Att Stampen inklusive VTD har varit i rekonstruktion vet väl de flesta idag. Att det påverkar oss anställda kan vi nog alla skriva under fast det oftast är journalisterna som kommer till tals och inte så mycket vi tidningsbud eller personal på tryckerierna.

Vi har ju med våra ordinarie arbetstider svårt att få vår dygnsvila tillgodosedd på ett vettigt alternativ än att dela upp den i flera skift. Jag sover ju normalt i te olika perioder. En stund före en stund efter och min godaste sömn är när jag lägger mig på soffan en stund på eftermiddagen. Nu är ju jag trots allt lycklig lottad som bara jobbar varannan vecka, medan många av mina kollegor jobbar sex dagar i veckan, varje vecka. En del även sju dagar.

Men naturligtvis påverkar mitt jobb mig de lediga veckorna då jag oftast är vaken några timmar var natt. Vi bud matas väldigt ofta med olika besked att vi måste sköta utdelningen, minska klagomålen… Ja även vi får ju skit för att posten har svårt att sköta vårt uppdrag. Vi måste vara noga med att INTE lägga post/brev i tidningarna utan att man ser att det även finns brev. Är det reklam i lådan så måste vi se till att breven INTE hamnar bland reklamen utan hamnar utanför. Det finns de som slänger reklamen direkt i soptunnan, och då skulle viktig post också åka samma väg. Jag tjatar på brevlådeinnehavarna att märka lådorna, så jag kan vara 100% säker att jag levererar post i RÄTT brevlåda. Allt detta påverkar mig som bud och jag märker det på min sömn.

Jag satt och studerade min sovtid den senaste veckan och jag blir chockad. Min sovtid under mina arbetade dagar legat under två två timmar i sträck, en period med exakt två timmar och en med två timmar och 3 minuter. Min genomsnittliga dygnssovartid ligger på 5 timmar och 48 minuter och så skall vi komma ihåg att helgen som var kunde jag sova mer än 7 timmar, vilket är mitt mål. En dag förra veckan tog jag sömnmedel och kom upp i nästan 10 timmar. Hade jag inte lyckats sova så bra förra veckan hade min sovtid på arbetsveckan varit katastrofalt mycket lägre.

Så min förhoppning är nu när avtalet med mellan Stampen och bankerna är klart, och att vänner på sociala medier sluta med att smutskasta tidningsredaktioner och förhoppningar att Stampen går i konkurs, kommer påverka mig i positiv riktning. Jag drabbas ju också av de negativa tongångar som jag ser på olika plattformar…

Tyvärr som vanligt är mitt jobb osynligt tills jag inte sköte mig, då bruka det bli tongånga som heter duga.