Jag är strålande

20170829_154557

Visst är jag strålande, eller hur? Bryr mig inte så mycket om din åsikt om vad du tycker, utan jag har placerat mitt i detta facket själv….

Här om dagen var jag på Workshop om hur lätt vi delar in varandra i olika fack, och vi hade mycket intressanta diskussioner om just detta.  Nu var nog jag en dålig deltagare, då jag har en hel del erfarenhet från mitt 57-åriga liv om att möta människor där, utan att indela människor i fack. Om jag skall dela in människor i fack, så vill jag dela in alla i ett eget fack, benämnt unik.

20170829_162730Så här visade Therese upp sig inför oss, och första uppgiften vi fick, var att presentera henne för henne själv, utifrån de fack  vi satte henne i. När hon sedan ”klädde av sig”framträdde en annan person som jag inte vill visa på bild, då jag kan förstöra för andra som vill vara med på detta. Men jag tror personligen inte att jag lyfte på något ögonbryn, och i alla fall inte av orsaken jag såg, utan mer i så fall, att hon ville visa vem hon verkligen var. Det gillade jag 🙂

 

Själv visade jag mig i en outfit, som inte visar mig, som jag är, men jag gjorde det för att utmana mina vänners tankar i ämnet. Den högra bilden skickade jag ut sociala medier, för att se på reaktionen. De flesta gav mig tummen upp, och hejjade på mig, men några få satte en sexuell stämpel, ett fack, som jag placerades i. Måste detta vara en sexuell läggning, när jag klär mig på detta sätt? När jag körde buss fanns det en kvinnlig och en manlig klädsel och kvinnor kunde välja kjol istället för långbyxor. Skälet var att kunna hålla ner temperaturen vid sina könsdelar. Jag som man kunde inte välja kortbyxor för att hålla mig någorlunda sval där min temperatur skall vara någon lägre än kroppstemperaturen. Då hade det gjorts undersökningar att det i mitt knä kunde bli upp till 85 grader varmt, soliga dagar och när solen lyste in på denna del av min kropp.
Jag har svårt att sätta in alla manliga busschaufförer i sexuella fack, för att de väljer kjol istället för långbyxor. I dag köper många företag in kjolar för arbete inte minst bland byggarbetare, eller som många kallar dem, arbetskiltar för män som jobbar mycket utomhus i varmt väder.
Expressen.se har en artikeln om det, fast det är några år gammal.

 


Vi fick gå runt i lokalen och leta upp fack eller preferenser som vi ville dela in oss i själva. Jag valde att jag är förmögen, och funderar på vad andra tänker när jag säger att jag är förmögen. Skall jag räkna i kronor och ören, så är det långt ifrån sanningen, men jag har så många vänner, så jag blir förmögen i att få och ge kärlek och omtanke, är min tanke. Jag är öppen, då jag vågar göra saker, som andra inte vågar, är en annat fack jag sätter in mig i. Jag är funktionshindrad, men hur behöver ingen veta. Jag är social, vilket innebär att jag kan gå runt i skogen, ensam och fundera på vad jag skall blogga om och hur. Men sedan om jag var pojk eller flicka, man eller kvinna, gubbe eller kärring, valde jag att inte sätta mig i ett fack. Jag hittade ingen lapp med människa på.

Ja det fanns så mycket intressant och jag vill berätta så mycket mer, men när utställningen och workshop:en är i din närhet, så rekommenderar jag att delta i den.

Tack till Brittinger, Therese och Denise för en suverän eftermiddag.

 

Edetfesten

wp-image-884055405

Nästan alla kommuner vill ju ha en festival, stora som små. Lilla Edet är inget undantag.

Arrangör för Edetfestivalen är Lions club och målet är att samla in pengar till sin hjälpverksamhet. Samtidigt skall det bli en folket, och det blir det verkligen, även om festivalen är bantad till en dag. För mig och bror och Naturligtvis vovven blev det 12 timmar i Lilla Edets centrum. Men det var det värt, trots arbetsnatt före med bara 4 timmars sömn i två omgångar. Men det var så intressant, så den planerade eftermiddags vilan på sängen blev inget utav…. Men visst är det härligt när folk går ut på ”stan” i gemenskap och för att träffas, ha roligt får stora och små. Det kallar jag folkfest och Lilla Edets föreningar och organisationer levererar. Hjälporganisationer har loppisförsäljning/secondhand, hembygdsföreningen visar sin verksamhet och slöjdarns säljer sina varor. Butikerna kör med extraarrangeman, minitåg kör runt i tätorten och uppträdanden på torget. Kvällsunderhållningen hade i år tagits över av Flinks Event och kommer att berättas om i ett senare inlägg med bilder och musik.

 

Fel
Den här filmen finns inte

What’s the fack?

Nicklas på mötesplats Tureborg

När jag gått Prideparaden i Uddevalla promenerade runt i parken så träffade jag på en dam, Brittinger Axelsson som tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan arbetat fram en utställning ”What’s The fack”. Brittinger berättade en hel del om detta, och det gjorde mig mycket intresserad. Denna måste jag se. Jag åkte till Mötesplats Tureborg och tittade på den pratade med Nicklas om den och om att det nästa vecka skall bli workshop om detta med normer och fack. Nu är jag anmäld till Workshopen och ser fram emot mötet och diskussionerna som jag hoppas på.

Jag är ju själv kritisk mot detta hur vi delar in personer i fack. Mor blev per automatik ett ”Nazisvin” när hon flyttade till Sverige för att bli hustru till sin man, min pappa. Pappa blev på bröllopsdagen i samband med att han sade ja i kyrkan, en landsförrädare. Min lillebror som fick en utvecklingsstörning på grund av medicinsk felbehandling, blev symbol för detta oheliga blandäktenskap. När vi äntligen fått bror så bra att han kunde utvecklas till en egen individ så gick mor i väggen. Men det var ju inte så konstigt hon var ju krigsskadad efter uppväxten i Hitlertyskland. Själv ställde jag mig på bordet när jag var tolv år och skällde ut människor som tyckte att alla utlänningar skall kastas ut. Detta var i början på 70-talet. Men jag tror många känner igen debatten som går idag.

Senast idag hade jag debatt om att kvinnor är horor, och madrasser med hål i, medan män våldtar. Fortfarande än idag varnar vi unga kvinnor för att klä sig på speciella sätt eller inte få vara för utmanande idag klädsel, annars kan hon ju våldtas. När skall förnuftet segra och måste vi dela in oss i dessa fack, onda människor, goda människor. riktiga män, oriktiga män.

Nedan följer informationen om utställningen.

”Nej lärare kanske du inte är, för du harju inte lärt oss så mycket fakta i dag. Men du har fått oss att tänka efter…” Tjej i klass 8 på en skola i Kungälv.

What’s The Fack? är ett projekt som handlar om ett undersökande arbete om identitet. Hur vanligt det är att man utifrån fördomar delar in människor i olika fack, med olika status och därigenom behandlar människor på olika sätt. Det är en porträttutställning som väcker frågor kring hur stor betydelse vår tillhörighet har. Oavsett kön, ålder, kultur, fysiska och psykiska förutsättningar. Samtliga bilder skildrar modellens egen upplevelse, var och en har fritt valt sitt eget fack.

Vårt mål är att bidra till ett öppnare samhälle där fler människor tillåts vara sig själva på sina villkor utan att ifrågasättas eller rent av trakasseras av sin omgivning. Med en större öppenhet kring varandras olikheter löper vi mindre risk att såra och behandla varandra illa pga av bristande kunskap och förståelse. Det är viktigt att på alla fronter arbeta för att varje människa skall få vara sig själv. inte på bekostnad av andra men inte heller trots andras åsikter.

Med tanke på den rådande samhällsutvecklingen där kvinnors kroppar fortfarande inte är deras egna, killars självbild går ut på att vara tuffa och inte visa svaghet. Då mobbning fortfarande är ett stort problem i skolorna, vill vi genom projektet What’s The Fack? bidra med samtal och reflektioner kring detta i skolklasser.

Vi vänder oss i första hand till högstadiet och eleverna där. Men även personalgrupper, bland annat i skolan men även på andra arbetsplatser. Där människor är den huvudsakliga arbetsuppgiften är det intressant att göra det här arbetet. Under en halvdag arbetar deltagarna tillsammans med oss. Med hjälp av utställningens innehåll och övningar kring ord reflekterar deltagarna kring sig själv och varandra. Deltagarna lyfter själva fram de ämnen som är viktiga att diskutera i just deras grupp.

snip_20170825112916

Vill ni veta mer så hittar ni info här vanför
På Facebook finns deras sida under adress: https://www.facebook.com/whatsthefack/
Deras hemsida finns här


Just nu finns deras utställning på Mötesplats Tureborg i Uddevalla

Nedan presenterar jag några bilder jag tog på utställningen.  Bilderna är upplagda i slumpvis ordning. Förhoppningsvis väcker det dina tankar i ämnet och gör att detta blir ett intressant ämne även för dig…

 

Jalla, jalla – kärlek till alla. #uddevallapride

IMG_20170820_132458_080-1
I går var det Uddevalla Pride, och naturligtvis var jag där för att visa solidaritet. Ni som känner mig, vet att jag har svårt för att bara se på när hat och hot förekommer. Därför är det viktigt för mig att ta ställning för alla människors lika värde, oavsett.

Därför hade jag bestämt mig att jag skall gå med i tåget i Uddevalla Pride. Klev på bussen här för att sedan fortsätta med tåget dit. I Öxnered letade jag upp vagnen där jag fick ha Nussä med mig och satte mig ner i fåtöljen för att vaggas till centralen. Framför mig i kupen hörde jag damen prata  telefon och berättade att hon var på väg till Uddevalla Pride. Utanför stationen stöter återigen på damen, som tittar på kartan hur hon skall ta sig till Museieparken, och jag erbjuder att hon inte behöver kartan utan vi kan gå gemensamt. Sakta vandrar vi vägen fram till målet medan hon berättar att hon och några väninnor skall representera Transföreningen FPES.

Nej jag har ingen erfarenhet av detta att leva som transperson, så här är ju ett ypperligt tillfälle att lära sig mer. Säkert har även jag en massa fördomar, som kommer på skam, men av erfarenhet blir man vis.

Väl på plats i Museiparken tog vi var sin parkbänk där vi kunde göra oss förberedda inför paraden. Jag piffade upp min ryggsäck med hon gjorde i ordning banderollen och svarade i telefon. Hon berättar glädjestrålande efter en stund att de blir minst fyra som kommer att vandra under parollen, men tycker samtidigt att det är tråkigt att inte de unga vågar gå ut med sin läggning i dagens samhälle. Det är tydligt att vi är fler som behöver visa dem vårt stöd. Ingen skall tvingas leva ett liv, styrt av andra, är min uppfattning, och därför känner jag att det är viktigare än någonsin, inte minst för min skull att visa dem mitt stöd.

Vi ställde upp i tåget och vandrade genom centrala Uddevalla ut rop, ramsor och allmän glädje, samtidigt som vi vinkade till alla glada människor som samlats för att titta på och visa sitt stöd. Sådant värmer! Hörde att förra året så var det ca 700 som gick paraden och att i år kändes det som betydligt fler. Underbart!

Efter paraden fick jag återigen träffa damerna och ta kort på dem,  Angelica, Hannah, Vendela, Helena och vi fick även ytterligare en pratstund, innan jag gick ett varv i parken och var social och pratade. Valde sedan att promenera ner till Kungstorget för att få lite i magen. Vem kommer inte där om min kompis från tåget, tillsammans med sin väninna. Vi förföljer dig, seden de med ett skratt.  stället för att leka följa John, så valde vi att gemensamt sätta oss vd ett bord och gemensamt äta vår mat.

Tacksam för att jag fick lära känna dessa fina damer, och min lycka känner inga gränser.

Tack Sveriges Radio, Ekot

Av allt att döma så är det ett terrorattentat det som hänt i Barcelona. Jag blir fruktansvärt kall inombords.

Ja jag har varit med ett tag, sett när min granne blev gisslan tillsammans med ytterligare en pilot på ett plan på Bulltofta flygplats. Jag kommer ihåg Västtyska ambassaden. Terrorn i Baskien, Nordirland, Tyskland mm. Terrorn är inget nytt men har bytt former. Förr var det bomber och att förgöra så många människor som möjligt och då var det många inblandade i attentaten. I dag är det oftast ensamma gärningsmän som gör det ensamma med små medel. Nu när vi har så mycket säkerhetsregler på flygen, så är det nästan omöjligt att kapa. Men att fixa en bil och köra in en grupp människor är enkelt.

Men när sådant händer så blir de sociala medierna en mötesplats där man försöker svärta ner varandra. Högern mot vänstern, vänstern mot högern, och bara banka saker i huvudet på varandra. Vad gör det för nytta att ge sig på varandra på detta sätt?

Nej, själv stänger jag oftast ner de sociala medierna vid dessa tillfällen, startar Sveriges radios app och lyssnar på saklig information och oftast läser jag våra suveräna dagstidningar för att få fakta. I verkligheten ett terrordåd och på de sociala medierna startar ett svenskt inbördeskrig. Nej det är inget för mig.

Tack Sveriges Radio för bra rapportering och noga påpekanden vad som är påståenden och vad som öronen bekräftat.

Ge inte upp för hatet….

 

För en tid sedan blev en av mina vänner uthängd i en ortsgrupp på Facebook. Började oskyldigt men kommentarerna blev värre och värre och jag ansåg till slut att tråden blev en förtalstråd, då kompisen var nämnd i tråden. Jag som blivit vuxenmobbad, vet vilket helvete det kan föra med sig, så jag valde att ta striden för min kompis. Medlemmar i gruppen såg att jag fick ordning på hatet och började tacka mig, men också informera mig om anmälningar bland annat polisanmälningar de gjort mot medlemmar i gruppen.

Jag satt med massor av information men också en/flera administratörer som inte tog sitt ansvar. Är man admin för en Facebookgrupp så har man också ansvar att se till att inte gruppens medlemmar går överstyr i sina kommentarer. Det går inte att friskiva sig från lagen genom att säga att man inte har tid eller lust att hela tiden hålla koll på gruppen, för du har en skyldighet.

Gruppens beskrivning gjorde gällande att den skulle visa det fina från orten, men istället blev det en klagomur. Medlemmar hörde av sig till mig att de inte vågade kommentera just på grund av det ovårdade språket, eller de (förtäckta) hot som förekom.

Facebook tar ju ansvar för brott mot deras communityregler men går det så långt som till lagbrott, så är det polisanmälningar som gäller. Jag tog till buds alla stående medel för att få bukt med det. Fick en utskällning av Admin som också hängde ut mig i gruppen. Jag kunde då skicka kopior på de anmälningar och polisanmälningar som gjort och då blev det annat ljud i skällan och mycket utrensningar av kommentarer och inlägg gjordes. Jag ser också att admins försöker styra upp diskussionerna. Facebook hjälpte mig att ta bort användare, blockerades personer och en person blev även inhämtad av polisen, då den hade skrivit om ett pågående brott, och fick därmed förklara sig.

Så det går att få bort personer på Facebook, och även Twitter. Så ge inte upp.

20170813_141102
Fram tills nu har jag försökt visa den fina sidan av orten, delar med mig av mina bilder.
Delar med mig av blogginlägg som berör orten, och nu vågar personer som inte vågat kommentera, just kommentera och gör sin röst hörd. Vi har faktiskt så mycket fint som förenar och kärleken och omtanken om varandra har kommit tillbaka. Känns som om gruppen mer och mer speglar verkligheten…

Ingen mår bra av hat….

Så här skriver admin i en annan grupp när de förklarar varför de har stoppat möjligheterna till ytterligare komentarer.

snip_20170815195631

Vett och etikett i facebookgrupper:
https://aversioner.se/tag/facebookgrupp/

Ett inlägg kan vara olagligt:
https://www.ekuriren.se/nyheter/ett-inlagg-kan-vara-olagligt/

Du kan bli ansvarig för andras kommentarer:
https://www.svd.se/schultz-hall-koll-pa-dina-kommentarstradar

Vem vaktar facebookgrupperna:
http://www.kreafonbloggen.se/2016/04/12/vem-vaktar-facebookgrupperna/

”Vi är inte diktatorer”:
http://www.ttela.se/nyheter/vänersborg/vi-är-inte-diktatorer-1.4148303

Ryrsjöleden

20170811_110415-EFFECTS

Jag måste ju röra på mig och har fortfarande semester medan bror har böjar jobba. Då har vandring på någon av de alla utmärkta vandringslederna som Lilla Edet erbjuder vart till stor nytta. Jag har bestämt mig för att vandra alla leder i kommunen.

Denna dag var det Ryrsjöleden som blev ärad av mitt och vovven besök.

Västsverige.com beskriver leden så här:
Området öster om Ryrsjön utgörs av ett stort naturskogsområde, som under lång tid har fått utvecklas fritt. Här finns ett av länets mest ostörda miljöer långt från större vägar och tätorter. 
Utefter Ryrsjöbäcken kan forsärla och kungsfiskare ses och i bäcken finns värdefulla reproduktionsområden både för havsöring och lax.


Hittade även en film på Youtube

Vandring för jämställdhet

20170805_141350-1

När jag bror och Nussä var  Stockholm, kunde vi inte låta bli att ställa upp i Prideparaden. Vi ställde upp under parollen och organisationen MÄN för jämställdhet, och stämningen varpå topp…

IMG_20170805_130615_494

Jämställdhet, kärlek och acceptans är det enda som kan motverka hat, och visst är det härligt att kunna göra det tillsammans med andra människor. 45000 människor som tågade och ca en halv miljon som tittade på, det är mäktigt. Över en halv miljon människor kan knappast ha fel, när vi ställer upp på värderingar som allas lika värde.
Har sett vänner som delat bilder från Ukraina och deras parad och ojjat sig över hur det ser ut i Stockholm. Känns verkligen inte okey att påstå saker, när man inte själv var med och såg vad som hände. Jag gillar personligen inte allt jag ser, men jag gillar att de vågar vara annorlunda. Det är det som är acceptans. Prideparaden är så mycket mer än bögar och lesbianer, det är en parad för alla och att vi kan ställa upp för varandra. Man behöver inte vara bög att för att gå i paraden, man behöver inte vara kvinna för att ställa upp för kvinnors jämställdhet, man behöver inte vara utvecklingsstörd för att ställa upp på deras villkor. Det räcker med ett varmt hjärta.

Så bror och Nussä, jag är stolta över er, jag är stolt över MÄN för jämställdhet, och jag är stolt över alla som gick tåget. Jag stolt över alla som tittade på, vare sig man var på plats eller deltog via TV och andra kanaler. Jag är stolt över alla som tror att ”mångfald berikar”. Jag är förbannat stolt över att vara svensk!

Det var många i publiken som ville hälsa på min Pridehund och då kunde jag ju passa på att göra extra mycket reklam för MÄN.

20170812_075238

 

Vandring vid Borydsjön, en lisa för kropp

IMG_20170810_221708_722

I går tog jag med mig min nyfunna vän Agneta på en vandring på Borydsleden utanför Lilla Edet. Vi ar ett gemensamt intresse och det är vandring i naturen, och vi hade otroligt mycket att prata om, när vi vandrade. Leden är drygt 7 km, och ingen trängsel, så Nussä kunde springa fritt nästan hela vägen. Vi tycker båda det är så befriande att vistas ute  naturen, och kaffetermos med, och sätta sig ner på en sten eller bänk och bara njuta, är så underbart. Lilla Edet är verkligen ett smycke när det gäller natur och att kunna ta sig ut där, så varför missa detta.

Agneta fascineras av att så många turister, framför allt tyskar som hittar dit, och för dem är det så enkelt, bara titta på kartan, var det svar vi fick, när v pratade med några tyskar. Detta med bad och fiske i Tyskland är en bristvara, då de inte har så många sjöar, och det inte är lika tillgängligt som här,, så Sverige är ett paradis för dem.

Gjorde en sökning i Tyskland och hittade en sida ”sjöar” där många sjöar beskrivs.

snip_20170811053837
De hade inga bilder från Boryd, så jag delade med mig av några bilder till dem.
Delar med mg av lite bilder till er också…

Efter promenaden så tog vi en härlig fika på Agnetas altan och då med utsikt över sjön.
Detta var en lisa för kropp och själ…