Tag Archive | Omtanke

Stockholm kom mycket nära idag

250px-Candle_of_hopeDå kom då beskedet, som jag väntat på några dagar. Attacken i Stockholm har tagit ytterligare ett liv tillika en bekant till mig och också en Facebookvän.

Min vän och hennes väninna var på fel plats vid fel tillfälle, när lastbilen kom.
För ett och ett halvt år sedan hände hatattacken i Trollhättan rum, 14 km från oss.
Nu hamnade Stockholm bara 4 km från mig, där min bekante bodde.
I måndags när jag stod utanför Åhlens där lastbilen kört in i byggnaden på Drottninggatan i Stockholm, då visste jag inte…
Idag vet jag, och det känns fruktansvärt…

Min vän har följande citat på sin sida…
”Jag är medlem i ”Integrationsforum mot rasism” sedan flera år tillbaka, f.d styrelsemedlem och arbetar aktivt mot rasism och mina egna fördomar.”

Jag kommer att hedra henne genom att oförtrutet arbeta vidare i den anda vi båda arbetade efter. Kärlek och tolerans….

Bara kärlek kan motverka hat…

Djurens känslor

Visst har våra vänner djuren känslor även om de inte alltid kan visa dem på det sätt så att vi förstår. Men på något sätt så lyckas ändå de flesta kunna tala om ändå på något sätt vad de menar. Som en ”bonnapöjk” uppvuxen på en bondgård med många djur, så har jag ju sett det dagligen. Min senaste vovve, lille Nussä har sitt speciella sätt. Var kväll när jag krupit i säng så hoppar han upp i sängen, promenerar över min mage, ställer ett ben på var sida min hals och trycker sin kind hårt emot min kind. Det betyder, Tack husse för en underbar dag.

Av en slump stötte jag på nedanstående filmsnutt från Jane Goodall institutet som fick mina känslor i svallning. Klippet kallas ett sista farväl.

Närhet och kroppskontakt är också några viktiga ingredienser i ett välbefinnande. Mär man tycker något ät extra skönt så vill man ju inte att det skall ta slut. Då måste jag ju tala om att fortsätt, fortsätt,jag njuter. Igenkänningsfaktorn är stor 🙂

Att djur också är smarta, visar nedanstående klipp.

Kärleken till en man #blogg100

cituqjdwkaa2xrv

Kärleken kan ha många ansikten och är inte bara den, som gör att två människor vill dela sitt liv och dela hem och hyra med varandra. Jag har en kärlek till min före detta sambo, en kärlek till mina föräldrar och syskon. Jag har en kärlek till mina vänner och jag har en kärlek till denna man som heter Robert Klåvus.

ci-7o09wkaaem9pJag lärde först känna denna man på Twitter och har följt honom under några år. Jag har vänner som satt i system att dela allt från tidningen Expo, allt från ”inte rasist, men” och en massa som gör att jag blir deppad. Jag har min relation till krig och elände, till hat och hot, en del av det gör väldigt ont. Att ständigt bli påmind om detta hat har gjort att jag blockerat dessa vänner, plockat bort dem i flöden mm. Detta är fina människor som jag tycker mycket om, men som jag inte vill se alla dessa delningar av. Och så finns Robert Klåvus där som motvikt.

Han kan konsten att sprida det fina, det jag tror kommer att förändra världen, och det är är kärlek och omtanke, det fina i vår värld, som andra försöker gömma undan med hat.

Robert finns i en spalt i min Tweetdeck kallad bästisar, och där klickar hans fina ord fram hela dagen lång, med tankeväckare, ordkonst, filosofi och KÄRLEK.
Var arbetsdag när jag kommer upp och dricker mitt kaffe vid 01:00 så försöker jag insupa hans tankar och glädje från gårkvällen. Likadant när jag kommer hem från jobbet. Likadant var det under de jobbiga åren, som ändå var fyllda utav glädje, när jag vårdade mor. Ibland kände man en frustration att man inte hann med det man ville, och då möttes man av ord som ”du duger som du är”.

chxbhp5wuaepcqd

I går kom ett #FFSE om mig i hans flöde:  #ffse till @BengtOswin – min vän, du är fantastisk. Ditt engagemang för djur och människor. I det tysta blir det stort.

Mitt svar blev: Bengt Larsson @BengtOswin @robertklavus Åh Robert! Du fick solen att precis lysa igenom alla moln, du fantastiske man! Tack och en stor #ffse tillbaka! Kram

Finns du på Twitter och vill mötas av kärlek och glädje, tror att det onda kan besegras med kärlek. Tror du att vi kan skingra mörkret med det ljusa, vill du se solen gå upp var morgon även om det är gråa moln på himmelen, så rekommenderar jag att du följer Robert på Twitter.   https://twitter.com/robertklavus/

Tack Robert för den kärlek och glädje du skänker! Du är den vise mannen i en grotta i bergen som vet allt, men med den skillnaden att jag inte behöver gå till dig, utan du kommer till mig…

PS
Bilderna ovan kommer från hans eget Twitterkonto

 

Var finns kärleken? #blogg100

rosorVar finns kärleken?
Den frågan har jag ställt mig så många gånger den senaste tiden…

I går avslutade jag mitt twitterkonto för att slippa se skiten där. 500 personer, fotbollshuliganer, nazister, eller kalla dem för vad du vill, stör ordningen i ett av Beneluxländerna efter terrordåden. På Twitter plockade 500 TUSEN (säkert en överdrift) fram sina järnrör och gav sig på dem verbalt. Några få vänner där valde i stället att predika kärlekens ord, gav mig insikt i att hat och hot bara föder mer hat och hot. Jag tror inte på de retoriken, tyvärr.

Läste igår Fredrik Virtanens ledarkrönika i Aftonbladet:
Även om risken att dödas av terror är mindre än att dö i en flygolycka och risken att dö i en flygolycka är mindre än att dö i bilen på väg till Arlanda så påverkar rädslan hela det politiska systemet. I många kretsar görs ingen skillnad mellan militanta islamister och vanliga muslimer, i vissa kretsar inte ens till flyktingar överhuvud taget. För mig är det ofattbart. Det är ju nyfascismen, som utnyttjar denna främlingsrädsla, som vi ska vara rädda för!

Naturligtvis måste vi ta rädslan på allvar, men att spä på rädslan med mer tweets och retweets i ämnet skapar ingen trygghet. Trygghet kommer av kärlek och tilltro, men när kärleken dränks i hat, så syns den inte. Själv har jag tagit mig en promenad, gått ut, njutit i solen, eller som i går i det lätta regnet och blåsten. Båda dessa behövs för att smälta bort den snö som solens strålar inte förmår att smälta. Regnet behövs för att ge marken och växtligheten möjlighet att gro. Kärleken behövs för att…. Ja jag hoppas ni förstår!

Jag har försökt att dela foton med vårblommor, skriva hur jag njuter av vårsolen, och hitta det positiva i tillvaron. Nej, dessa bilder och tweetar blir nästan inte gillade och retweetade. Däremot flödar hatet från yttersta högern till yttersta vänstern.

Här om dagen var jag så glad att min vovve var på bild i tidningen och delade med mig av glädjen. Men det var ingen som ville dela den glädjen med mig. Inga gilla eller twitterhjärtan, inga kommentarer och inga delningar.
Så nu slutar jag dela med mig av detta, känns så meningslös att det jag upplever som positivt helt enkelt struntas i. Nu behåller jag kärleken för mig själv, tills vidare i alla fall.

Så kärlek till er som sprider kärlek, omtanke och värme…

Ingenting är som allting skall #blogg100

11103573_10153924745163868_251271720_o

Ingenting är som som allt skall vara, och det tycker jag faktiskt känns rätt så skönt.
Fastan går nu mot sitt slut och i morgon inleds stilla veckan.
Fastan i form av att vi skall avstå att äta under dygnets ljusa timmar försvann redan på 1500-talet men återkom i ny skepnad på 1900-talet. I dag handlar det om att vi skall avstå något till förmån för människor har har det svårt.

Senast igår var vi många som avstod vår bekvämlighet genom att släcka många lampor och istället fokusera på miljöförändringarna som kommer att drabba många, speciellt utsatta. Så att earth hour infaller under fastan är kanske inte så konstigt trots allt.

Själv har jag avstått en del av mitt liv på sociala medier, för mitt eget välbefinnandes skull. Denna helgen är jag nästan inte synlig alls på de medierna. Med tanken att, kan jag inte ta hand om mig själv, hur skall jag då kunna ta hand om andra. Men det innebär inte att jag inte gjort något aktivt för de miljontals människor som svälter eller på annat sätt lider.

Mycket har ju hänt under de dryga 2000 år sedan Jesus föddes och jag tycker nog det är viktigt att hänga med i utvecklingen även där. Jag blev så glad i kyrkan på Jungfru Maria bebådelsedag när prästen sade: i dag är dagen då Jungfru Maria blev på smällen. Det gillade jag verkligen när han stod framför församlingen och sade detta, ett språk av vår tid. Ja tänka sig att även Jungfru Maria har haft ”bulle i ugnen”. Sedan är det ju viktigt att tänka på att det var ett specialrecept, men bullen kom ut.

Förra året var jag och bror i Uddevalla och tittade på Passionsspelet. Ett spel om stilla veckan och efterföljande påsk, allt inramat med mer eller mindre popmusik. En härlig blandning av dåtid och nutid.

En av våra mest rotade traditioner är långfredagen och att den dagen inte äta köttprodukter. Då blir det fisk på längden och tvären, i parti och minut.
Det är en tradition vi bär med oss från mammas mormor i östra Tyskland, och kanske det sträcker sig tillbaka ännu längre i tiden. Påskaftonen inleds också med ett glas ägglikör med ”snuskaffe” ovanpå, även om det också sker senare på kvällen.

Så för mig är det viktigt att hålla på traditioner fastän det sker i modern tappning.

Vad har jag Missuppfattat?

hearts

Alla hjärtans dag är i antågande och jag ser hur många tänker på sina närmaste och tänker uppvakta dem i samband med dagen. Jag funderar på vad jag har missuppfattat. Min uppfattning är att ”alla hjärtans dag” är en förångning av Valentinsdagen då ungdomlig kärlek skulle uppmuntras med förhoppning om bröllop vid pingst.

Jag ser i dag, med anledning av dagen, att hjärtat är symbolen för liv, liv som ges av ett slående hjärta. Jag har ett liv, min bror har ett liv. Du som läser detta har ett liv, liksom min hund, mina katter och mina nymfparakiter. Visserligen är våra hjärtan av olika storlek, men de skänker oss alla liv.

Barnet som dog på medelhavet förlorade sitt liv när hjärtat slutade slå, medan tiggaren utanför affären, som samlar pengar i sin mugg, fortfarande har liv.

När jag läser ”Alla hjärtans dag” innefattar det alla som har ett hjärta som slår. Tiggaren på gatan, barnet på HVB-hemmet, de som klarade seglatsen över medelhavet, min vovve, mina katter och papegojor. Det innefattar min bror, min vän i Handen, eller han som jobbar natt med bevakning mm mm. Vi har alla ett liv och vi omfattas av alla hjärtans dag.

Min bror har en säng att sova i, tak över huvudet, kan äta sig mätt varje dag, likaså i en lägenhet i Handen och han som just nu försöker göra natten tryggare.

Mina tankar går istället till de som har genomlidits krigets fasor, liksom mor gjorde, de som tigger utanför butiken med förhoppning att få mat för dagen, eller ligger med ångest på en flyktingförläggning. Vad är det jag missar med ”alla hjärtans dag”?

Varför exkluderar jag de som andra inkluderar denna dag och varför inkluderar jag de som andra exkluderar? Är vi påverkade av kommersialismen eller vad? Är jag unik som går min egen väg med mina tankar. Mitt hjärta är som en damsko, liten utanpå men stor inuti, eller storlek 45 inuti och 35 utanpå, om man så vill…

Min lokalradio P4 Väst hade följande på sin FB-sida: Årets största kärlekshelg närmar sig med stormsteg; alla hjärtans dag. Vem vill du skicka en kärlekshälsning till!?  /Tommy & Cecilia

Jag svarade: I o m att det är ALLA hjärtans dag, får mina nära stå över och jag sänder mina tankar till de som utsätts hot och hat. de som flyr krig och elände. De som kämpar med svåra sjukdomar och behöver lite extra omtanke. De som sitter utanför butiker med sin pappersmugg med förhoppning om att få en bit mat för dagen.

De flest tänkte på sin make/maka, barn och de närmaste. Jag tänkte på de som var längre ifrån min vardag, mitt vanliga liv, men som jag anser behöver mer hjärta än någon annan.

Vad är det jag inte förstår?????

Kärlek #blogg100

ID-10092938

Robert Klåvus är en person jag följer både via Twitter och Facebook. Jag prenumererar även på hans blogginlägg då jag tycker mycket är otroligt intressant och många gånger värmande. I dag använder han ordet ”KÄRLEK” som rubrik på sitt inlägg vilket väckte mitt intresse…

Jag vill i dag, då jag själv saknar ”kärleken” som bott hos oss en vecka…

”Vi människor är som elektroner som krockar med varandra och skapar världens energi. Utan möten med andra är vi ingenting. Som en filosof sade, vi blir människor i mötet med andra människor”

Läs hela inlägget på http://robertklavus.org/2014/03/24/karleken/