Träff med Kim M Kimselius

20180426_163141

I går hade jag, tillsammans med två andra personer, möte med Kim M Kimselius. Kim har jag följt på Twitter några år och måste säga att hon är en kvinna med ”go” i. Jag gillar henne, och hennes böcker, inte minst med karaktärerna Theo och Ramona, och deras äventyr. Första böckerna jag lyssnade på av Kim, handlade om andra världskriget, då jag var inne i en period om att lära mig mer om den tiden. Ganska snart blev jag vän med karaktärerna i boken, och har nu lyssnat på alla hennes böcker på Storytel och bara längtar efter att fler böcker skall komma ut i lyssna-format. Jag, Kim, Jonas och Eva-Britt satt i Kims favoritrum på hotell Sköna Rum i Uddevalla, och vi hade så roligt så jag gömde av att gå ut och röka. Det är inte ofta det händer, och då är det verkligen intressant. Kim har jag träffat flera gånger tidigare, och Jonas har jag följt länge på Twitter och sedan även på FB, och vi har träffats en gång tidigare. Eva-Britt har jag aldrig träffat, men visade sig vara en ”krutgumma” i min smak. Hon avslöjade lite om sina författardrömmar, och jag kan inte säga annat än att jag tände på iden. Jag hoppas innerligt att hon går vidare med det, för jag vill se drömmen bli verklighet.

Lycka till Eva-Britt!

Läs gärna Kims blogginlägg om gårdagen. Träffen och inlägget värmde mitt hjärta och att få träffa en ny person, såsom med Eva-Britt, var en sann glädje.

Kram till alla, ni gjorde min dag.

Aldrig mer – Förintelsen

20170127_175642

Än så länge är detta en helt vanlig dag, en dag som snart kommer att visa sig förändra världen. Väl nere på torget så ser de snart affären, men det är sig inte likt, de springer fram för att se vad det är…”  Så skrev jag i ett inlägg från 2015, till minne av kristallnatten, när mor och hennes syster kom till sin butik i Gollnow.

På lördag är det åter dags för manifestationer runt om i världen och i Sverige. Själv har jag redan varit på biblioteket i Lilla Edet och kollat in utställningen: ”Aldrig mer – om folkmord”. Här kan du läsa mer om den.

Författaren och journalisten Elisabeth Åsbrink har skrivit en krönika med koppling till temat för 2018 års minnesdagsutställning, Aldrig mer! Om folkmord. Den kan du hitta här och även lyssna på den…

Själv kommer jag att ta mig till Uddevalla på dagen för att titta på filmen ”I´m still here – Dagböcker från Förintelsen”. Så här skriver de på sin sida:
Vi visar filmen som är gjord utifrån ungdomars verkliga dagboksanteckningar från Förintelsen. Filmen levandegör ungdomars vardagsliv, de lyssnade på musik, idrottade, gick på bio och planerade för sin framtid. Den framtid som helt plötsligt rycktes ifrån dem och ersattes av förföljelse, svält och dödshot. Dokumentären väver samman​ personliga bilder, handskrivna sidor och teckningar samt klipp ur arkiverade filmer. Filmen har erhållit två Emmy Awards. 48 min, engelskt tal, svensk text. Efter filmen samtal och diskussion. Samarrangemang med Filmis – Uddevalla Filmstudio, ABF och Uddevalla FN-förening.

Därefter tar jag mig sedan till Grästorp för att gå fackeltåg genom köpingen, som sedan avslutas med tal.

Jag vill tacka dig mamma, för det du berättat om kriget, din flykt undan ryssarna 1945. Tack för alla berättelser om hur kriget var, hur ni natt efter natt fick springa ner i källaren, för att försöka skydda er mot bomberna som föll. Flykten från Stettin till Lübeck. Jag vill tacka gammelfarmor Marie, gammelfarfar Arthur, gammelkusin Erwin, för er kamp, för ni trodde på demokrati och rättvisa, och inte minst fred. Det ni gjorde fick ni betala med era liv.  Alla andra inom släkten vars namn jag glömt, alla andra som förde kampen mot fred i Europa och världen. Jag vill tacka alla motståndsmän, som med livet som insats kämpade emot men också tacka de som ”lydde order”, för många av er har kunna föra historien vidare, och att vi idag fortfarande har ögonvittnen.
Tack också till Forum för levande historia, vars uppgift är att sprida information.
Vi arbetar för demokrati och alla människors lika värde. Med lärdomar från Förintelsen.

Stavgång i Uddevalla

20170921_123034
Skulle införskaffa ett par detaljer till nya mobil. Dessa fanns inte i Trollhättan så turen gick till Uddevalla. Parkerade en bit utanför centrum och promenerade sakta. Två dagar i sängen och korta promenader med vovven gjorde att han hade ett uppdämt behov av spring i benen. Efter inköp av det jag skulle ha, kom jag på att jag behövde nya glödlampor till bilen. Vad passerar jag inte om hotell Sköna Rum, där historien i Kim M Kimselius bok börjar.

20170921_124021

Tillbaka och in på Lidl för lite inköp och därefter kom jag till Bohusläns museum.
In och leta efter stavarna som var en bärande del i boken. Åter på gågatan och såg då ett konditori. Kom och tänka på att jag lovade vännerna på P4 Väst tilltugg till fikat någo dag. Det blev en tårta…

20170921_120624

Vägg i vägg ligger Hallmans bokhandel och vad ser jag i deras nyskyltade skyltfönster…
Jo hela Kims bokskatt med Theo och Ramona.

20170921_121550

Nu var jag trött och behövde själv en kaffe och satte mig på uteservering och vem dyker inte upp då? Jo Roger Salomonsson på Destination Uddevalla som varit Kim behjälplig med boken, Äventyr i Uddevalla,

20170921_131845

Kim förföljer mig fortfarande fast hon inte är här…

Men Uddevalla är vackert…
Vovven fick utlopp för sina behov,ch jag kunde vila ofta ch samtidigt njuta…

Äventyr i Uddevalla

wp-image-62242066

I går var jag på Äventyr i Uddevalla på Hallmans bokhandel inte minst för att träffa min Twitterkompis Kim M Kimselius men också kolla in boksläppet på hennes senaste bok Äventyr i Uddevalla. Kim har jag j följt under många år på Twitter och vi har haft en hel del ”goa” samtal den vägen och jag även följt hennes bloggar. Kim är en positiv människa och har alltid nära till skratt och det är något jag verkligen gillar. Tyvärr har jag alltid haft svårt att läsa böcker, ett svårighet som blev till handikapp när jag fick min panikångest. Men sedan kom ju StoryTel och kombinationen att lyssna på böcker och röra på mig i skog och mark, var något som passade mig. Kim träffade jag första gången IRL förra året på bokmässan och jag köpte några böcker av henne. Då fick jag också reda på att hon har några böcker inlästa via Legimus och att jag kan låna dem som talböcker via biblioteket. Det blev min lycka och jag fick chansen att lära känna två nya vänner ”Theo och Ramona”. Det är just Theo och Ramona som som är på äventyr i min grannstad.

wp-image-1155105505

Baksidestext på boken:
Det var något speciellt med den gamla, knotiga vandringsstaven. Ramona kunde inte slita blicken från den. När hon böjde sig fram för att studera den närmare såg hon att den var full med siffror och tecken. Hon sträckte ut handen mot staven. Då hände något förunderligt, den översta raden började glöda med eldskrift. Lågor dansade mot henne och växte. Hon grep hårdare tag om Theos hand, sedan fattade hon tag om staven, rakt över eldskriften. Ett eldklot omslöt dem i nästa ögonblick. I samma stund hörde hon en man ropa: ”STOPP! Den är min!” Sedan försvann rösten och omgivningen, en ny tidsresa hade börjat.

wp-image-1675776074

Nu finns hennes böcker på bevakning i apparna och så fort det finns en ny bok att lyssna på, så laddas den ner och en ny resa börjar i mitt inre. Senaste boken jag lyssnade på a Kim var, Tillbaka till Pompeji. Den resan var så spännande att jag delvis surfade på nätet och besökte de platser hon beskrev i boken, likaså var det med äventyren under andra världskriget, som jag kunde följa via surf med också mors och andra släktingars berättelser och upplevelser under kriget. Det ger en annan dimension till det man läser.

Nu väntar jag på att få lyssna på boken om Uddevalla, och ser ni snart en galning som springer på Skansberget, Skalbankarna eller andra ställen i Uddevalla, och har stora hörlurar på över öronen och lyfter på stenar, så är det bara jag som lever mig in i boken.

Tack Kim för dina kramar igår, tack för att jag fått lära känna Theo och Ramona och tack även att jag fick träffa Roger Salomonsson, Destination Uddevalla och Joakim Ekbrand, Hallmans bokhandel. Tack också till Bart Muller på hotell Sköna rum, som jag ommer att få ära känna mer idag.

a…

Världsskäggdagen

20170901_115555

I dag är det världsskäggsdagen och jag firar den året om genom att ha mer eller mindre skägg. Nu var det extra långt och när P4 Väst gick ut med efterlysning i radion och på Facebook så var jag ju bara ”tvungen” att anmäla mig….

Det tog inte lång tid innan Kim Kärnfalk hörde av sig och frågade om jag kunde komma till studion. Bara att sätta sig i bilen och ta sig till Uddevalla och radions studio för att vara med mellan 11 och 12 i sändningen. Zakarias Alkhatib var den person som skulle bättra på min skönhet.  Zakarias hade tidigare sin salong på Drottninggatan i Stockholm och där hade Kim gått in en gång, och efteråt blev det hennes ”egen” salong.

Nu har han flyttat till Uddevalla och öppnat sin salong här.
Så här såg det ut i studion när Zakarias ansade min haka.

 

Mot slutet kom vi på att det inte fanns någon spegel så Marcus Gorne fick i radion be om hjälp och teknikern som precis kommit ner till bilen, rusade upp, och hämtade en väggspegel på toaletten, så att jag till slut fick se mig själv.
Och resultatet blev….

Jag är strålande

20170829_154557

Visst är jag strålande, eller hur? Bryr mig inte så mycket om din åsikt om vad du tycker, utan jag har placerat mitt i detta facket själv….

Här om dagen var jag på Workshop om hur lätt vi delar in varandra i olika fack, och vi hade mycket intressanta diskussioner om just detta.  Nu var nog jag en dålig deltagare, då jag har en hel del erfarenhet från mitt 57-åriga liv om att möta människor där, utan att indela människor i fack. Om jag skall dela in människor i fack, så vill jag dela in alla i ett eget fack, benämnt unik.

20170829_162730Så här visade Therese upp sig inför oss, och första uppgiften vi fick, var att presentera henne för henne själv, utifrån de fack  vi satte henne i. När hon sedan ”klädde av sig”framträdde en annan person som jag inte vill visa på bild, då jag kan förstöra för andra som vill vara med på detta. Men jag tror personligen inte att jag lyfte på något ögonbryn, och i alla fall inte av orsaken jag såg, utan mer i så fall, att hon ville visa vem hon verkligen var. Det gillade jag 🙂

 

Själv visade jag mig i en outfit, som inte visar mig, som jag är, men jag gjorde det för att utmana mina vänners tankar i ämnet. Den högra bilden skickade jag ut sociala medier, för att se på reaktionen. De flesta gav mig tummen upp, och hejjade på mig, men några få satte en sexuell stämpel, ett fack, som jag placerades i. Måste detta vara en sexuell läggning, när jag klär mig på detta sätt? När jag körde buss fanns det en kvinnlig och en manlig klädsel och kvinnor kunde välja kjol istället för långbyxor. Skälet var att kunna hålla ner temperaturen vid sina könsdelar. Jag som man kunde inte välja kortbyxor för att hålla mig någorlunda sval där min temperatur skall vara någon lägre än kroppstemperaturen. Då hade det gjorts undersökningar att det i mitt knä kunde bli upp till 85 grader varmt, soliga dagar och när solen lyste in på denna del av min kropp.
Jag har svårt att sätta in alla manliga busschaufförer i sexuella fack, för att de väljer kjol istället för långbyxor. I dag köper många företag in kjolar för arbete inte minst bland byggarbetare, eller som många kallar dem, arbetskiltar för män som jobbar mycket utomhus i varmt väder.
Expressen.se har en artikeln om det, fast det är några år gammal.

 


Vi fick gå runt i lokalen och leta upp fack eller preferenser som vi ville dela in oss i själva. Jag valde att jag är förmögen, och funderar på vad andra tänker när jag säger att jag är förmögen. Skall jag räkna i kronor och ören, så är det långt ifrån sanningen, men jag har så många vänner, så jag blir förmögen i att få och ge kärlek och omtanke, är min tanke. Jag är öppen, då jag vågar göra saker, som andra inte vågar, är en annat fack jag sätter in mig i. Jag är funktionshindrad, men hur behöver ingen veta. Jag är social, vilket innebär att jag kan gå runt i skogen, ensam och fundera på vad jag skall blogga om och hur. Men sedan om jag var pojk eller flicka, man eller kvinna, gubbe eller kärring, valde jag att inte sätta mig i ett fack. Jag hittade ingen lapp med människa på.

Ja det fanns så mycket intressant och jag vill berätta så mycket mer, men när utställningen och workshop:en är i din närhet, så rekommenderar jag att delta i den.

Tack till Brittinger, Therese och Denise för en suverän eftermiddag.

 

Jalla, jalla – kärlek till alla. #uddevallapride

IMG_20170820_132458_080-1
I går var det Uddevalla Pride, och naturligtvis var jag där för att visa solidaritet. Ni som känner mig, vet att jag har svårt för att bara se på när hat och hot förekommer. Därför är det viktigt för mig att ta ställning för alla människors lika värde, oavsett.

Därför hade jag bestämt mig att jag skall gå med i tåget i Uddevalla Pride. Klev på bussen här för att sedan fortsätta med tåget dit. I Öxnered letade jag upp vagnen där jag fick ha Nussä med mig och satte mig ner i fåtöljen för att vaggas till centralen. Framför mig i kupen hörde jag damen prata  telefon och berättade att hon var på väg till Uddevalla Pride. Utanför stationen stöter återigen på damen, som tittar på kartan hur hon skall ta sig till Museieparken, och jag erbjuder att hon inte behöver kartan utan vi kan gå gemensamt. Sakta vandrar vi vägen fram till målet medan hon berättar att hon och några väninnor skall representera Transföreningen FPES.

Nej jag har ingen erfarenhet av detta att leva som transperson, så här är ju ett ypperligt tillfälle att lära sig mer. Säkert har även jag en massa fördomar, som kommer på skam, men av erfarenhet blir man vis.

Väl på plats i Museiparken tog vi var sin parkbänk där vi kunde göra oss förberedda inför paraden. Jag piffade upp min ryggsäck med hon gjorde i ordning banderollen och svarade i telefon. Hon berättar glädjestrålande efter en stund att de blir minst fyra som kommer att vandra under parollen, men tycker samtidigt att det är tråkigt att inte de unga vågar gå ut med sin läggning i dagens samhälle. Det är tydligt att vi är fler som behöver visa dem vårt stöd. Ingen skall tvingas leva ett liv, styrt av andra, är min uppfattning, och därför känner jag att det är viktigare än någonsin, inte minst för min skull att visa dem mitt stöd.

Vi ställde upp i tåget och vandrade genom centrala Uddevalla ut rop, ramsor och allmän glädje, samtidigt som vi vinkade till alla glada människor som samlats för att titta på och visa sitt stöd. Sådant värmer! Hörde att förra året så var det ca 700 som gick paraden och att i år kändes det som betydligt fler. Underbart!

Efter paraden fick jag återigen träffa damerna och ta kort på dem,  Angelica, Hannah, Vendela, Helena och vi fick även ytterligare en pratstund, innan jag gick ett varv i parken och var social och pratade. Valde sedan att promenera ner till Kungstorget för att få lite i magen. Vem kommer inte där om min kompis från tåget, tillsammans med sin väninna. Vi förföljer dig, seden de med ett skratt.  stället för att leka följa John, så valde vi att gemensamt sätta oss vd ett bord och gemensamt äta vår mat.

Tacksam för att jag fick lära känna dessa fina damer, och min lycka känner inga gränser.

Kaffe utan grädde

20170729_161006

Kaffe utan grädde är som kärlek utan kyssar, heter det i låten… Ärligt talat avstår jag både grädde och kyssar när Pontus står där med sin sin Fogarollimoppe. Nu var det årets sista stadsfestival i området, och då är det Uddevalla som gäller med Uddevallafesten. I år hade vi planerat in lördagen för besök då gruppen Sjömila framträdde på stora scenen på Kungstorget. Sjömila är den lokala musikgruppen som är på klättring på musikens stjärnhimmel. Tyvärr var väl inte vädret med oss i besöket, men vi tillhörde en trogen skara som inte vill missa denna grupp. Vad vore livet utan musik, och var är musik som inte spelas live.

20170729_151441

Vi började besöket på Harrys där vi tog ett bord utomhus i rökavdelningen, för naturligtvis skall även Nussä ha de bästa. Servitrisen kom med ”speisekarte” och naturligtvis hade hon direkt med sig dryck till vår fyrbente vän. Tack Harrys, er service gör att det är hos er vi äter festmåltiden. Pasta och hamburgare i lyxutförande är blev årets måltid. Efterrätten, tar vi sedan hos baristan Pontus. Grädden och kyssarna får han spara till de som behöver dem bättre, men en stadsfest utan Pontus och hans kaffemoppe, är bara en en halv stadsfest. Första gången jag såg en dylik moppe var i Stockholm, sedan Uddevalla, och nu har det blivit tradition att leta upp denna mobila kaffeservering. Att ”tjöta me fölk” har nog både jag och Pontus gemensamt. Det har jag alltid gillat. Men som tidningsbud så är det en bristvara på jobbet, och då blir det så här IRL på en massa andra ställen i stället. Att gå på Koffehouse eller liknande där baristan försvinner på avstånd och gör kaffet, då missar jag det som gör besöket roligt, däremot vid Fagarollimoppen, står man på parkett och få vara delaktig i det hela, det gillar jag. Tänk så lite det behövs för att man skall känna sig delaktig, en kopp kaffe och glatt humör…


Ja, humöret var verkligen på topp och när jag sade att jag ville fota, som städtakterna fram, eller bort, hur man nu vill vill uttrycka det. det finns alltid en trasa till hands för att hålla allt rent, snygg och glänsande som speglar. Men den skulle inte synas på bild.

Jag letade efter denna härliga mobila servering även på Fallens dagar i Trollhättan, men hittade inte den. Nu fick jag reda på att det hade blivit dubbelbokning.
Men vill man han kaffe gjord med omsorg och kärlek, så är det hit man skall gå…

20170729_171214

Därefter blev den en knapp timma med Sjömila på scen, men en höggravid sångerska. Det regnade och regnade, men vad gjorde väl,med sådan härligt musik. Och vi är glada att, såsom Erika Larsson själv säger, Vattnet gick inte på scen.

En sten föll från våra hjärtan

FB_IMG_1500404979284

Ovanstående rosor är från vår egen trädgård, och de föräras i första hand en kvinna på hudkliniken på hudkliniken i Uddevalla. Det var hon som hade det (o)tacksamma jobbet att ringa oss och meddela att provsvaret inte kommit från patologen, därav kunde de inte ge oss ett svar. Men vi skall inte glömma övriga personal på mottagningen, patologen och inte minst vår vårdcentral, som alla varit fantastiska och varit mycket stödjande i denna situation. Rosen föräras också alla fina vänner som gett oss stöd, kraft och stryka.

Ja det var malignt melanom, eller som de säger ett förstadie till densamma. Att det kallas förstadie beror på att det hittades så tidigt att det INTE finns risk för för spridning. Dock har bror fått diagnosen melanom.

Som vanligt när det gäller bror, så har det varit viktigt för mig att läsa på och sedan berätta för honom vad det handlar om. Visst är det jobbigt men samtidigt har jag lärt mig en hel del om denna sjukdom, liksom jag fick göra både när det gäller far och mor. Så detta var inget nytt för mig. Däremot har jag känt mig fruktansvärt ensam i denna situation.

Som vi blivit varnade för så blev det en del väntetid och medan vi väntade så gick jag runt och läste mer information om sjukdomen. I ett ställ med broschyrer hittades bland annat följande litteratur.

20170718_131346

Då det var konstaterad med sjukdomen, så gjordes en reoperation runt det första stället, plus att ytterligare ett märke togs bort.


Lite fakta om sjukdomen:
Denna form av hudcancer uppkommer i hudens pigmentceller (melanocyter). Melanom drabbar årligen ca 3500 personer i Sverige och är den cancerformen som ökar mest. Detta hänger bland annat ihop med våra ändrade solvanor under de senaste årtiondena. 

Vem får melanom? 

Båda män och kvinnor får melanom i samma utsträckning, oftast i vuxen ålder. Även yngre vuxna drabbas men barn får endast undantagsvis melanom. 

Varför får man melanom? 

Den ultravioletta delen av solljuset har stor betydelse för utveckling av hudcancer. Mycket tyder på att det är kraftig strålning på oskyddad hud som ökar melanomrisken mest, t.ex. vid utlandssemester. Intensiv solning och solbränna under barndomen är också en stark riskfaktor. 
Sannolikheten att utveckla melanom ökar om man är ljus i huden, har många pigmentfläckar och/eller nära familj emedlemmar med melanom. 

Hur kan jag upptäcka ett melanom? 

Om ett födelsemärke börjar växa, ändrar form eller färg eller börja blöda/klia kan det vara första tecknet på melanom. Melanom kan dock också uppkomma som en hel ny fläck i huden. Ett pigmenterat födelsemärke som avviker på något sätt bör alltid ifrågasättas. 
Melanom är ofta större, oregelbundna i form, har ojämn kant och flera färger. 

Prognos Det är viktigt att melanomet upptäcks medan det är tunt. Eftersom de flesta melanom i Sverige upptäcks tidigt blir 80-85 % av patienterna botade. 

Behandling 

Den första behandlingen är att operera bort förändringen. Genom det kan man även undersöka melanomet mikroskopiskt och bestämma dess växtsätt och tjocklek. 
I det svenska vårdprogrammet för melanom rekommenderas en säkerhetsmarginal mellan 0,52 cm beroende på melanomets tjocklek samt i vissa fall en undersökning av den närmast liggande lymfkörteln (sentinel node biopsi). Dessa åtgärder utförs oftast i ett andra steg 
antigen på hudkliniken, kirurgkliniken eller öron-näsa-halskliniken. 

Uppföljning
Tunna melanom har efter operation en mycket bra prognos och behöver inte följs upp. Lite tjockare melanom följs enligt melanomvårdsprogrammet 1-3 ggr./år i upp till 3 år med återbesök antigen på hud eller kirurgkliniken. Då tittar läkaren över hela kroppen, kontrollerar ärret och lymfkörtelstationerna. 

Vi rekommenderar även att du själv undersöker din hud, melanomärret och lymfkörtlarna regelbundet. Ifall du hittar någon pigmentförändring eller knöl bör du höra av dig till din kontaktsjuksköterska eller till hudmottagningens telefonrådgivning. 

Riskfaktorer 

Efter melanomdiagnosen undersöks alla patienter av en hudläkare för att bedöma risken för ytterligare melanom. Patienter som bedöms ha ökad melanomrisk rekommenderas regelbundna kontroller på hudmottagningen. 

Hur mycket får jag vara i solen? 

För att minska risken för nya melanom bör du undvika att bränna Dig. Undvik solen mellan kl. 11 och 14 då den är som starkast. Vistas gärna i skuggan. Bäst är solskydd genom kläder och hatt. Kroppsdelar som inte täcks av kläder bör skyddas med solskyddsmedel, minst med solskyddsfaktor (SSF) 30. Stryk på riklig mängd och upprepa applikationen under dagen samt efter bad. Sola inte i solarium. 

Ärftlighet 

En mindre grupp av melanompatienter tillhör familj er där två eller fler nära släktingar har haft sjukdomen. Även förekomst av dysplastiska nevi (stora oregelbundna pigmentfläckar, klassas som godartade) kan vara ökad i dessa familjer. Här finns en genetiskt betingad stegrad risk att insjukna i melanom och familjemedlemmar följs i speciella DNS(Dysplastisk Nevus Syndrom) mottagningar. 
Enstaka dysplastiska nevi är vanliga och innebär ingen ökad risk för melanom. 

1. Undersök 
ansiktet, speciellt näsan, läpparna och öronen (fram och bak). Använd dubbla speglar för att kunna se bakom öronen. 

2. För att undersöka hårbotten kan man använda en hårtork för att se tydligare. För detta kan det vara bra att be en närstående om hjälp Frisören kan också vara till stor hjälp! 


3. Se över händerna, både handryggama och handtlatorna. mellan fingrarna och naglarna. Fortsätt sedan med underarmarna. 


4. Ställ dig framför spegeln för att undersöka överarmar och armbågar. 


5. Undersök sedan halsen, bröstkorgens främre del och magen. Kvinnor bör inte glömma att titta under brösten. 


6. Använd dubbla speglar för att undersöka nacken, axlarna, ryggen och baksidan på överarmarna. 


7. Dubbla speglar kan också hjälpa dig att undersöka ländryggen. rumpan och baksidan av båda benen.

Slutligen: Sätt dig ner på en stor och lyft upp den ena benet efter det andra för att undersöka underben. fötter, fotsulor tar och tånaglar. Använd spegel för att undersöka underlivet.

För bror gäller ovanstående dock behöver vi inte undersöka lymfkörtlarna. Läkaren rekommenderade att vi skulle fota hela kroppen för att lättare kunna hitta märken som ändrar sig, och hittar vi speciella märken, som vi bör hålla koll på, är det bra om vi fotograferar dessa märken extra. Då är det lätt se om märket förändrats över tid.

Nedan följer en bild hur det ser ut när området där hudförändringen är borttagen. Då har området ner till muskelhinnan tagits bort.
.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

.

 

 

20170718_150002

Ett smultron

20170716_202815Jag och bror åkte bort till Resteröds kyrka för att vara med om en musikalisk resa.

20170716_193917

Gruppen Sonatrice som spelar spelar på tidstrogna instrument såsom fiddla, harpa, blockflöjt och sång, iklädda dräkter inspirerade av medeltidens mode, skulle visa upp hur musik kunde låta på 1600-talet. De visar upp lite av den brokiga medeltida musikvärlden med pilgrimer, helgon, dans, fest och glädje.

Karin Palm Lindén, Carina Norlander, Eva-Lis Carlsson och Villemo Daneling – tre av dem kyrkomusiker.

De berättade att det finns inga instrument kvar från den tiden, så det var att använda bilder för att försöka återskapa dessa instrument. Vilken klang och färg det gav till kyrkorummet i Resteröd, när man hörde deras spelglädje. Att först vara i den varsamt renoverade kyrkan, och sedan känna tidens vingslag. Detta var något utöver det vanliga.

 

Kyrkan då..

Sägnen berättar om två brudföljen på väg till Resteröds kyrka. Inget av följena vill vika för det andra, utan slagsmål uppstår. ”Ingen kom undan med livet mer än brudgummen på den ena sidan, och bruden på den andra, Vilka strax beslöt sig att äkta varandra och låta sig viga.” Historien återges av Johan Ödman i sin ”Bahus-Lans Beskrifning” 1746. Bakgrunden skulle vara att kyrkan ansågs vara den äldsta i trakten, och att ”brudefalk från åtskilliga orter farit till denna kyrkan och låtit sig viga”.

Kyrkan är sevärd och berättar genom sitt utseende och sin fina interiör om en lång historia. Men tiderna har stundtals också varit kärva. Hösten 1825 förrättar biskop Wingård visitation i Resteröds kyrka. Omdömet blir hårt: ”! denna kyrka finnes intet, som icke är i högsta grad förfallet” konstaterar han och drar slutsatsen att kyrkan ”icke kan undgå att hel och hållen utdömas”. ”Här borde inga gudstjänster mera hållas”, dundrar biskop Wingård.
Men hotet väcker församlingen, som redan följande år fattar beslut om en omfattande renovering av kyrkan. Man målar och rappar, förstorar fönstren, reparerar bänkar och lägger nytt golv. I och med det har krisen avvärjts.

Flera saker vittnar idag om kyrkans medeltida ursprung. Den är en av få medeltida kyrkor där triumfbågen mellan långhus och kor har bevarats.
Även dopfunten är medeltida, från 1100-talet. Originalet finns på Göteborgs stadsmuseum, men i kyrkan står en väl utförd kopia av den rikt dekorerade gamla funten, med drakar och flätmönster på det fyrkantiga karet. Dekorationerna på funtens sidor för oss tillbaka till den tidiga medeltidens bildvärld.
Kyrkan har en fin snickeriinredning med många delar från 1600-talet. Altaret’är av sten och förmodligen mycket gammalt, med en senare altarskiva av trä. Altaruppsatsen är från 1600-talet. Motivet är utfört 1681 av en målare vid namn Wandaleus. Vi ser Kristus till höger och Moses med lagtavlorna till vänster.

Predikstolen är i samma stil som altaruppsatsen. Den omnämns första gången i räkenskaper 1626-27, då den bemålades. Det finns också en uppgift om att
den skulle vara från 1576, vilket dock är osäkert.
Bänkarnas dörrar är troligen från 1600-talet.
Lägg särskilt märke till nr 5 på norrsidan med texten ”Kirstin Nels Daaters Stol i Backe”. Det fint Utformade ryggstödet längst bak i den norra bänkhalvan är troligen från den s k Restenässtolen, en ”herrskapsbänk” som tidigare fanns i koret.
Långhusets takmålning är från mellan 1703 och 1720. Bland molnskyarna svävar tre änglar med textband: ,'”‘Helig Helig Helig är Herren Sebaoth: Hela iorden är full af hans äro” och ”Herren ser til hiertat. 1 Sam l6.” De målas över på 1800-talet, men tas fram igen 1929. Kortaket saknar då takmålning, men i samband med restaureringen utför konservatorn och konstnären
C O Svensson en ny takmålning här, som återger
Gud Fader sittande på en glob och omgiven av moln.