Behöver bli fler MÄN (för jämställdhet)

personal-112391_1920

Äntligen, säger jag, ÄNTLIGEN! Var redan förra året på G med att gå en medlemsutbildning för oss som är med i Män för jämställdhet. Förra året fick jag hoppa av i sista stund pga sjukdom. I år passade det extra bra med tanke på #MeToo, som jag stöder till fullo. För 50 år sedan gjorde jag något väldigt väldigt fult…

Första klass och en tjej hade en ny fin halsduk på sig. Hon och jag började dra i den åt olika håll, tills den gick av på mitten. När hon om hem, berättade hon för sin mamma, som ringde min mamma, som tog ett allvarligt samtal med mig.

Jag skäms fortfarande idag för det ”övergreppet” jag gjorde då… och det var en nyttig läxa för mig. Nu 50 år senare så finns den händelsen med mig i mina tankar, när jag tar ställning mot övergrepp och (sexuella) trakasserier. Ni som följt mig vet att jag är stolt över att jag fick bort en tafsande chef på en arbetsplats. Men att sätta mig till ro, är inte min typ av musik. Nej, jag kommer inte att ge upp kampen för jämställdhet, oavsett om det gäller kön, etnicitet, religion eller något annat.

Vi startade utbildningen klockan 09 i Viktoriahuset i Göteborg, och vi var tjugotalet män och någon kvinna, som gemensamt skulle diskutera oss fram till olika normer och varför dessa normer finns, och vad som är bra och dåligt. Vi blev två och två och pratade med varandra för att sedan kunna presentera grannen för hela gruppen. Min kompis beskrev mig som en person med stort patos, och det tror jag stämmer mycket, inte minst beroende på att jag sett alldeles för mycket avigsidor under mina 57 år som jag vandrat här på jorden (har inte räknat bort de timmar jag spenderat i flygplan).

Under hela dagen hade vi spelregler som bl a säger att ingen har monopol på sanningen,  och att vi inte avbryter den som håller i dummisen, utan att personen får prata och sedan skicka vidare till nästa deltagare.

20171028_140727

Några av de saker vi skulle prata om, hade utgångspunkt i ovanstående bild.
Naj, jag var inte chockad, då jag sedan länge har läst in mig på de siffrorna, men jag är nyfiken på vad andra kvinnor/män tänker när de ser dessa uppgifter…
Som trygghetsvandrare får vi ju hela tiden information från polis och andra myndigheter om hur statistiken ser ut. Därtill har ju sådant som främlingsfientlighet mm, fått mig att se på statistik och utläsa samhällets problem i det.

Men vad som förvånar mig mest att okunskapen var så stor om dessa problem.
Ungefär två tredjedelar av kvinnorna har varit utsatta och var femte man. Men då skall vi också komma ihåg att de som utsätts mest för mäns våld är män. Se SVT

snip_20171029185109
Screenshot frå SVT Nyheters hemsida

Vad kan du göra i detta skedet.
Det är att du tar avstånd från hot och hat, och du försöker hålla dig till fakta, men också framför allt engagerar dig i frågan. Ett bra sätt är att engagera sig i olika föreningar och grupper, protestera mot när någon använder dagliga samtal till att sprida fördomar.

Själv reagerar jag på när jag hör ”Kvinnor horar”, ”tjejer är luder” eller ”flickor är madrasser med hål i”. Samtidigt protesterar jag mor att säga ”Män våldtar”.

Jag är också medlem i Män för jämställdhet.  Det tycker jag att du också skall bli!

Emanuel Karlsten gjorde en bra video på hur man beter sig mot varandra

 

MÄN, ta ert ansvar

man

Nu har det hänt igen!

Jag som man kan inte ta ansvar för vad andra män gör, och jag skall inte utsättas för kollektiv bestraffning för vad andra män gör…

Men jag kan säga min mening att det vissa män gör inte är OK, och vissa män saknar all respekt för andra människor och deras integritet.

Artist polisanmäld efter konsert i Bohuslän
Mitt under en pågående klubbspelning på en västsvensk ort, drog sångaren en 18-årig flicka ur publiken i håret, och tryckte hennes ansikte mot sitt skrev. Den förnedrande händelsen filmades och artisten har nu polisanmälts misstänkt för sexuellt ofredande.

Fatta skriver så här i ett inlägg
// ALLT UTOM ETT JA ÄR ETT NEJ //
En vanlig klubbspelning slutade med att en av artisterna tryckte Malins ansikte mot sitt skrev. Artisten menar att han fick ”feeling” och ursäktade sig efteråt med ”hur skulle jag kunna veta att hon inte ville om jag inte provade?”.
Samtycke utgår ifrån att allt utom ett ja är ett nej. Det spelar ingen roll om du är full, får feeling eller är en känd artist. Frågan du bör ställa dig är ”Hur vet jag att hen vill om jag inte frågar först?”.

Jag kommer att fortsätta protestera mot dessa övergrepp som sker oavsett om det är på festivaler eller inom hemmets fyra väggar. Jag anser att jag som man har ett sort ansvar att göra det…

Gruppen skriver på sin FB-sida: Under ett uppträdande i lördags begicks en helt oacceptabel handling av en enskild medlem mot en kvinna i publiken.

Detta var ett enskilt agerande och vi vill ta helt avstånd från dennes handling som vi inte någonsin vill ska förknippas med oss eller vår musik. Det strider mot våra värderingar och samarbetet med medlemmen har avslutats omedelbart.

Vi vill framföra vår ursäkt till berörd person, anhöriga, vänner och all övrig publik.

En person svarade: Lite patetiskt… Det minsta man kunde hoppats på var att ni framfört er ynkliga ursäkt direkt till ”berörd person” för det är långt mer än en oacceptabel handling som begåtts…
Kanske ska tilläggas att den ”berörda personen” är min dotter…

Debatten i Sverige har pågått länge om dessa övergrepp oftast män gör, men ändå händer det gång på gång igen. Detta är inte acceptabelt, och måste sägas, vi har ALLA ett ansvar att ta avstånd från detta.

Men vad jag saknar är att fler män ställer upp och tar avstånd från att detta får förekomma i vårs samhälle år 2017. Vi måste gemensamt ställa upp på alla människors lika värde. Men vad hände denna gång? Stora delar av debatten i ämnet saknades i mina flöden i alla fall. En svensk man tillika artist, och helt plötsligt saknas debatten, både från höger och vänster och även bland män och kvinnor.