Tillbaka till vardagen

16427532_10154269778317405_7969015467599725214_n

Nu när Hugo flyttat så gäller det att återta vardagen. Visst ingen tvekan om att han är saknad men han får det bättre hos någon annan som kan ägna sig bara åt honom. Nu får ju min egen Nussä ägna sig åt bara mig igen 🙂

Redan i måndags åkte vi upp till staden för att agera ”bodygards” jag och Nussä. En pensionärsorganisation hade sitt månadsmöte och när det är slut så är det mörkt i området och många känner sig otrygga, så tillsammans med kommunen och polisen så är vi några frivilliga som åker dig för att vistas i närheten så att området blir tryggare. Det är ju ingen tvekan om att Nussä gillar detta, då många vill prata med honom och man får sitt lystmäte mättat. Jag är väl inte sämre själv, då jag gillar att träffa människor och ge dem trygghet. Gårdagen ägnade vi oss åt varandra och vår vanliga vardagslunk med promenader men även sådant som blivit lite efter när man haft storfrämmande och ägnat sig åt dem istället. Tror Nussä trivdes i den vardagslunken och också kände sig trygg och jag märkte ingen större saknad hos honom heller. Vilket känns skönt.

Även i dag blir det att vara till glädje för våra medmänniskor. Månadsmarknad i centrala staden och vi är några stycke som skall vandra runt bland stånd och besökare. Prata med folk, visa våra orangea västar och bara vara till för andra. Och nu blir det som vanlig med tre km promenad till bussen, sedan bussen till stan för att göra vårt jobb, att sprida glädje.

Ha en bra dag!

Kärleken segrar #bloggswe

images

Har sedan i går känt mig så upprymd och glad. Den tragiska bilden på Aylan 3, har fått många att få upp ögonen för grymheterna som sker när flyktingar försöker nå tryggheten i Europa. Helt plötsligt fick grymheterna ett ansikte och och många fick upp ögonen för det som sker. Även Margot Wallström kunde inte hålla tillbaka tårarna. Det är så lätt att prata om det som sker men att förstå, är en annan sak.

De senaste månaderna när man öppnat de sociala medierna har det bara var hat, hot, delningar från diverse sajter som visar de dåliga utspel som ett visst främlingsfientligt parti gör. Det delas jämt och ständigt uttalande från IRM, Inte rasist, men…
Jag vet var partiet står och det är så långt från mina värderingar man kan komma. När man ser detta hela tiden, så känns det som om hela Sverige står bakom detta. Jag har sedan länge lämnat Facebookgruppen och försök dölja alla dessa uppdateringar. Helt plötsligt nu har kärleken och empatin vaknat i alla fall i mitt flöde, och det delas hur människor har vaknat.
Jag tror inte herr och fru Svensson har fattat galoppen av det som sker.

Emanuel Karlsten skrev så bra i sin blogg om sina tankar, som JAG gärna skriver under på. Nu händer det, nu vänder det – godheten vinner Han skriver bland annat:
Men något har hänt. Något har vänt. Istället för slappa vidaredelningar av döda kroppar och meningslösa facebookstatusar om att någon borde göra något, har saker på riktigt hänt. Folk har engagerat sig, samlat sig och kanaliserat frustration till något produktivt. Jag vet inte om jag någonsin känt en sådan stark motreaktion på nätet. En så samlad motattack mot all den vidriga, främlingsfientliga, invandringskritiska ondska som finns. Vi inte bara skriker att det får vara nog, vi söker också desperata sätt att praktiskt göra skillnad.”

PÅ Twitter finns en hashtag om just flyktingarnas situation #RefugeesWelcome och det värmer så otroligt att se detta engagemang.

Att jag gick in på Twitter nu var att jag ville följa vad som händer i Göteborg på den 6e internationella anhörigkonferensen och jag blir nerslagen och glad över vad jag ser… Kärlek och empati!

Jag tror nu att det finns kärlek och empati i Sverige sommaren/hösten 2015 också.

Till politiker från alla håll, nu får ni i ord och handling visa, att HELA Sverige står upp för de mänskliga rättigheter som stadgas.

Avlutar med Emanuels ord från bloggen:

Internet må innebära att även hat och hot får spridning.

Men i slutändan är det ändå den bästa av alla verktyg för mänskligheten att visa vår kollektiva godhet och medmänsklighet.

Tack mamma! #bloggswe

wpid-wp-1437557959135.jpegMamma, i går fördes du till sista vilan, i samma grav som du var med och fixade till för far.
Känns så otroligt skönt att du fick det som du själv önskade.

Du slipper lida mer men samtidigt känner jag det skönt att jag slipper slåss för att du skall ha det bra, för nu vet jag att du har det bra. Det som gör mest ont, är inte din bortgång, utan det att jag inte från början förstod vad som hände.

Jag litade på vården, din läkare på vårdcentralen och att alla gjorde sitt bästa för dig.Jag litade på kommunen att de hade rätt information om dig mm mm. Jösses vad vi bedrog oss…

I går när vi hade hämtat dig i din urna, precis likadan som du valde till far, så fick du liksom far din vandring genom huset och trädgården och se det du och far byggde upp gemensamt och som var ert gemensamma hem de sista 30 åren.

Därefter fick du vila en stund på altanen medan jag spelade ”Guten abend, gute nacht”, den sång du alltid sjöng för oss på tyska, när vi skulle sova. Nästa strof är ”mit Rosen bedacht”, precis som på bilden. Medan jag lyssnade på musiken och klockspelen från läsplattan, så gick jag och plockade rosor från våra klängrosor i trädgården, för att sedan lägga dem runt dig, så som i vaggvisan.

Vid graven, så fick jag åter chansen att göra det jag önskade, att sänka ner dig i graven, precis som jag gjorde med far.
När jag släppte sista livlinan mellan dig och mig, och snöret att sänka ner urnan, landade ovanpå den, så kunde jag vinka till dig och säga ”hej då lilla mamma”.

Sedan höll vår kyrkoherde ett mycket känsloladdat tal tillsammans med några fina bibelord. När vi sedan skulle be ”Fader vår”, brast min röst och ögonen fylldes av tårar som rann sakta ner för min kind.

Strax efteråt så fick vi alla gå fram och lägga våra blommor och säga några ord till dig i stillhet.

Därefter tog vi en promenad medan kyrkogårdspersonalen återställde graven och lade allt tillrätta. Därefter återvände vi i stillhet och vi kunde beströ hela gravstenen med röda rosenblad från vår trädgård.

Tack mamma och pappa! På vårat köksbord står nu två röda rosor, en för var och en av er…

Nya besparingar #blogg100 #bloggswe

tidningar-small
Ja ha ja, lagom till sommar och semester så drabbas vi av nya besparingar. Härligt att gå på semester och inte veta om man har jobbet kvar efter den.

Denna gången har Stampen, som äger oss, satt ett besparingskrav på ytterligare 50 miljoner, som främst skall sparas på tryckeri och distrubution. Vi är ju mitt inne i en process just nu där det letas besparingar. Runt Lidköping där huvudtidningen är tredagars papperstidning, så sker ju utdelning bara de dagarna, och de stora tidningarna har ju valt att distribueras via posten i stället.

Här hos oss, så arbetar vi med projekt avstickare, vilket innebär att vi inte kör in på vägar, där det finns för få prenumeranter.Det sparas då både på min arbetstid, men också driftskostnader på fordon.

Skall mediahuset fortsätta arbeta för digitala prenumerationer, och minska pappertidningen för att få in alla tidningar i ett tryckeri vid Landvetter? Skall de gå över från nattdistribution till dagdistribution? Eller rent utav, blir det billigare att lägga ner oss och sända alla tidningar med posten?

Vi är i alla fall ca 2200 tidningsbud, vilket kan ge en bra besparing och de slipper oss.

Västtrafiks ingripande #blogg100 #bloggswe

busschaufför
Än en gång har det hänt att kontroller av västtrafiks biljettkontrollanter har hamnat i en situation som de inte kan kontrollera.
Vad är det som gör att det blir så spektakulära ingripanden hos västtrafik?

Denna gång handlar det om en busschaufför som just avslutat sitt pass. Han hade uniform på sig och visade upp sitt förarbevis. Vad som hände inne i bussen vet jag inte, men jag har sett filmen, som filmades av kollega utanför och det väcker avsky. Här kunde historien slutat med att vakterna informerade om gällande regler, låta chauffören åka med för att gå vidare med detta andra vägar.

Istället hamnar de utanför bussen och mannen nerbrottas och förses med handfängsel.
En stor och mycket dålig argumentation sker utanför bussen, där chauffören mer eller mindre hånas inför folkmassan som har samlats. Är detta OK?

Är det så att västtrafik inför nya regler utan att stadfästa dem hos sina egna, och utan att rätt information går ut till berörda partner inkl de på golvet? Ja för mig känns det så. 😦

G4S ber i ett pressmeddelande busschauffören om ursäkt och kommer att kontakta chauffören för att ge en personlig ursäkt. Visst, men hur mår chauffören efter detta? Jag själv skulle mått mycket dåligt av den behandlingen och innan jag hade smält behandlingen och accepterat ursäkten, hade det gått lång tid, om jag ens hade kunna komma tillbaka…
Även Västtrafik ber chauffören om ursäkt!

Länk till Sveriges radio med intervju med västtrafik: Västtrafik och G4S ber bussföraren om ursäkt

För oss själva är det ett och ett halvt år sedan mors rullstol klämdes i dörrarna på ett av de tåg som Västtrafik ansvarar för. De skulle utreda händelsen, men har ännu inget hört.

Vågar jag lita på Västtrafik?

Fel, feligare, feligast, feligaste #blogg100 #bloggswe

images
I bland så undrar man vad som är fel….

Här om dagen berättade jag ju om min kaffebryggare som inte skulle ha automatisk avstängning.
Fortfarande har den inte automatisk avstängning enligt deras hemsida fast jag blivit lovad att det skulle uppdateras. Jag fick det bekräftat av tillverkaren att så var fallet, och pratade åter med butikens kundtjänst som efter letade i flera olika dokument själva kunde se att så var fallet…

I morgon bitti tidigt skall jag åka med tåget upp till Sörmland för att hälsa på några kära personer. Den jag bor hos har inget fast bredband pga dåliga telefonledningar. För att inte belasta hennes mobila bredband, så köpte jag ett kontantkort för surf, så jag inte blir avstängd från omvärlden. När jag då skulle registrera kortet för att få laddningsbonus plus att kunna se mina tillgodohavanden, så gick inte det. Till slut efter ett dygn försök så ringde mobilleverantören och frågade. Det första han hänvisade mig var att jag gjorde det på fel nummer. Testade hans förslag och det fungerade men där ville inte tjänsten acceptera mitt önskemål med att SMS:a. Efter en stund bad han mig vänta för att konsultera några kollegor.
Han återkom och kunde berätta att de har fel på tjänsten och att den nu är felanmäld.
Efter ett par timmar så fungerar den och jag kan nu se mitt saldo i apparaten.

Efter en stund, så fick jag mail frän SJ om deras app ”min resa” där jag även kan hålla koll på mina priopoäng.
Suveränt tänkte jag, och började ladda ner appen, installera och skulle registrera mig vem jag är.
Nej, den godkände inte mina inloggningar och till slut blev jag tvungen att beställa nytt lösen. Gjorde så och väntade på mail och instruktioner… Nope, inget mail kom.

I dag på morgonen ringde jag SJ och efter en halvtimmas kö, så fick jag prata med dem. Det är fel på tjänsten just för ögonblicket. Du får avvakta, och se om det fungerar senare. Protesterade lamt om att det kunde vara bra att lämna ett meddelande på hemsidan om det.
Frustrerade skrev jag om det på Twitter och SJ kontaktade mig tillbaka och bad mig inkomma med mina uppgifter via mail.
Jag gjorde så och efter en stund kom svar. Jag skall få ett mail nu som jag kan använda för att återställa lösenordet. Återkopplade efter halvtimma och meddelade att det inte funkade 😦
Då kommer info upp att det är fel på tjänsten och att det felsöks.

Lagom till att SJ fixat problemet med sin inloggning och appen fungerar för mig så rivs en kontaktledning ner och ett signalskåp brinner upp. Jag hoppas att det är fixat tills i morgon bitti då jag åker, och framför allt, att inga förseningar uppstår när jag skall åka hem. Bara 5 timmar mellan hemkomst och att jag skall vara på jobbet…

Messy church

För några veckor sedan fick jag via Facebook inbjudan till någon som heter Messy church. Inbjudan lät ”För hela familjen. Dropp-in-fika, tema, workshops, kort gudstjänst, lagad mat – allt jättegratis! Ingen anmälan behövs, det är bara att komma. Ta med grannar och vänner. Vi ses väl?!”

Jag kände väl inte att detta var något för mig, så jag tänkte inte åka. Påminnelse dök upp men jag struntade i det.
Men igår kom åter en ny påminnelse och jag kollade upp lite mer.
Visst, det skulle funka och jag och bror kunde åka direkt efter att han kommit hem från jobbet. Behövde ju inte bekymra mig då mat ingick och allt var jättegratis.

Bror är sen mycket sen så jag tar mig dig själv. Prick halv sex öppnade prästen dörren och vi fick komma in i församlingshemmet. Där vankades det kaffe, saft, bullar och massor av frukt. Många föräldrar med ännu flera barn.
Stämningen var redan på topp från första början, inte minst med hjälp av alla glada barn.

Snart kommer då hjälpredorna in och barnen delas upp i tre grupper och föräldrarna fick också följa med barnen.
En grupp gick in i ett annat rum och pysslade medan en grupp gick ut och fick tälja på pinnar.
Jag stannade kvar i musikgruppen där vi skulle sjunga.

WoW vilken, medryckande musik, se videoklippet. Men ännu hade inte tioöringen trillat ner hos mig.
Snart blev det lite byte i gruppaktiviteterna men jag valde att strunta i pysslet och stannade kvar i musikgruppen.

Snart blev vi kallade att vi skulle gå över till kyrkan för en liten gudstjänst. Tyckte synd om barnen som nu var uppspelta och nu skulle de sätta sig i kyrkan och vara tysta. Där misstog jag mig verkligen. Strax utanför altarringen hade de placerat en massa sittdynor där barnen skulle samlas. Nu fick jag inse att det barnen täljde utanför var stavar de skulle använda som fåraherdestavar. Den andra pysselgruppen hade fått göra masker, jag just det, fårmasker. Nu blev det ingen vanlig predikan utan det blev ett skådespel där prästen Marcus berättade händelserna medan barnen skulle spela med. Helt plötsligt rymmer hela fåraskocken och det kryps, hoppas och springs i kyrkgången och in mellan bänkarna. Nu fick alla fårahedarna ett styvt jobb att leta upp alla fåren och samla ihop dem inför natten. Nu började Präst-Marcus räkna, och han räknade mycket dåligt men det visade sig trots det att det fattades ett får.
Tror ni nu förstår varthän det barkar, om man någon gång har lyssnat i kyrkan.

Vad som gjorde mig så glad var att kyrkan var för barnen och på barnens villkor och jag, ja jag njöt av musiken.
Det hör inte till vanligheterna att jag står upp i kyrkan i bänkraden och vickar på höfterna till musiken, men det gjorde jag i går…

Efter kyrkan gick vi tillbaka till församlingshemmet och där väntade världen middag, men potatisgratäng, makaroner, ungsstekt falukorv, sallad, bröd.

Det var inte en liten smakbit utan en riktig middag.

Man hör talas om en helkväll på krogen, med detta var en helkväll i kyrkan.

Tack Präst-Marcus och alla andra som fixade detta.

Det föll en tår uppå min kind… #blogg100 #bloggswe

lindeskog

I dag hade vi avtackning av vår kyrkoherde som nu slutar sin tjänst i vårt pastorat.
Han har valt att avsluta sin tjänst för att se och känna efter vad han vill fortsätta med i framtiden.

Under sin predikan tog han upp en del från ”Ord av Predikaren, son till David och kung i Jerusalem”.

Den delen, som jag väljer att dela här nedan, berörde mig djupt.
För mig var det så uppenbart, då jag har drabbats både av sorg och av glädje.

Jag brukar säga att det är tack vare sorgen som vi verkligen kan uppskatta glädjen.
Det är tack vare de mörka timmarna som vi kan känna glädjen i ljuset, osv.

Det är sällan som bordet står framdukat framför oss. Vi är tvungna att laga maten, duka och äta, för att sedan ta hand om resten.
Allt har sin tid

Allt har sin tid,

det finns en tid för allt som sker under himlen:

en tid för födelse, en tid för död,

en tid att plantera, en tid att rycka upp,

en tid att dräpa, en tid att läka,

en tid att riva ner, en tid att bygga upp,

en tid att gråta, en tid att le,

en tid att sörja, en tid att dansa,

en tid att kasta stenar, en tid att samla stenar,

en tid att ta i famn, en tid att avstå från famntag,

en tid att skaffa, en tid att mista,

en tid att spara, en tid att kasta,

en tid att riva sönder, en tid att sy ihop,

en tid att tiga, en tid att tala,

en tid att älska, en tid att hata,

en tid för krig, en tid för fred.

Drunknar i skräpmail #blogg100 #bloggswe

spam_1
Jag får ibland frågan från förtvivlade medmänniskor om att det håller på att drunkna i skräppost, hur skall jag göra…

För det första, undvik att öppna dem och om du öppnar dem, klicka aldrig på några länkar, inte ens ”unsubscribe”.
Är det en mindre seriös aktör som skickar ut mailen, så bekräftar ni bara att e-postadressen existerar, och den blir mer värd i oseriösa händer och kan säljas dyrt. Ni lär knappast bli av med utskicket utan med största får ni bara ännu mer skräppost, och ni har gjort något oseriös e-postadressförsäljare lite rikare.

Likaså har ni ert e-postprogram inställd på att automatiskt visa bilder, så är också dessa bilder säkert också kopplade så att avsändaren får bekräftelse på att adressen existerar och kan säljas vidare med förtjänst till andra.

I bland händer det att man måste registrera sig på en sajt och sedan bekräfta sin e-postadress, då är det bra att ha en extra e-postadress som man bara använder för detta ändamål. Jag själv brukar benämna denna extra adress med ”skräppostadress”.
Ge aldrig ut er vanliga e-postadress i dessa fall, utan använd den extra adress ni har.
När man sedan känner att de blir för mycket skräp i den extra adressboxen, så är det bara att skrota den och skaffa en ny hos någon sajt som ger ut gratis e-postadresser.

Försök så långt det är möjligt att i ert e-postprogram ställa in så att dessa skräppostadresser direkt sorteras in i spamkorgen. Oftast kan man även ställa in så att vissa ord, såsom att ordet som ”viagra”, v i a g r a”, etc finns i texten, också går dit, utan att du behöver göra något. De oseriösa spammarna försöker också variera stavning på ord som viagra för att det inte skall fastna i spamfiltret.

Om man nu har så mycket skräppost att man drunknar i dem, men inte kan avstå adressen, då kan ett alternativ vara att man skaffar typ G-mail som samlar ihop flera olika adresser på ett ställe, men när ni sedan svarar på ett mail i G-mail då använder den er vanliga adress, dvs den adress som mailet inkom på, används som avsändare.

Då sorterar G-mail ut de värsta mailen för dig och du slipper ”skiten”.

Så dela bara ut din e-postadress till sådana som du med säkerhet vet är seriösa.

Om du måste registrera dig på sajter för att få tillgång till den, använd då en extraadress som bara används för dylika tillfällen.

Klicka ALDRIG på länkar i skräppost, inte ens på ”unsubscribe”, du bekräftar bara att adressen finns, och med största sannolikhet så genererar det bara ännu mera skräppost.

Ha INTE automatisk visning av bilder inställd, om det är så att du öppnar skräppost.
Visning av bilder kan ge samma effekt som att klicka på en länk och bekräftar din e-postadress.

Här kan du skaffa extra e-postadresser om du är i behov av extra adresser för mindre seriösa tillfällen.

http://www.gmail.com

http://www.inbox.lv/

http://login.live.com/

http://www.gmx.com/

Det finns många många flera webbaserade e-posttjänster så det är bara att söka nätet.

Jag hoppas detta hjälper dig vidare att bli av med det värsta i din inkorg!

God morgon och god dag #bloggswe

IMG_20140609_185227
Har precis vaknat upp efter del två av dygnets sömn. Det är fredag och bror är ledig två dagar efter dagens arbete. Jag jobbar kommande natt och är sedan ledig en dryg vecka. Det känns skönt…

Ett års bortavaro från jobbet och man fick nya rutiner, delvis beroende på det som fanns hemma runt om kring.

Nu måste man hitta tillbaka till de gamla men också anpassa dessa efter nya förutsättningar.

Har kommit underfund med att jag inte kan gå enmilaren när jag jobbat då för stora delar av dagen går till spillo så det blir trekilometaren med ett par avstickare för att fåt upp antalet steg som tillsmammans med nattens steg ger mig mina 10.000 steg.

Jag saknar också de vakna nätterna som var, då jag vaknade vid två-tiden på natten och kunde gå i min egen takt med att göra sådant som jag kände för. Tvätta, städa var sådant jag gärna gjorde nattetid när det för övrigt var lugnt i huset. Men vem vet, får jag jobbat några veckor till så kanske det kommer tillbaka.

Det viktigaste nu är att försöka hitta trivseln på jobbet så kommer kanske det andra tillbaka också.