Arkiv

Trollfabriker

1200px-trollfreezone-svg

Måste jag betala för att bli uthängd som landsförrädare?
Jag tillhör dem som värnar vår yttrandefrihet men inser också att det hänger på en skör tråd….

Jag är en av de som som upplevt nazism och främlingsfientlighet långt innan ni en ens funderade på vad det är. Jag har sedan barnsben (är född 1960) fått uppleva hur människors fördomar gör dem till något vedervärdigt.

Jag är en del av gruppen ”#jagärhär”. Att bi uthängd på sidor och sociala medier har jag varit beredd på, men har tagit det i beräkningen att det kan hända och tagit de skydd som behövs för att vara trygg. Men jag har aldrig räknat med att behöva finansera denna uthängning.  På flera av dessa sidor som jag har blivit uthängd finns reklam för företag och tjänster som jag betalar för. Känns inte OK att se dessa annonser på dessa sidor.

dkfmk6qxoaelpsd
Jag vet att vidstående bild band annat är avsedd för mig, för landsförrädare har jag varit hela livet.

Men frågan är hur vi hanterar dessa budskap?

Läs gärna mina kommentarer hos
Anna-Lena Lodenius

Löfven upprörs över nazistdemonstration

SD Nacka hänger ut 14 #jagärhär-medlemmars kontakt- och personuppgifter

SD-politiker stöttar Granskning Sverige – #jagärhär är terrorister som vi ska få bort från nätet

Granskning Sverige fortsätter hota medlemmar i #jagärhär: ”vi ska komma efter dig så jävla hårt rakt upp i röven”

Granskning Sverige hotar medlemmar i #jagärhär – ”för din egen säkerhet bör du gå ur gruppen”

Kyrkoval – medmänsklighet

I morgon är det dags för kyrkoval 2017. Själv har jag redan avgett min röst under veckan som gått. Jag gör som vanligt tittar igenom de olika valsedlar som finns och kollar vem som står på de olika listorna. Tänker på de kandidater som jag känner igen, den relation jag har till dem, funderar på vilken uppfattning jag har om personen och om jag tror personen kan föra fram de frågor jag anser är viktiga. Känner jag att det känns rätt, kryssar jag personen. Naturligtvis måste också partiet/nomineringsgruppen ha något som jag känner är viktigt, så att en kandidat står på en lista som jag inte förlitar mig med, då blir det inte den sedeln som åker i kuvertet.

Kyrkovalet har varit lika viktigt för mig som de allmänna valen vi har för övrigt, och det är detta jag kallar demokrati. Jag är stolt och glad över att vara en Europé där demokrati råder, fast vi har en historia som startat två världskrig och två förhatliga ideologier har sitt ursprung. Två ideologier som har inneburit att delar av min släkt har fått sätta livet till. För mig är kyrkan viktigare än någonsin, när jag idag ser hur världen, Europa och även Sverige splittras igen. Jag är otroligt stolt över att kyrkan tar parti för det jag tror på, något jag anser som det viktigaste i dagens läge medmänsklighet. Medmänsklighet är inget parti men den egenskap jag sätter högst hos de personer jag vill skall företrädamig. Jag tror på en kyrka där det finns plats för alla, där vi kan känna trygghet och gemenskap, men också ett ställe där vi kan hämta styrka och tröst.

Att se människor lida gör ont inom mig, att känna att min hand ensamt eller tillsammans med andra händer kan göra nytta, är glädjande även om det sker i sorg. Vi är alla skapade till Guds avbild även om vi är utvecklingsstörda, fysiskt eller psykiskt sjuka, handikappade eller sexuell läggning. Vi har alla ett uppdrag i livet att utföra, en kallelse att ta vara på och forma oss efter. Andra vill påstå att min panikångest var djävulens verk och under lång tid trodde även jag det, då det var det som drev mig till att göra självmordsförsök. Nej, Gud visste att jag skulle klara prövningen och växa mig starkare, bli tryggare och en lärjunge som kunde åka runt på sjukhus och vårdcentraler för att informera om det. Det är också min mission att ta vara på de erfarenheter jag har fått av släkten om nazism och kommunism som får mig att ta till orda om hat som växer sig starkare hos vissa grupper.

Nej det finns bara en väg framåt och det är kärlek och medmänsklighet. Så glöm inte demokratiska rättighet…

Din röst gör skillnad.

Äventyr i Uddevalla

wp-image-62242066

I går var jag på Äventyr i Uddevalla på Hallmans bokhandel inte minst för att träffa min Twitterkompis Kim M Kimselius men också kolla in boksläppet på hennes senaste bok Äventyr i Uddevalla. Kim har jag j följt under många år på Twitter och vi har haft en hel del ”goa” samtal den vägen och jag även följt hennes bloggar. Kim är en positiv människa och har alltid nära till skratt och det är något jag verkligen gillar. Tyvärr har jag alltid haft svårt att läsa böcker, ett svårighet som blev till handikapp när jag fick min panikångest. Men sedan kom ju StoryTel och kombinationen att lyssna på böcker och röra på mig i skog och mark, var något som passade mig. Kim träffade jag första gången IRL förra året på bokmässan och jag köpte några böcker av henne. Då fick jag också reda på att hon har några böcker inlästa via Legimus och att jag kan låna dem som talböcker via biblioteket. Det blev min lycka och jag fick chansen att lära känna två nya vänner ”Theo och Ramona”. Det är just Theo och Ramona som som är på äventyr i min grannstad.

wp-image-1155105505

Baksidestext på boken:
Det var något speciellt med den gamla, knotiga vandringsstaven. Ramona kunde inte slita blicken från den. När hon böjde sig fram för att studera den närmare såg hon att den var full med siffror och tecken. Hon sträckte ut handen mot staven. Då hände något förunderligt, den översta raden började glöda med eldskrift. Lågor dansade mot henne och växte. Hon grep hårdare tag om Theos hand, sedan fattade hon tag om staven, rakt över eldskriften. Ett eldklot omslöt dem i nästa ögonblick. I samma stund hörde hon en man ropa: ”STOPP! Den är min!” Sedan försvann rösten och omgivningen, en ny tidsresa hade börjat.

wp-image-1675776074

Nu finns hennes böcker på bevakning i apparna och så fort det finns en ny bok att lyssna på, så laddas den ner och en ny resa börjar i mitt inre. Senaste boken jag lyssnade på a Kim var, Tillbaka till Pompeji. Den resan var så spännande att jag delvis surfade på nätet och besökte de platser hon beskrev i boken, likaså var det med äventyren under andra världskriget, som jag kunde följa via surf med också mors och andra släktingars berättelser och upplevelser under kriget. Det ger en annan dimension till det man läser.

Nu väntar jag på att få lyssna på boken om Uddevalla, och ser ni snart en galning som springer på Skansberget, Skalbankarna eller andra ställen i Uddevalla, och har stora hörlurar på över öronen och lyfter på stenar, så är det bara jag som lever mig in i boken.

Tack Kim för dina kramar igår, tack för att jag fått lära känna Theo och Ramona och tack även att jag fick träffa Roger Salomonsson, Destination Uddevalla och Joakim Ekbrand, Hallmans bokhandel. Tack också till Bart Muller på hotell Sköna rum, som jag ommer att få ära känna mer idag.

a…

Jag ”hatar” hatet…

logo_test
Jag är stolt medlem i gruppen #jagärhär som tar avstamp i den demokratiska frågeställningen om vem som har möjlighet att uttrycka sig på nätet. Kampen om yttrandefriheten mot näthatet hänger ihop med begrepp som klickomani, filterbubblor och alternativa fakta.

Jag tror på medmänsklighet och att tillsammans är vi starka. Jag ser hur näthat och förtal breder ut sig, inte alltid på ett sådant sätt så vi ser vår egen roll i det, men det finns där. Säkert spelar mina egna upplevelser roll och även berättelser från och efter andra världskriget roll i mitt ställningstagande, och jag har svårt att acceptera att det skall bli ett sätt att påverka vårt demokratiska samhälle. Jag tror på sund dialog som baserar sig på forskning och fakta och inte ”jag tror att”. Just nu är #jagärhär under attack från främlingsfientliga krafter och vissa av oss, inklusive jag, har blivit uthängda på Granskning Sveriges sida och efter dessa utfall valde Facebook att ta bort deras sida (och just  nu har de kommit med en ny sida). Jag kommer inte att ge mig i dessa frågor om yttrandefrihet och ett sunt samtal.

snip_20170912191345

Jag hamnade på ”Inte rasist, men…”:s sida där de berättade att en SD-politiker aktivt stöttar Gransknings Sveriges sida. Gick vidare till politikerns blogg och ser att han har annonser via Google Ads. Google Ads gör reklam för en del varor, tjänster och butiker jag använder. Jag inser att genom att handla varor och tjänster oss dessa butiker, så går någon liten del av de pengar jag betalar till att ge dessa sajter levebröd. Känns inte särskilt smickrande att betala för hatkampanjer mot mig självt…

Jag tillskrev några av de företag som hade annonser på sajten och frågade om de ville förknippas med deras främlingsfientliga och vidriga fejknyheter.  Nästan alla företag skulle ta tag i detta och stoppa annonser via Google Ads på dessa sidor. Men några få företag svarade att det sker via Google Ads och att de inte aktivt valt annonser på dessa sidor. Har försökt lösa mig till hur Google Ads fungerar men har inte hittat fullständigt svar, men jag hoppas innerligt att de kan blockera annonser för sidor vars budskap, de inte står för själva.

Orden betydelse förändras

Jag reagerade mycket starkt på ovanstående statusuppdatering när jag såg den. Valfrihet är ett alldaglig ord som kan användas till mycket. Nej jag tycker inte om all valfrihet men samtidigt är jag stolt över att vi har valfrihet. Valfriheten ger mig jobb och inkomst. Sedan 90-talet finns det inget monopol på brevbefodran och det gör att man kan välja postoperatör efter kostnad och service. För mig och arbete är det en frågan om överlevnad. Vi kan få någorlunda kostnadstäckning till tidningsutdelningen som annars går med förlust. Med största sannolikhet hade tidningsutdelning på landsbygden upphört om vi inte kunna kombinera det med inkomster från brevutdelningen. Tittar man på landsbygden så är det många som röstar SD och där är det skrivna ordet från etablerade mediet viktigt och att inte lämna ”walk over” till de främlingsfientliga som försöker med alla medel mer eller mindre seriösa, påverka folk.

Den 17: e september har jag valfrihet att välja vem som skall få mina röster i kyrkovalet. Detta kallar jag grunden för en demokrati och så oerhört viktigt i ett rättsstat.

Jag blir uppriktigt sagt rädd när jag ser hur vanliga or blir djävulens verk. På bara något når har ju ordet godhet omvandlats till det negativa som är i dag. Jag vågar bara använda ordet i kyrkan numera, då det ar en så dålig klang. Gohetsmaffian, godhetsivrarna, underbara ord eller? Nazism och kommunism är för mig två förhatliga ideologier som har ett splittrat Europa som bas. För mig innebär det ond bråd död, inte minst för mina släktingar. Jag beundrar ju C H Hermansson mycket, då hans arbete att få bort kommuniststämpeln från vänstern var givande. Det lyckades Lars Ohly snabbt förstöra när han sade ”jag är kommunist”. På några sekunder omvandlades han från en kostymklädd man, till en person i militära kläder med en kulspruta i näven, och precis som vakterna i Östtyskland sköt ner liktänkande, så sikta de han mot mig och jag bara väntade på smällen och att jag skulle segna ner död. Jag är jätteglad att han fick lämna politiken så snabbt efter det.

Jag blir verkligen rädd nr vi försöker sätta in andra innebörder av ord som godhet, valfrihet, än vad de verkligen står för. Helt plötsligt blir jag rädd för hur jag skall titulera mig själv, när jag aktivt arbetar för jämställdhet mellan könen, visar mig på stan i min trygghetsväst för att försöka ge folk trygghet.

När jag läste ovanstående inlägg, så önskade jag, för någon bråkdel av sekund, att den förvandlade partiledaren hade tryck av.

Världsskäggdagen

20170901_115555

I dag är det världsskäggsdagen och jag firar den året om genom att ha mer eller mindre skägg. Nu var det extra långt och när P4 Väst gick ut med efterlysning i radion och på Facebook så var jag ju bara ”tvungen” att anmäla mig….


Det tog inte lång tid innan Kim Kärnfalk hörde av sig och frågade om jag kunde komma till studion. Bara att sätta sig i bilen och ta sig till Uddevalla och radions studio för att vara med mellan 11 och 12 i sändningen. Zakarias Alkhatib var den person som skulle bättra på min skönhet.  Zakarias hade tidigare sin salong på Drottninggatan i Stockholm och där hade Kim gått in en gång, och efteråt blev det hennes ”egen” salong.

Nu har han flyttat till Uddevalla och öppnat sin salong här.
Så här såg det ut i studion när Zakarias ansade min haka.

 

Mot slutet kom vi på att det inte fanns någon spegel så Marcus Gorne fick i radion be om hjälp och teknikern som precis kommit ner till bilen, rusade upp, och hämtade en väggspegel på toaletten, så att jag till slut fick se mig själv.
Och resultatet blev….

Jag är strålande

20170829_154557

Visst är jag strålande, eller hur? Bryr mig inte så mycket om din åsikt om vad du tycker, utan jag har placerat mitt i detta facket själv….

Här om dagen var jag på Workshop om hur lätt vi delar in varandra i olika fack, och vi hade mycket intressanta diskussioner om just detta.  Nu var nog jag en dålig deltagare, då jag har en hel del erfarenhet från mitt 57-åriga liv om att möta människor där, utan att indela människor i fack. Om jag skall dela in människor i fack, så vill jag dela in alla i ett eget fack, benämnt unik.

20170829_162730Så här visade Therese upp sig inför oss, och första uppgiften vi fick, var att presentera henne för henne själv, utifrån de fack  vi satte henne i. När hon sedan ”klädde av sig”framträdde en annan person som jag inte vill visa på bild, då jag kan förstöra för andra som vill vara med på detta. Men jag tror personligen inte att jag lyfte på något ögonbryn, och i alla fall inte av orsaken jag såg, utan mer i så fall, att hon ville visa vem hon verkligen var. Det gillade jag 🙂

 

Själv visade jag mig i en outfit, som inte visar mig, som jag är, men jag gjorde det för att utmana mina vänners tankar i ämnet. Den högra bilden skickade jag ut sociala medier, för att se på reaktionen. De flesta gav mig tummen upp, och hejjade på mig, men några få satte en sexuell stämpel, ett fack, som jag placerades i. Måste detta vara en sexuell läggning, när jag klär mig på detta sätt? När jag körde buss fanns det en kvinnlig och en manlig klädsel och kvinnor kunde välja kjol istället för långbyxor. Skälet var att kunna hålla ner temperaturen vid sina könsdelar. Jag som man kunde inte välja kortbyxor för att hålla mig någorlunda sval där min temperatur skall vara någon lägre än kroppstemperaturen. Då hade det gjorts undersökningar att det i mitt knä kunde bli upp till 85 grader varmt, soliga dagar och när solen lyste in på denna del av min kropp.
Jag har svårt att sätta in alla manliga busschaufförer i sexuella fack, för att de väljer kjol istället för långbyxor. I dag köper många företag in kjolar för arbete inte minst bland byggarbetare, eller som många kallar dem, arbetskiltar för män som jobbar mycket utomhus i varmt väder.
Expressen.se har en artikeln om det, fast det är några år gammal.

 


Vi fick gå runt i lokalen och leta upp fack eller preferenser som vi ville dela in oss i själva. Jag valde att jag är förmögen, och funderar på vad andra tänker när jag säger att jag är förmögen. Skall jag räkna i kronor och ören, så är det långt ifrån sanningen, men jag har så många vänner, så jag blir förmögen i att få och ge kärlek och omtanke, är min tanke. Jag är öppen, då jag vågar göra saker, som andra inte vågar, är en annat fack jag sätter in mig i. Jag är funktionshindrad, men hur behöver ingen veta. Jag är social, vilket innebär att jag kan gå runt i skogen, ensam och fundera på vad jag skall blogga om och hur. Men sedan om jag var pojk eller flicka, man eller kvinna, gubbe eller kärring, valde jag att inte sätta mig i ett fack. Jag hittade ingen lapp med människa på.

Ja det fanns så mycket intressant och jag vill berätta så mycket mer, men när utställningen och workshop:en är i din närhet, så rekommenderar jag att delta i den.

Tack till Brittinger, Therese och Denise för en suverän eftermiddag.