Blir det ordning på NU-sjukvården nu? #bloggswe

DSC_0608
NU sjukvården där NU står för våra sjukhus NÄL och Uddevalla som är att betrakta som en enhet.
Sjukhusen har under lång tid gått mer förlust, avdelningar kan inte öppna pga bristen på personal.
Inom vissa områden har de varit katastrof med hur patienter tas emot, undersöks och väntetider.

Många gånger denna senaste tid har de missat cancer hos patienter och ibland har det upptäkts så sent så att det varit för sent. Väntetider på akuten har varit tio, tolv timmar och ibland ännu längre. Äldre personer har fått trycksår i väntan på att få undersökningar, få komma vidare till avdelningar mm.

P4 Väst granskar under denna vecka NU-sjukvården där det visar sig att de har röda siffror i sin bokföring och trots att regionen har skjutit till extra bidrag. Det finns mycket jobb att göra.
Personal har flytt och förra året var värre än någonsin enligt uppgifter till radion.

Akutmottagningen och medicinkliniken har genom schemaomläggning gjort jobbet attraktivare genom att ordna att personal numera ”bara” jobbar två av fem helger istället för som tidigare var annan helg.
Infektionskliniken har lyckats stoppa utvecklingen med inhyrd och nu bemannas dem bara av egen personal.

Nu går även en chefsläkare ut och säger:
NU-sjukvården måste bli bättre på att lyssna på patienterna och ta tillvara deras synpunkter. Men i nuläget finns inget bra system för att ta tillvara på deras åsikter, säger Magnus Söderberg, chefsläkare i NU-sjukvården.

P4 Västs Elisabeth Cederblad om NU-sjukvårdens dåliga ekonomi Kan du lyssna på här: http://t.sr.se/16ekpYR

Hur vill nu den nya ledningen för sjukhusen hantera situationen och få ordning på ekonomi och skötsel, kan du lyssna på här:
http://t.sr.se/16gsWuw

Där ställer även jag en fråga i programmet om väntetider på akuten. Förra ledningen hade inga planer på att göra något åt väntetider och omhändertagande, det verkar den nya ha och jag hoppas mycket på detta.

Jag hoppas verkligen den nya ledningen tar tag i de utmaningar som finns, inge skall behöva dö i väntan på vård…

Jag är rädd ‪#‎jesuischarlie‬ #bloggswe

jesuischarlie

I går efter promenaden så kommer vi till bilen för att åka hem. Strax efter kommer en förlängd ekosändnig på radion. Ett nytt terroristdåd har inträffat i världen. Denna gång riktad mot en satirtidning i Frankrike.
Jag är så rädd att det skall tysta många men samtidigt är jag ännu mera rädd för att oskyldiga inom vissa grupper skall utpekas som medansvariga.

Vi är idag vana med att kunna säga och tycka nästan vad som helst även om vissa undantag finns. Det är något fint som vi måste vara rädda om. Vi har en press som inte är rädda att granska makthavare och rota i oegentligheter.

Organisationen Reportrar utan gränser vädjar till medier runt om i världen att publicera tidningen Charlie Hebdos satirteckningar, skriver TT.
”Yttrandefriheten får inte förminskas inför barbariet och ge vika för utpressning från dem som angriper demokratin och de värden vi gemensamt står bakom”, heter det i ett uttalande.
Många medier hörsammade maningen, medan andra valde en försiktig linje. Svenska Expressen har Charlie Hebdos sista satirbild av IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi på omslaget.
-Vår hållning är fortsatt tydlig: Yttrandefriheten ska inte inskränkas av hot eller ens av våld, sade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson till TT på onsdagen.
Danska Berlingske publicerar flera av Charlie Hebdos teckningar och förstasidor, både i papperstidningen och på webben.
Chefredaktör Lisbeth Knudsen understryker att de publiceras som journalistisk dokumentation.
-Jag har den mycket klara hållningen att vi inte ska använda Muhammed-teckningar som demonstration, säger hon till Ritzaus.
De flesta ledande nyhetsredaktioner i USA valde att inte publicera några satirteckningar, med hänvisning till att de kan uppfattas som stötande för troende muslimer.
”Att beskriva bilderna i ord ger läsarna tillräcklig information”, skrev The New York Times talesperson i ett mejl till Reuters.

igår-idag-imorgon

En av mina fina Twitter och Facebook-vänner skriver så här.
Det svåra med att kommentera det man ännu inte vet allt bakom är att man lätt kan hoppa i galen tunna som man säger.
Dock, idag har demokrati och yttrandefrihet återigen satts på prov.
Demokrati är egentligen oerhört svårt, eftersom det är en balansgång mellan det som vi uppfattar som frihet och tolerans och samtidigt säkerställa människor säkerhet. Det är inte lätt.
Men, vi kan ALDRIG låta våld ta oss gisslan, vi kan ALDRIG låta minoritet styra majoritet och vi kan ALDRIG vika från det vi bestämt ska vara mänskliga rättigheter. Därför, idag, oavsett vilka som ligger bakom det dådet hyllar vi demokratin och yttrandefriheten och tänker på de som fick sätta livet till och deras närmaste. ‪#‎jesuischarlie‬

Vi får inte låta detta tysta någon att sprida det fria ordet men vi får heller inte döma någon oskyldig varken direkt eller indirekt.

Så gick ett år ifrån vår tid och kommer aldrig åter… #bloggswe

Nyårsdagen 2015 sitter jag i köket och dricker lite varm glühwein och funderar tillbaka på 2014.
Förra året var det år som mor lämnade oss för alltid men också året som främlingsfientligheten fick 13% av rösterna i riksdagsvalet.

Tiggare från andra länder har nu även kommit till Sverige…
Men jag ser inget konstigt med att se de sitta utanför våra svenska butiker med sina muggar och hoppas på förbarmande hjärtan som lägger några klirrande mynt i den. Den synen har jag sett mycket i Tyskland under mina resor dit. En del var säkert inhemska som hade hamnat utanför det sociala systemet men en del var också från andra länder.

Vad är det för konstigt med att folk kommer hit till vårt välbärgade land men förhoppning om att kanske bara överleva?Kanske finns det pengar att skicka hem till dem därhemma, för mat och tak över huvudet och kanske, kanske det räcker till skolgång för den yngre generationen.

Jag minns så väl mors ord när de efter kriget var tvungna att gå på bondens marker och samla de spannmålskorn som bonden hade missat vi skörden. Mor och hennes syster var även ofta tvungna att knacka dörr hos dessa bönder för att vädja om lite kött, och där kom mors systers bedjande ögon till stor hjälp.

För oss som har fått dessa berättelser och liknande, med oss i arv är det viktigt att upplysa om hur livet verkligen var.

I dag har vi mycket bättre livsvillkor än då under och efter kriget och ändå har vi svårt att inse att det fortfarande finns folk som har det svårt och behöver tigga för att få ihop sitt dagliga bröd.

Var finns historierna som skall lära oss hur livet en gång var? Den erfarenheten som vi har fått från två världskrig, depressionen som drabbade stora delar av världen, vart har erfarenheten från dessa tagit vägen.

Anne Ramberg, advokat skriver i sin blogg så här:
Hoten från vår omvärld, liksom dem vi skapat på alldeles egen hand, ställer krav på oss alla att värna det goda rättssamhället. Vi måste slå vakt om de demokratiska och humanistiska värderingar som ligger till grund för vårt lands lagstiftning och rättstillämpning. Vi måste vara vaksamma så att inte mörka krafter tillåts få fotfäste. I det ligger bland annat att stå upp för människors lika värde och att vid varje tidpunkt agera när någon blir diskriminerad. Det räcker inte att i ord ta avstånd. Det krävs kunskap och handling. Här har Advokatsamfundet och dess ledamöter tillsammans med andra jurister och journalister, en allt viktigare uppgift att fylla. Nämligen att upplysa, förklara och reagera. Men, det kanske största ansvaret har våra folkvalda riksdagsledamöter.

Detta är ord jag anser är viktiga för vår framtid, ord vi måste ta tillvara på.

Vi måste alla våga ta debatten om alla människors lika värde!