Kan man vara lyckligare att få leva i ett land som Sverige?
Och jag som har rötter i två länder och känner mig hemma i båda dessa länder blir extra lycklig av detta. Sverige som är ett stort land med liten befolkning gör att vi har plats för så mycket mer personer, och där det finns så många fina hjärtan och kärlek, där vi har ba vård, jämställdhet och acceptans för alla och envar, då känner man det inom sig hur hur kärlekens låga till sina medmänniskor brinner.
För några dagar sedan var jag och min samordnare på kommunen på ett flyktingboende här för att se hur de har det och hur vi kan samarbeta mellan boendet och oss trygghetsvandrare. Vi möttes av en otrolig kärlek och glädje av de som bor och arbetar där, så hälften vore nog. Att få gå husesyn och se hur de bor, enkelt men hemtrevligt, var en fröjd. Vi har ju länge i Sverige klarat oss ifrån krig och elände, vi har under alla år visat oss vara ett öppet folk som också ställt upp för andra när de har haft det svårt, så jag är mycket stolt att få vara en del av detta.
Tänker många gånger på vår partiledare till höger som sade, ”öppna era hjärtan”, och visst har vi gjort det. Vi står inför en julhandel som beräknas omsätta 78 miljarder och en del av detta kommer att avsättas till de goda gärningarna som att hjälpa andra människor. Men alla människor kanske inte kan avsätta pengar, men kan avsätta tid för att ge andra lite hjälp. Jag tillhör den grupp som gärna ger av min tid för att sätta guldkant på tillvaron och jag vet att det verkligen är uppskattat. Bara att visa att man bryr sig ch är ”open minded”, kan göra mottagaren själaglad.
Tänk bara att kunna få ett eget rum, visst verkligen sparsamt möblerat med en standard av massproducerade varor, men man kan ändå stänga dörren omkring sig, man har en egen säng att sova i, visst kan det vara det finaste man upplevt om man kommer från krigets fasor. Bara det kan få ögon att glittra.
Visst ser jag någon gång emellanåt personer som har havererat i huvudet och tar ut sin egen frustration genom att hata andra. Men det finns både diagnoser och hjälp att få för sådant, om de själva vill…
Så jag är lycklig och kommer så att förbli.
När vi sedan ville bese Östberlin, så gick vi till en av de nyöppnade gränskontroller som hade öppnats i muren. Den stationen var för Tyska medborgare,oavsett om de var från öst eller väst. Men jag var Svensk medborgare och fick därför inte passera. Vi gick vidare till Checkpiont Charlie, en gränskontroll som sköttes av segrarmakterna och de som ockuperade Tyskland fram tills två plus fyra-fördraget var klart. Den gränskontrollen var öppen för alla nationaliteter UTOM Tyskar oavsett om de var från öst eller väst.
