Vänersnö

Visst är det vackert men snö, särskilt när solen börjar titta fram.

Men precis som östra Sveriges snökanoner som nu härjar så har vi drabbats av vänersnö, vänersnö som inte var förberedda på. Här ser der vackert ut men bara några kilometer härifrån så vräker snön ner efter att varm fuktig luft svept över Vänern och omvandlats till snö där de nu faller. Jag har hört allt mellan 20 och 50 cm snö som kommit och då har det kommit väldigt lokalt.

Nu när mars är på intågande så vill jag börja leta vårtecken, men har ingen större lust att behöva skotta mig genom snön för att hitta dem…

Hemma igen

20180221_162355-1788648943.jpg

En av de sista saker jag gjorde innan jag gjorde innan jag lämnade sjukhuset var att ta nattvarden, be en bön om att få styra att klara av situationen hemma igen efter sjukhusvistelsen. Jag hade också legat på öppenpsykvården för att få hjälp därifrån när jag blev utskriven och har redan en ny tid hos min allmänläkare under kommande veckan.  Nu är jag hemma och de första stapplande stegen har tagits, och jag känner mig nöjd. Det bästa var också att de hittade vitaminbrist hos mig vilket gjorde mig deprimerade och nedstämd, vilket ger mig en viss förståelse till varför saker blev som de blev. Nu kommer vi att ha en jobbig månad framför oss, innan det lugnar ner sig, men känner mig ändå beredd på det, och inser av vi kommer att klara detta.

Men jag trodde att psykvården hade blivit mycket bättre efter så många år, så man inte skall behöva slänga i sig en massa tabletter, för att bli tagen på allvar. Förra gången fick jag bara dricka en massa glas med aktivt kol, sova ut på avdelningen och sedan taxi hem. Detta gång blev det 8 dagar på sjukhus.

Är glad och tacksam för den vård och omsorg jag fick….

Vad sysslar man med när man inlagd på sjukhus?

J

ag har väl haft tur eller kanske skicklighet. Vet inte vilket men jag har kunnat röra mig fritt inom Sjukhusområdet. Men har inte fått lämna området. Men äta och sova har jag gjort på min avdelning men sedan har jag lämnat avdelningen och försökt vara ute så mycket som möjligt.

Så när jag vaknar har personalen släppt ut mig, ja dörren är låste då alla inte får gå ut som de vill. Men alla personer låser upp med ett leende på läpparna, så jag har inte klagat. Jag har tänt mig min cigarett sedan har jag promenerar runt hela sjukhuset, en lagom promenad som räcker för två cigaretter. När jag sedan kommer in igen brukar jag tigga till mig en kopp kaffe, vilken funkar utmärkt. Sedan blir det frukost med gröt och jag äter med god aptit. Sedan varvas promenader med måltider på avdelningen och jag stortrivs här…

Är på en avdelning för äldre personer även om det finns yngre personer här. Annars hade det varit en av delning för alkoholberoende, och det är ju inte mitt problem. Nästa personer har jag blivit vän med och det är kul, men som vanligt, om jag säger så, så brukar jag bli placerad, eller skall jag säga att andra deppiga personer blir placerade hus mig, då jag har ett positivt och glatt humör och brukar få folk att bli glada och positiva när de sitter med mig. Varje dag läser jag häftet ord för bön, som jag fick från vår förra kyrkoherde. Den ger mig många tankar inför dagen och kommande dagar, och det känns skönt.

Var gång jag går förbi sjukhuskyrkan och meditationsrummer sätter jag mig där en stund och lyssnar på musik.

Det blir en stunds avkoppling och der känns otroligt skönt.

Det jag saknar är bror och vovven, men hoppas kunna komma hemma morgon. Har fått klartecken att öppenpsyket tar emot mig så fort jag blir utskriven och en bra läkare har jag redan, så varför klaga? 😊

Det går framåt….

Jag ligger på en låst avdelning med har frigång inom Sjukhus området.

Jag är ute och promenerar så mycket som möjligt och jag känner att mina ben blir stadigare och stadigare. Tyvärr tappade jag mitt aktivitetsband i snurrigtheten hemma och polisen vill ha iväg mig till sjukhus så forts som möjligt. I o med att jag kunde stå på benen med hjälp så avstod vi ambulans och jag åkte polisbil till akuten. Trots att jag vräkt i mig ca 150 tabletter, så var der ingen större fara utan jag blev snabbt vidarebefordra till en psykiatrisk avdelning. Under första dygnet var jag inlåst tills jag hade fått prata med läkare, som godkände frigång inom Sjukhus området. Det utnyttjar jag flitigt både för rökning men frisk luft och att röra på mig. Det går sakta men det går och rätt håll.

Nu hoppas jag på kurator samtalen i morgon och att jag snabbt blir kallad till öppenpsyket och får en psykolog som jag får förtroende för. Förra gången fick jag en kurator som lekte psykolog och der gick åt skogen. En läkare som satsade på karriär i stället för patienter funkade inte heller vilket gjorde att jag förlorade minst 5 år av mitt liv den gången.

Andra gången stoppade jag i mig 100 propavan, fick dricka mängder med aktivt kol och i minst tre dagar blästrade jag toalettstolen. Fick ligga inne en natt och när jag kunde stå någorlunda på benen, så blev jag hemskickad i taxi, då de inte hade plats för mig.

Jag tror att det är någon där uppe som tar vid och hjälper mig, när inte vården funkar….

I dag har jag finfin personal som bryr sig, och känner mig helnöjd.

Tack alla fina människor både personal och patienter, ni gör livet värt att leva….

Ibland händer det som inte får hända.

Än en gång har jag gjort något dumt, ja jättedumt. ..

Jag proppade i mig en massa tabletter under tre dygn men förhoppning om att somna in för eviga tider, men misslyckades.

Första jag gjorde var att köpa ett spännband som jag planerat att hänga i en kraftledningstilpe och hänga mig. Men då kom min vovve och trodde jag skulle leka med honom och jag kunde inte svika honom. Nästa steg var att jag köpte en slang som jag skulle dra från avgasröret in i bilen så jag och vovven kunde lämna det jordiska tillsammans, men der funkar dåligt med bilarar med katalysator. Så till slut samlade jag på mig en massa tabletter och skulle svälja med starksprit. Men den var slut så det blev rödvin istället. Skrev ett avskedsbrev till bror som har svikit mig på FB. Men han hörde inte av sig och har och inte gjort der än…

Men en bekant såg mitt avsked och ringde polisen som kom och hämtade mig och körde mig till psyket där, där jag är nu.

På måndag hoppas jag få kontakt med kurator och sedan snabbt in på öppenpsyk…

Håll tummarna..

Vårens kurser

GLÖM INTE ATT ANMÄLA ERA BARN!!

Nu är vårens kurser tillgängliga.
Hög tid att skicka in era anmälningar!
Obligatoriskt deltagande .

Vårens kurser för tonåringar är åter tillbaka! Läs nedan!

Kurs 1
Toalettpapper, är det sant att det växer på toalettpappershållaren?
*Diskussionsgrupper.

Kurs 2
Grundläggande skillnad mellan smutstvättskorgen och golvet.
*Overheadbilder och funktionsbeskrivande diagram.

Kurs 3
Efter middagen: Kan disk flyga av sig själv ner från diskhon till diskmaskinen?
*Videoexempel.

Kurs 4 (OBS avancerad kurs)
Hur tar sig disken från sovrummet till diskmaskinen?
*PowerPoint-presentation, praktiska övningar och diskussionsgrupper.

Kurs 5
Lära sig att hitta saker, börja med att leta på de riktiga platserna istället för att vända huset upp och ner medan du skriker.
*Öppet forum.

Kurs 6
Hur man botar hjärnsläpp när det gäller att komma ihåg att meddela när du åker bort samt att ringa när du vet att du blir sen.
*Elchocker och telefonhantering, praktisk övning.

Kurs 7
Hur ren disk kommer från diskmaskinen/diskstället till respektive skåp eller hylla utförliga *videoexempel +praktiska övningar!

Kurs 8
Att inte slå allt vad man kan i skåpluckor i köket när andra sover.
*Prova-på-kurs i 18 veckor

Hur funkar det?

snip_20180203105458
Jag har de senaste tiden när jag filmat högmässor och gudstjänster i Lilla Edets pastorat fått mängder av frågor hur jag gör men även hur det går till rent allmänt, vid inspelningar.  Just nu sänds gudstjänsterna från S:t Nicolai kyrka i Lidköping och jag hat tagit hjälp av Svenska kyrkan i Lidköping och deras Facebookkonto för att beskriva detta. Några bilder är också från SVT:s webbsändningar.

Fyra mässor är inspelade på tre dagar, varav en är inför publik/statister/medlemmar, dvs ”publikbilder”. En del är inspelade med körer och musiker och en annan del än inspelad när prästerna läser sina texter och predikningar.


Kyrkoherde Karin Enerbäck förbereder sig inför sin del av någon av högmässorna, med liturgisk färg grön. På bild nummer två ser vi hur det såg ut i TV-sändningen. Detta är inspelat när ingen hade tillgång till kyrkan. Man hör skillnaden i akustiken i kyrkan, inga hostanden eller andra händelser som kan ske som spolierar filmningen. Här är man inte heller beroende av var personen står för att ha kontakt med församlingsmedlemmarna utan istället är hen placerad där det blir bra bild, för oss tittare. På första bilden ser man även hur belysning är uppsatt för att ge bra ljus på predikstolen.

snip_20180203103719

Här har vi en översiktsbild över kyrkan när den är full med människor, vi ser också kören och vid takkronan ser vi en kameralift för att ta ”flygande bilder”. Vi ser också kameran i mittgången för att fånga ”publikbilder”.  Man ser ju inga närbilder på någon, så vad som sker på just denna bild, vet vi inte, men ljudet från musiken hörs ju, så vi förutsätter att de sjunger….


Här ser vi människorna går fram för att ta nattvarden och vi ser även hur någon doppar sitt bröd i vinet. Den senare bilden behöver ju inte vara från tillfället utan kan vara filmat separat för att inte störa i nattvardsgången, även om de medverkande är medvetna om att det filmas och skall sändas i TV. Allt är ju filmat på sådant för att visa den enskilde respekt och kyrkofrid. Det anser jag vara mycket viktigt. Och, spelar man in som jag under en riktigt mässa så är diskretion extra viktig, för ingen skall ju behöva känna sig ”övervakad” i en sådan privat situation.

Johan Sundström gjorde en fin video med bilder från inspelningarna.

Prästen Anita Ingvarsdotter skrev så fint om inspelningarna på kyrkans Facebook-sida https://www.facebook.com/SvenskaKyrkanLidkoping/posts/603742039796318

Inbjudan och visning av förberedelser

Avsnitt 1: 
Gudstjänst från S:t Nicolai kyrka i Lidköping. Prästen Martin Wikman predikar och Stora kören medverkar under ledning av Johan Sundström.

Avsnitt 2:
Gudstjänst från S:t Nicolai kyrka i Lidköping. Kyrkoherde Karin Enerbäck predikar. Solisten Hanna Sundström medverkar tillsammans med församlingens sångare och musiker under ledning av Johan Sundström.

 

 

”Paradiset håller öppet”

snip_20180201153028
Lyssnade på P4 Västernorrland en stund för att höra vad som händer där med anledning av snöovädret som drabbade de delarna av landet. Ordinarie program avbryts hela tiden av trafikmeddelanden. Surfade under tiden till SVT:s sida för att se vad de skriver. Fastnade vid deras direktrapportering om vad som händer.

Paradiset håller öppet, känns ju tryggt 🙂