Jag lekte och skojade med en liten knodd på 3-4 år som vägde lika mycket som en matkasse på Lidl.
Uttorkad och dålig i magen.
Fick honom att äta chips och dricka vatten… Lekte med nallar och Kjell Bergkvist tog kort.
Pojkens skratt kom från magen,
Äkta.
En kvinna gick förbi och såg ängslig ut, jag frågade om hon var ok, hon tittade på mig med förakt. Jag vände mig bort och gav henne ryggen. Hon klagade på hur det såg ut, att hon var orolig för sitt land…. Bla bla bla…..
03:05
Huvudet nickar,
Ögonen sluts. När ögonen sluts ser jag den andra unga pojken,
Dashir, 8 år. Som rest hit mes sina syskon.
Bror 16 och syster 15.
Vi spelade domino, ritade gåtor och rebusar till varandra med skänkta pennor och block.
Skön liten kille som var glad och busig.
Overkligt.
Lovade hans bror att leta efter ett par jeans i stl 30-32, skor 41 och tröjor i medium. M/L
Deras syster hade de vackraste av ögon. Afghaner.
Har besökt en iransk moské och lämnat familjer med barn som inte gjort motstånd mot att jag burit dem, nästan apatiska.
Stoppat om en tvååring i en barnvagn som någon skänkte för att den var sönder..
Barnet tittade på mig och ögonen sa -”du kan göra precis vad du vill med mig, jag behöver omvårdnad och om jag inte får det av dig då kan jag vänta….”
Fick verkligen svälja hårt….
Nästan Alla jag pratat med ”har hört” att Sverige inte är ett bra land.
Så ni vet,så är det detta som är på tapeten…. De åker hellre tillbaka till Tyskland eller Norge. Tom Finland är ett bättre alternativ.
Varför?
Tacka media för att de spridit SD’s rasistiska propaganda.
Många motiverande samtal med många engelsktalande unga män.
Var ska de bo? Vad ska de jobba med? Finns det framtid här?
Alla som jobbade ikväll brann verkligen ljust. Som fyrar.
När barn kom så gjorde alla sitt yttersta för att sprida en stämning som smittade av sig, barnen fick leksaker, kritor, mat och godis.
Många av dem spralliga och Goa.
En bra dag.
Imorgon tar jag en paus för mitt pansar har spruckit, ledsamheten över öden sämre lottade än mitt har satt spår. 03:25 och jag är kvar i bilen och tårarna rinner.
Bilderna.
Barnen men också alla nyfunna vänner, eldsjälar som gör det som vi valt folk att göra åt oss.
Byråkratins kvarnar maler sakta sägs det… Kvarnen stenar är tunga med och de ska du Akta dig för, för garanterat att de vill kasta den i huvudet på dig.
Röda korset, polisen och Migrationsverket har möten över huvudet på en frivilligorganisation som gått från 2 medlemmar till 6000 pers på mindre än en vecka. Som samlat pengar och gjort det omöjliga.
På bara några dagar har en organisation växt fram utifrån de behov som funnits på vägen.
Nu kommer kontrollorganen att ta över snart, ”märk mina ord”
Nu har deras maskineri kommit igång, deras motorer börjar jobba och nu kommer deras organisation ut på banan och vill synas tillsammans med politiker som klappar sig själva på axeln.
Jag har sett det förut och känner igen mönstret. Det är en dålig smak som sprider sig i min mun när jag tänker på det.
Jag behöver min Milo nu. Hålla om hans kropp och känna hur han lever, andas och skrattar när jag kittlar och busar med honom.
Imorgon….
03:34
Snart öppnar jag bildörren och går och borstar tänderna och slänger mig i sängen.
Hoppas på att sömnen kommer.
Som en belöning för att jag gjort gott…
Tack till ”joromalatoro” som gett mig tillstånd att återge hans berättelse i bloggen…