Må gott men lagom med mat #bloggswe

Caprese_Pizza_ 012
Jag och bror har kämpat hårt för att komma tillbaka till livet.
Alt handlar inte bara om att promenera 10.000 steg utan även intag av kalorier och att arbeta bort dem också, på lämpligt sätt.

Jag och bror valde att logga vårt kaloriintag med http://www.myfitnesspal.com/

Detta konto kopplade vi sedan ihop med Fitbit och Voila, så hade du en hastighetsmätare som visade om matintaget var för lågt, för högt eller på bra nivå.

myfitnesspal
Myfitnesspal har stora databaser på svenska och med möjlighet att själv välja portionsstorlek.
Vi använder en digital köksvåg med tare-funktion. Det innebär att du kan nolla vågen mellan de olika tillbehören för att sedan kunna lägga in kotletten, potatisen, grönsakerna och såsen, var och en för sig. Man kan också logga färdiga måltider eller om man äter samma frukost var dag, så finns de kvar och de är bara att markera och logga. Suveränt!

hastihetfitbit

På kvällen hade man sedan en hastighetsmätare som visade var man låg i ”inkomster och utgifter”.

Kunde man ta sig ett glas rödvin eller inte?
Nu fick man kollen över det hela.
Ibland sade programmet nej och man fick ta på sig skorna och promenera runt kvarteret för att få ta vinet. Detta lärde man sig snart hur mycket man kunde äta för att få plats med glaset med det åtråvärda.

I dag har vi lärt oss bra hur mycket vi kan äta så vi behöver inte mäta var dag men vi tar till det när det behövs.

Ibland är pizzan vi köpte så god att vi hellre tar en extrabit och avstår vinet…

Nu vet vi och vi väljer själva vad vi vill ha.

God morgon och god dag #bloggswe

IMG_20140609_185227
Har precis vaknat upp efter del två av dygnets sömn. Det är fredag och bror är ledig två dagar efter dagens arbete. Jag jobbar kommande natt och är sedan ledig en dryg vecka. Det känns skönt…

Ett års bortavaro från jobbet och man fick nya rutiner, delvis beroende på det som fanns hemma runt om kring.

Nu måste man hitta tillbaka till de gamla men också anpassa dessa efter nya förutsättningar.

Har kommit underfund med att jag inte kan gå enmilaren när jag jobbat då för stora delar av dagen går till spillo så det blir trekilometaren med ett par avstickare för att fåt upp antalet steg som tillsmammans med nattens steg ger mig mina 10.000 steg.

Jag saknar också de vakna nätterna som var, då jag vaknade vid två-tiden på natten och kunde gå i min egen takt med att göra sådant som jag kände för. Tvätta, städa var sådant jag gärna gjorde nattetid när det för övrigt var lugnt i huset. Men vem vet, får jag jobbat några veckor till så kanske det kommer tillbaka.

Det viktigaste nu är att försöka hitta trivseln på jobbet så kommer kanske det andra tillbaka också.

Pascalidou och #näthat #ilovepascalidou #bloggswe

Alexandra Pascalidou skrev på Twitter: ”Tack alla. I augusti är det 20 år sen jag började som programledare för Mosaik i SVT. Sen dess har hat & hot varit vardag. Orkar inte längre”

Ännu en person som drabbas av näthat och jag blir både förbannad och och ledsen när jag hör det. Vad händer i vårt samhälle?

Skall det behöva gå så långt att personer slutar med media för att orka vara sig själva?

Själv har jag två gånger drabbats av näthat för att jag ställt upp för människors lika värde och båda dessa gånger har jag blivit hotad med att få tasken bortskuren en mörk natt.
Tycker ni det är okey att hota varandra på detta sätt?
Skall programledare i radio, TV och andra media behöva stå ute med vad som helst när de gör sitt jobb?
Skall de behöva gå från sitt jobb på grund av näthat?

Nu måste vi vanliga människor visa att det inte är okey med detta.

Ett av mailen till Alexandra Pascalidou och programmet Ring P1 löd så här (klipp från Alexandras egen blogg)
Dra åt helvete Pascalidou. Det passade inte dig att en svensk taxichaufför avslöjade att det är blattar som kör svarttaxi i vårt land.Åk du hem till Grekland med dig och stanna där.Sverige är inte ditt land och kommer aldrig att bli.Du hatar svenskar och svenska folket hatar dig.Tänk vad skönt det skulle vara om någon sköt dig och Mona Sahlin.

Här är en länk till Pascalidous blogg och hela inlägget

Ni kan lyssna på programmet i sin helhet: Ring P1

Aftonbladet skriver så här om Alexandra: Alexandra Pascalidou har fått nog av hatet

Metro har denna rubrik: ”Sparka svartskallen.” ”Du är smuts.”

Ring P1 har också gått ut med ett meddelande: Hot och hat är aldrig acceptabelt

Jag tänker ställa mig främst i ledet att detta inte är OK!
Hänger du med?

Låt oss skänka #nätkärlek till Alexandra Pascalidou @pascalidou #ilovepascalidou

En ny stjärna föds #bloggswe

wordpress1I går blev det inte mycket bloggande då min tid inte räckte till…
Nya uppslag att skriva om saknas dock inte just nu för ögonblicket i alla fall, men det håller på att födas en ny stjärna på blogghimmelen. En kär vän som kämpat länge med olika saker kommer snart att dela med sig av vad hen känner är viktigt att berätta om.

Så min blogg kommer att plussas på med lite tips till hen och till alla andra som vill veta lite mer om bloggvärlden.

Fortsättning följer…

Det var tider det… #bloggswe

För ett tag sedan läste jag i en av våra kvällstidningar om en äldre dam som inte längre får välja varifrån hon får sina varor via omsorgen.

En av våra stora dagligvarukedjor kommer att leverera varorna en gång per vecka.
På något sätt är vi på väg till basic som det var förr.

Volvo 1958 PV445 Duett fram
Jag är ju född på 60-talet och har själv upplevt hur hemleveranser fungerade förr.
Måndagar kom dricke-Valter med sin duett och sålde dricka. Då köpte man en back dricka från Apotekarnes och vi stod vid bakdörrarna på bilen och valde vilka sorter vi ville ha.
På den tiden var det 33 cl-flaskor i glas och backen var 25 flaskor.
I dag är det oftast 2-liters flaskor inköpta i butiken som gäller.
När Valter blev gammal så kom en annan man, men han var inte alltid lika glad som den förra och vi slutade handla den vägen.

Jag och bror fick då och då dela en fruktsoda och det skulle delas på mitten EXAKT!
Vi låg på knä framför bordet och ställde våra glas vid sidan av varandra för att ingen skulle få en droppe för mycket.

walch-001

Onsdagar var det charkuteristen Odvar som kom men sin charkuteribil. Då kunde vi gå in och handla färskt kött över disk. När vi fyllde år så var vi alltid tvungna att tala om det, för standardpresenten var 3 stycken prinskorvar. Oh vad lyckliga vi var för dessa korvar.

Kombi_Pick_Up_Aço
Torsdag förmiddag ringde vi och beställde hos vår lokala butik. På eftermiddagen kom handlaren med sin VW-pickup och levererade våra varor. Lite som Linas matkasse eller Coops matlåda. Då var det fritt val av varor men nu är det ingredienser av färdiga måltider.

mjölkbil 1

Mejerivaror kom men mjölkebilen när de hämtade vår mjölk. Vi kontakta föraren eller ringde till mejeriet och varorna kom nästa gång de hämtade mjölk hos oss. Det roligaste med hushållsosten var när farfar skar en ring med ost till oss. Han skar osten runt hela ostkanten så det blev en ring av osten.

250px-Arvid_Knöppel_Knallen
Ett par gånger per år kom också knallen på sin moped med sin resväska på pakethållaren.
Han sålde de varor han tillverkat under säsongen och oftast var det tjocka sockar och likaledes vantar som inköptes.

Även järnhandlaren kom med sin bil och sålde järnmaterial från lastbilen.

Vilka tider det var…

Våren är här! #bloggswe

11009825_10153789536343868_2093806259_o

10998463_10153772469083868_254135776_o
Våra dalar ser gråa ut men det är trots allt snöfritt
11004376_10153775908013868_458088691_n
Även vår butik försöker sprida lite vår
11003076_10153775577608868_1216542234_o
Isen har lämnat sjön

Våren kom till oss den 15 februari, vilket är den tidigaste dag som våren kan komma enligt SMHI:s definition. Jag bara är så glad för det.

Jag brukar längta efter våren varje år men just i år är det värre än någonsin.  Brukar inte gnälla så mycket över vintern om det inte är så att det är mycket nysnö som fallit och faller när jag klockan 02:30 på morgonen skall ut och köra tidningar.

Men denna vintersäsong har jag absolut inte känt för en vinter med snö och kyla. Jag tror att mors frånfälle gjorde att jag längtar efter en nystart på livet.

Bor man i villa och det är vinter så är det mycket som måste hållas koll på och jag kände att det blir för mycket utan ville kunna vara fri med så lite tyngd på mina axlar som möjligt.
Nu var det dags att komma på fötter både för mig och för bror. Visserligen har jag inte klagat så mycket då mor levde, just för att jag trivdes med att sköta henne och hon hade trots allt ett mycket bra liv. Men nu är det dags att gå vidare i livet.

Visserligen har jag varit med om vintrar där man kunna gå ute med uppkavlade skjortärmar på nyårsafton och dansat runt midsommarstång i täckjacka och toppluva på sommaren. Jag har tagit ut trädgårdsmöblerna i slutet av april gåendes i kortbyxor för att några dagar senare får skotta fram dessa ur snön. Så ovan med konstiga årstider är jag inte.

Medan jag sitter här och skriver så har regnet slutat och solen har gjort några tappra försök att titta fram. Solen, du skall veta att du är mer än välkommen tillbaka.

Gubben kommer! #bloggswe

pettersberg
Min gamla skola sedd med hjälp av Google Street

För några år sedan jobbade jag i närheten av min gamla högstadieskola. På en längre rast fick jag för mig att jag struntar i att äta mat och begav mig i stället till skolan för att se om och hur mycket som eventuellt förändrats.
Kände mig väldigt trygg då det nästan var som under de tre år jag spenderat där i mitten på sjuttiotalet.
Jag gick förbi lektionssalen där vi hade engelska och jag stannade småleende utanför grupprummet mellan salarna där lärarna hade sitt material. Där gjorde jag mitt första engelskaprov på högstadiet. Bättre plats att göra ett engelskaprov fanns inte då bokhyllorna på väggen innehöll all litteratur som tänkas kunde för just engelskaprov. Jösses vad jag fuskade men vald att frivilligt göra några fel så inte lärarens skulle märka att jag hade fuskat. På det provet fick jagen stark fyra och det betyget höll tills slutbetyget kom i nian. Jag som jämt hade haft dåliga betyg i engelska. J

Jag fortsatte förbi tyskasalen där jag läste tyska. Jag ville lära mig varför man böjde orden på det sätt man gjorde i tyskan. Tyska språket är ju väldigt likt svenskan i mångt och mycket men grammatiken är inte av denna världen, enligt min mening.

Fortsatte förbi lärarrummet och såg att dörren var som vanligt men en ny skylt förkunnade lokalens användningsområdet. Kom förbi mattesalen där jag tragglade matte. Gick den lättare kursen men fick för starka betyg så jag blev tvingad över till den svårare kursen. Jag trivdes inte och ville tillbaka men fick inte. Men mina mattelärare i den lättare kursen valde att på vissa av sina raster ge mig extra lektioner för att jag skulle klara av det. Tack mina lärare för det…

Fortsatte förbi svenska, biologi, fysik och kom till kemisalen. Vi var några som var extra intresserade av just kemi så vi valde ”unga forskare” som fritt valt ämne där vi gjorde kemiska experiment.
Stegen styrdes sedan förbi skrivmaskinssalen där jag lärde mig skriva maskin. Det har jag harft mycket nytta av nu i dataåldern. Hade alfabetet på sju sekunder. Även stenografi ingick i det men det har jag aldrig haft någon nytta av det.

Fortsatte över skolgården till bamba och det var sig likt förutom att nya skärmväggar hade kommit upp för att tjänstgöra som ljuddämpare, skulle jag tro.

Trä och metallslöjden och likaså textilslöjden och hemkunskapsavdelningarna fick sina besök.
Jag promenerade återigen över skolgården och känner mig som den femtonåring som en gång gick där under tre års tid. Jag var åter ung och inga bekymmer i världen skulle kunna rubba mina planer inför framtiden, livet lekte och jag var världsbäst…

Helt plötsligt kommer den bittra verkligheten i kapp mig när någon skriker till sina kompisar som är några meter framför mig ”AKTA ER FÖR GUBBEN!”

En rökare i radion #bloggswe

askkopp_184033060

I går hände det igen, radion hörde av sig via PM på Facebook om jag kunde tänka mig att vara med i direktsänd radio.

Jag är sedan många år tyvärr en inbiten rökare. Vill med en gång säga att har du inte börjat röka, så gör inte det… Det är dumt, påverkar din hälsa negativt och inte minst är det dyrt.

Men, men efter några tankevarv så bestämde jag mig för att svara ja.

Jag hade ju kommenterat ett inlägg som P4 Väst hade på sin sida om förslag om att rökning skall bli förbjuden på flera platser utomhus. Syftet är att få fler att sluta enlig förslaget.

Tror inte det påverkar så många att sluta, tyvärr…

Jag tror ju mer att upplysningar och info, då speciellt i unga år är viktigare. Att röka är inte coolt, ballt, tufft eller vad man nu föredrar att kalla det, utan helt enkelt idiotiskt.
Jag själv trodde i min enfald när jag började, att jag kan sluta när jag vill. Tänk vad fel jag hade!

Men vad som måste är att vi rökare visar mer hänsyn till icke rökarna medan också ickerökarna tar hänsyn till oss rökare. Jag röker inte i busskurer utan ställer mig utanför men hänsyn till både mina närmaste och till andra som inte röker. Men har ju hänt att andra har rökt där och försvunnit och att JAG har blivit utskälld för att det luktar rök i kuren.
På perronger så går jag undan några steg och ställer mig utanför ev tak och där som röken blåser bort.
Sätter jag mig på en uteservering så sätter jag mig där som röken blåser bort, om möjligheten finns. Jag plockar också fram mitt cigarettpaket och lägger det på bordet som info att här finns en rökare.
Om  vi alla hjälps åt så blir det bättre för alla och jag slipper känna mig som spetälsk och icke önskvärd.

Nedan kan ni lyssna på min medverkan i radion.

Du är unik! #bloggswe

OLYMPUS DIGITAL CAMERA
Nästan varenda människa i mitt flöde på Facebook och Twitter har något som i mina ögon gör de unika. Jag minns nästan varenda människa, hur jag blivit vän med dem, juste för att de är de, de är. Ibland har de åsikter som går isär med mina egna men de har något i det som gör att jag älskar dem just för det, inte för att åsikten stämmer överens med mina.
Jag bara njuter av den mångfalden som mitt flöde ger mig.

Jag gillar inte när dessa människor skriver om sina toalettbesök eller liknande saker, men när de skapar det som är unikt för dem, ger det mitt liv ett innehåll som är vårt att hitta motsvarighet till.

Här om dagen blev mina unika vänner dåliga kopior då det började delas saker om att lägga sig i en sovsäck på köksgolvet och leka mördarsnigel.
För några år sedan så invaderades vi av ”äkta” mördarsniglar som fanns över allt både utomhus och inomhus. En tidig morgon när jag skulle gå till jobbet så halkade jag på en sådan på köksgolvet och slog mig både gul och blå. Ledbruten fick jag åka till jobbet. När jag kom hem så plockade jag dessa sniglar på gardinstänger, skåp, väggar med vår korvtång som blev en snigeltång. Äckligt, äcklig var mina tankar.
Nu svämmade mitt flöde över av mördarsniglar som mina unika vänner kopierade och spred nästan på samma sätt.

I går började ett nytt ”virus” komma där man skulle kommentera med ett ord hur vänskapen uppstod. Jag gick själv först på det och gjorde som jag skulle tills jag insåg att jag också var en dålig kopia av någon och då tog bort statusen. Jag kom på att jag var en som spamma mina vänner med detta tog bort den nästan omgående. Ganska snart var mitt flöde fullt av denna statusuppdatering. Jag valde då att stänga ner hela det sociala nätverk och kröp till kojs istället.

Jag beundrar dig min vän på Facebook och Twitter mm, just för att du är du och för att du är unik.
Jag hoppas du fortsätter med att dela med dig av det som gör dig unik, just för att du är du.

Det finns bara en av dig och det är DU!