandra är att komma ut för att få kontroll på min diabetes. Att promenera är ju roligare än att käka piller, och det är roligare än att gå på löpbandet på gym:et.
En annan fördel är ju att man lär känna sin stad på ett annat sätt än när man rör sig mellan butiker och krogar.

En mötesplats där du kan ladda mobilen med solenergi

Här kan man sjunka ner i en bok

Här ser man spår av Mullvadus Giganticus

Ett övergångsställe för mångfald

• 

• 

Blommor vid stationshusets restaurang

• 

• 

Och fika sponsrar Scandic Hotell Swania med

• 

• 

• 

• 

Då var det ett utbildningstillfälle för Trygghetsvandrare och andra intresserade i Trollhättan, om droganvändningen och TUTI. TUTI handlar om att ta tag i problemet med en gång när problem uppstår.

Vi ser att det finns god tillgång på narkotika, och även här i min bo-kommun ser vi vad vi tror är en ökning av narkotika till och med mycket. Där är jag och polisen är överens.

När polisen och Trollhättans Stad nu presenterar ett nytt medborgarlöfte kommer arbetet att inriktas mot narkotika och krafterna bakom den problematiken.
– I många fall finns kopplingar till grov organiserad brottslighet, som står för distributionen av den narkotika vi ser på gatorna. Polisen har sedan tidigare ett riktat fokus på de kriminella individer som står för de här brotten – nu intensifierar vi det arbetet, säger kommunpolis Victor Prästbacka.

Polisens mål är att lagföra dem som ligger bakom narkotikahanteringen och relaterad grov brottslighet. Arbetet kommer också att riktas mot personer som öppet säljer narkotika eller ligger bakom bilbränder och annan skadegörelse, och som på sikt riskerar att bli drivande i kriminalitet.
– Det är viktigt att reagera tidigt och från Trollhättans Stads sida ges ungdomar som misstänks för sitt första narkotikabrott kort responstid och riktade stödinsatser till hela familjen redan vid polisförhöret. Genom TUTI-projektet, ”tidig upptäckt, tidig insats”, fördjupas samverkan mellan Trollhättans Stad, polis och föreningsliv, säger Anne Fagerberg, brottsförebyggande strateg i Trollhättans Stad.

Brottsförebyggande rådet (BRÅ) har beviljat ett stöd på 350 000 kronor för en utvärdering av projektet TUTI (Tidig Upptäckt Tidig Insats) som Trollhättans Stad startade i höstas.

– TUTI är ett 3-årigt samverkansprojekt mellan Trollhättans Stad, polis, föreningslivet och andra aktörer där vi ska ta fram arbetsformer kring tidig upptäckt och tidig insats för ungdomar som riskerar att hamna i kriminalitet. TUTU är finansierat av Folkhälsorådet och vi vill att projektet ska utvärderas, varför vi ansökte om pengar hos BRÅ på 350 000 kronor, vilket nu har beviljats, berättar projektledare Johanna Nyman.

– Därför har vi kunnat anlita Anette Bolin, professor i barn- och ungdomsvetenskap vid Högskolan Väst, som ska genomföra forskningen vilken kommer att ligga till grund för utvärderingen.

Läs mer på Trollhättans stads hemsida.

Kommunen och polisen kommer också att arbeta tillsammans mot ordningsstörningar. Det kommer bland annat att ske genom att poliser, ordningsvakter och trygghetsvandrare finns på platser som upplevs som otrygga.
– Det kan också handla om tekniska lösningar, till exempel kamerabevakning, eller social prevention bland de grupper som skapar oro, säger Victor Prästbacka.
– Det handlar om att ett effektivt samordnat trygghetsarbete mellan kommun, polis, ideella och andra viktiga samhällsaktörer på platser där vi utifrån kontinuerlig kartläggning ser behov av kraftsamling, säger Anne Fagerberg.

Vill sälla mig till hyllningskören som nu sker om vår vikarierande säkerhetschef. Bra jobbat!

Uppmuntran är så viktigt och jag anser att den verkligen är berättigad. Bara genom att prata med människor på byn, så hör jag samma sak. Precis som jag jämför många denna kommun med många kringliggande kommuner och de ser skillnaden under denna ledning.

Tråkigt att jag inte fick vara med i detta, trots att jag blev övertalad till det. Men stort grattis!