Mamma!
I dag är det din alldeles egna dag, denna dag då du fyller 82 år.
För två och ett halt vår började denna resa men missvård, felmedicineringar, brister i journalföring, brister i epikriser och remisser.
För drygt två år sedan slutade din läkare, och medicinsk ansvarig läkare på vårdcentralen.
För två år sedan fick även verksamhetschefen på din vårdcentral sparken.
Jag trodde inte då att du skulle uppleva din 80-årsdag men här sitter vi nu två år senare och firar din 82:a födelsedag.
Det är en helvetesresa vi gjort de sista åren, men vi lever och vi har varandra.
Din grundsjukdom kan vi inte göra så mycket år, men vi kan le mot varandra, säga ”jag älskar dig” till varandra och vi kan rå om varandra.
Jag kommer så väl ihåg de orden du sade till reportern på lokalradion när de intervjuade oss…. ”Ibland så tänker jag att det vore lika bra att vara död”.
Mamma. du, jag och lillebror, vi har utkämpat en strid tillsamman och det viktigaste vi har varandra….
Grattis på den stora dag…
Hipp, hipp… Hurra, hurra, hurra, hurra….