Archive | januari 2012

Journal: B12-vitaminbrist

Talar med sonen och meddelar att B-vitamin är insatt i APODOS

Posten är inlagd en månad efter själva händelsen i journalen
Signerad 2012-02-14

Socialstyrelsens föreskrifter säger:

Hur snabbt ska uppgifter föras in i en patientjournal?

Journaluppgifter ska föras in i patientjournalen så snart det kan ske. Vad som närmare menas med detta krav framgår inte vare sig av patientdatalagen eller andra författningar. Det lämnas öppet av lagstiftaren.

Det torde vara omständigheterna i det enskilda fallet som får avgöra hur snabbt uppgifterna ska föras in i journalen. I akuta vårdfall där behandlingen är personalintensiv kan uppgifterna behöva föras löpande och kontinuerligt parallellt med behandlingen, medan i andra fall, t.ex. vid en rutinhälsokontroll på en vårdcentral kan viss fördröjning godtas att föra in uppgifterna i patientjournalen. Det är behovet av uppgiften och patientsäkerheten som är avgörande.

Journal : Urinprov

Sonen kommer med urinprov för sin mamma. Har sveda och täta urinträngningar sedan flera dagar. Personalen på dagverksamheten har bett sonen lämna urinprov. vet inte hur lång blåstid det var på urinprovet. Visade endast 25 på röda. Sätter till dr NN ang recept.,

Signerad 2012-01-05

—————————————————————————————————————————————————————–

Anamnetiskt men ej labmässig säker misstanken om uvi. Behandling (Selexid 200 mg 1×2 i 7 dagar) ordineras via apodos mest med utgångspunkt i anamnes. Blir pat ej förbättrad rekommenderas läkarbesök.

Signerad 2012-01-05

Tidigare händelser och fakta

Mor har sedan några år demens.

Innan jul 2011 så var vi på vår traditionella julresa till Kiel i Tyskland.
Vi hade lånat en rullstol från hjälpmedelscentralen för mor som hade
svårt att gå längre sträckor bland annat ont i rygg och knän. Vi har
ca 10 timmar på oss i land innan resan med vändande båt går tillbaka
till Göteborg.
Mor njöt av resan i fulla drag.
Vi köpte på julmarknaden en schweinestek (kotlett) i bröd som vi åt.
Helt plötsligt började hon att väsa och jag förstod att något
allvarligt hänt. En köttbit i halsen. Hon blev blå på läpparna och i
ansiktet. Folk kom ditrusande medan jag ringde ambulans på 112. Dom
rensade så gott dom kunde ur halsen, mor låg livlös på marken.
Ambulansen kom och hon fördes in i den. En bil med två läkare ankom
och gick in i ambulansen. Därefter kom även polis.
Mor som är tyska kan språket men min utvecklingsstörde bror kan bara svenska.
Misstänkte starkt att det skulle vidare till sjukhus. För bror som
inte kan tyska fanns bara ett alternativ och det var att skicka ner
honom till båten där det fanns svensktalande personal. Efter ca 30
minuter hör jag återigen mors skratt och lättnad uppstod.
Därefter kunde vi i sakta mak åka till sjukhuset.
Mor skulle bli inlagd minst en natt för observation. Vi fick omboka
resan och ordna hotell för att kunna vara vid mors sida. Natten
förflöt lungt och mor blev utskriven nästa morgon.

Hemkommen firade vi jul i lugn och ro. I början på januari så tyckte
jag att mor började få väldigt mycket urin och jag började misstänka
att mor hade urinvägsinfektion. Någon i hemvårdspersonalen sade att
det är nog inte troligt då det inte luktar sådant.

Jag lät detta bero tills personal på dagverksamheten hörde av sig med
misstanke om att hon hade urinvägsinfektion pga av att hon sprang
mycket på toaletten. Tog kontakt med läkare mycket riktigt –
urinvägsinfektion. Medicin sattes in (XXX). Efter ytterligare
påtryckningar så sattes en ny kur in av samma sort.