Grattis Sverige #blogg100

Kronprinsessfamiljen+23+februari+2016.+Foto+Kate+Gabor+Kungahuset.se
Kronprinsessfamiljen 23 februari 2016. Föto Kate Gabor, Kungahuset.se

I dag är jag extra stolt över att vara svensk. Sverige har begåvats med en ny prins genom kronprinsparets försorg. Under dagen kommer en konselj att hållas då namnet på lillprinsen kommer att tillkännages.

Jag är extrastolt över att Sverige kunnat bli en modern demokrati samtidigt som vi behåller vår svenska tradition och historia, vilket jag tror är viktigt, speciellt nu.

Så som jag tror Prins Daniel kände sig igår kväll när han mötte pressen, så kände jag mig på Göteborgs centralstation när jag tog emot flyktingar med små barn, barn som fötts strax innan flykten och barn som fötts under flykten. Jag vill känna att denna symbolik från en kungafödsel också får bli en symbolik för alla andra barn som föds även om inte varje barn får denna massmediala uppmärksamhet, så är det ju ändå något stort som händer. Jag tror nog att de flesta mödrar och fäder känner som Kronprinsessan Viktoria och Prins Daniel, oavsett strålkastarljus eller inte. Jag vill också känna att denna symbolik med folkets jubel, också blir ett jubel för alla andra som föds i Sverige eller av olika anledningar kommer hit till vårt fina land.

Själv spelade jag både vår svenska traditionella nationalsång, som en hyllning till alla men jag spelade även upp mellanakten från melodifestivalen ”Hela Sveriges sång”, som en symbolik för den öppenhet och värme som Sverige ändå visar.

Jag säger ett stort grattis till kronprinsessparet för tillökningen, men också till mina föräldrar, dina föräldrar och alla andra föräldrar.

Ja, jag vill leva jag vill dö på jorden…

Mina fönsterglasögon #blogg100

glasögon

Ser att det diskuteras för eller emot bidrag för glasögonbidrag till unga. Hur politiken såg ut i början på 1970-talet och vilka som styrde landstinget och kommunerna vet jag inte, då jag var för ung. En del av de skador bror fick av medicinerna, var fel på synnerven, vilket gjorde att han inte såg fullgott. Nu skall vi dock inte dra förhastade slutsatser om mediciner, då han kanske inte ens hade överlevt utan dem. Var tredje veckan kom det arbetsterapeuter ner från ”Lekoteket” i residensstaden men leksaker som skulle utveckla och lära honom saker. Jag var inte så gammal så jag förstod allt men jag skulle alltid vara med för att lära mig dessa leksaker för att kunna leka med bror, och att försöka utveckla det som var viktigt att ta tillvara på.

Som storebror såg lillebror alltid upp till mig och att jag då var en viktig bit i hans utveckling. Vissa leksaker tyckte även jag var kul fast åldersskillnaden mellan mig och bor var över sju år. Så jag fick mycket tidigt lära mig att ta ansvar för lillebror, något som nog sätter sina spår även idag.

Ett stort problem var hans syn så landstinget betalade ju hans nya glasögonen och utprovning mm. Men han tyckte det var så obehagliga så han ville inte använda dem och tog av dem så fort vi satte på honom dem. Han kom aldrig underfund med att de gjorde nytta för honom.

I o m att jag var brors store favorit så bekostade landstinget likadana glasögon till mig, fast de hade fönsterglas istället. Jag skulle ju alltid bära mina glasögon när jag var tillsammans med bror, vilket tog lite tid att lära sig för mig, då inte synen påminde mig om det. Men det fungerade och när lillebror såg att storebror hade så fina glasögon så skulle ju även ha ha det, så då försvann problemet lätt med att lära sig använda glasögon.

Jag tror att det var ett billigt sätt för landstinget i sista ändan för att ge bror ett bra stöd.
Så mina fönsterglasögon bar jag i drygt ett år, tills bror verkligen hade lärt sig att använda sina. Så även jag har haft nytta av dåtidens glasögonbidrag även om jag då innefattas av dagens åldersbegränsningar. Dock skulle det ju aldrig accepteras idag, då jag inte hade något synfel, och mina innehöll vanligt fönsterglas. Sedan finns det säkert andra bidrag som hjälper till i dessa speciella fall som vi befann oss i.

Men ett sent tack är bättre än inget tack, så tack landstiget för mina fönsterglasögon.

#blogg100

blogg100-logotype
I dag är det den första mars och en tradition tar vid. Nu är det äntligen dags för #blogg100 igen. Ser verkligen fram emot årets utgåva som är lite av jubileum, då detta event fyller fem år i år. Jag har varit med alla fem år även om jag de tre första var tvungen att ge upp, av olika själ. Förra året var det första år som jag gick i mål med 100 inlägg på 100 dagar.

Efter mors frånfälle så har jag gått över från att fokusera på vård/omsorg så mycket och mer fokuserat på mig och bror och vår vardag. Men jag tittar också på vår omvärld och försöker se den från våra ögon.

Alla våra partier brukar emellanåt få sig en känga, men jag är rädd för de på höger respektive vänsterkanten, då dessa ytterligheter har gjort att medlemmar i släkten har fått plikta med sina liv. Jag älskar mångfalden och är stolt över vårt land även om vissa saker i olika sociala medier förskräcker. Allt som sägs vid köksbordet i slutet sällskap kanske inte passar att deklarera öppet i dessa medier. Mycket av det hat som tidigare har funnits, sprids och synliggörs genom dessa. Samtidigt känner jag en stor kärlek till vad dessa medier har inneburit för mig i nya bekantskaper med personer jag inte visste fanns.

Så i år, ser jag mer än någonsin fram emot #blogg100 och jag önskar alla deltagare ett stort LYCKA TILL!

Stenaline och Terntank

Tärnbris_(2)
Det är med blandade känslor som jag följt händelserna mellan Ternvind och Stena Jutlandica.
Far var involverad i båda rederierna och hade många utlandsuppdrag för dem båda.

Tryggve Möller, VD för Tärntank, var den som representerade Tärntank vid fars begravning för dryg sex år sedan.
tryggve_moller
Tryggve talade ut i en artikel GP och ger sin syn på vad som hände. Han sammanfattar bra vad vi inom familjen känner. Precis som när man hamnar mellan två personer som är oense, så vill man inte ta parti för någon, och försöka hålla sig utan konflikten. Precis så känner vi även för detta. Nu är ju mors fartyg Tänrbris utbytt mot ett nyare fartyg och Tärnvind var systerfartyg till den förra, likaså. Men ändå väcker namnen minnen inom en.

Olle Nordin, var gift med huvudredarens mamma och härstammade från Tärnsjö, som också blev namnet på ett av fartygets fartyg. Därefter förekommer ju namnet Tärn, som har internationaliserats till Tern.

En lustig händelser var när vi för första gången var i Tärnsjö och besökte kyrkogården för att lägga blommor på Olles grav.  Far säger var skall vi börja leta och mor säger, jag vet var det är, och mor gick raka vägen till graven, fast ingen av oss hade varit där, och ännu mindre hade sett en karta över området.

Ditt namn skall vara Tärnbris #bloggswe

wpid-dsc_1520.jpgDen 15 august 1980, var en stor dag för far och framför allt för mor. Det var då Kalmar Varvs nybygge 450 M/T TÄRNBRIS namngav av min mor tillika gudmor Doris Larsson.

Ditt namn skall vara Tärnbris! Må lycka och välgång följa dig över haven.
Så löd de ord mor uttalade på podiet innan hon klippte bandet och täckelsen över nammnet togs bort.

wpid-dsc_1521.jpgMed sedvanlig pompa och ståt var det ändå fru Doris Larsson, maka till tekniske inspektören i Tärntank rederi AB som förrättade namngivningen.
Ett 150-tal gäster fanns på plats med bland annat landshövding, Erik Westerlind och statssekreterare Hans Sandebring, kommunikationsdepartementet i spetsen.

Fartyget ett kemikalietankfartyg på 6.150 ton dw. Fartyget var beställt av ett partrederi med Sven-Olof Kristenson som huvudredare och Tärntank rederi AB som befraktare.
Fartyget kan samtidigt lasta totalt 7020 kbm av fyra olika produktslag. Dubbelbotten tjänar som extra säkerhet vid ev grundstötning. Lastlistan omfattar i huvudsak raffinerade oljeprodukter, men vissa typer av alkoholer kan också fraktas. Fartygets sysselsättning kommer att vara nordeuropa.

Histora:
Levererades 23 augusti 1980 till p/r Tärnbris, Donsö (Sven Olof Kristensson huvudredare). Insatt i Tärtanks trafik.
2003 01. Registrerad för Tärnshipping A/S, Norge.

2005 03. Såld till Timatone Ltd, Hong Kong. Omdöpt till TIMAT I.

2006 08. Överförd till Panama flagg.

2007 06. Överförd till Nigeriansk flagg.

2011 04 11. Ankom Chittagong Roads, Bangladesh för upphuggning.

wpid-wp-1436961966601.jpeg wpid-wp-1436961966251.jpeg wpid-wp-1436961966125.jpeg wpid-wp-1436961962774.jpeg wpid-wp-1436961963182.jpeg wpid-wp-1436961965458.jpeg wpid-wp-1436961965645.jpeg wpid-wp-1436961962013.jpeg wpid-wp-1436961961646.jpeg wpid-wp-1436961961613.jpeg wpid-wp-1436961961384.jpeg wpid-wp-1436961959728.jpeg

Förtal #bloggswe

I dag på förmiddagen var altanen på framsidan otroligt sval och skön och jag valde att sitta där och läsa lite juridik om förtal och nätmobbing.

Hittade en sida ”Infotorg juridik” och där Jur.kand. Benjamin O. J. Boman berättar om Vem ansvarar för förtal på Internet?

Att kalla någon för ”hora” eller typ ”negerfitta” är förtal, som jag ser det då det är ägnat att ustätta någon för förtal.

”Brottet förtal återfinns i 5 kap. 1 § brottsbalken (BrB), och innebär att någon (annat än i en förtrolig konversation mellan fyra ögon) pekar ut någon annan som brottslig eller klandervärd i sitt levnadssätt, eller eljest lämnar uppgift som är ägnad att utsätta personen för andras missaktning.”

Så fort du sprider detta öppet i en konversation så gör du dig skyldig till förtal.

Från den som skriver detta kanske det bara handlar om att få ur sig lite frustration, och inte var ägnat som förtal, så spelar det i juridisk mening inte någon roll. Det behöver inte ens bevisas att det skett en missaktning, utan det räcker med att det är publicerat. Det spelar heller ingen roll om uppgifterna är sanna eller inte.

”Att ”lämna uppgift” innebär att man framför eller insinuerar någonting. Oftast sker detta genom påståenden i tal, skrift eller bild (se NJA 1994 s 637, om fotomontage som ansågs utpeka diverse personer som perversa och lössläppta), men det kan också röra sig om mer fysiska åtgärder, som att placera stöldgods eller droger i någons bostad, för att framställa denna person i sämre dager. Jag har som kärandeombud i förtalsprocesser flera gånger (en gång från en advokat!) mötts av påståendet att det inte skulle utgöra ett ”lämnande av uppgift” att sprida vidare något som någon annan redan har publicerat. Denna invändning är helt grundlös, och faller egentligen på sin egen orimlighet; att någon redan spritt ofördelaktiga uppgifter om någon, ger knappast andra rätt att upprepa uppgifterna.”

Så att sprida de uppgifterna vidare, är också förtal…

Så skulle jag som bloggare dela något av det som vissa grupper skriver eller delar bilder, utan att skydda individerna i ärendet, så gör jag mig också skyldig till förtal. Skriver något i sin blogg något negativt om invandrare, eller andra grupper och även enskilda individer, och jag delar den, så kan jag bli föremål för förtal, eller hets mot folkgrupp eller liknande även om originalkällan kan gå fri.

Så som bloggägare har jag ju också skyldighet att ta bort kommentarer om det kan anses som rasistiska eller hatiska mot enskilda eller grupper.
Därför har jag i min blogg skydd för att undvika att sådant sker och bara personer jag litar på kan kommentera.

Går man sedan vidare till PUL, så säger den så här:

”Personuppgiftslagen
I personuppgiftslagen anges när och under vilka förutsättningar personupp-
gifter får behandlas. Med personuppgifter avses alla uppgifter (även bilder)
som gör att man kan identifiera en fysisk, nu levande person. Lagen omfattar
i princip all behandling som sker med hjälp av datorer av sådana personupp-
gifter. Huvudregeln är att det krävs samtycke från den person vars uppgifter
ska behandlas, t.ex. läggas ut på en webbplatsen.”
Läs vidare här: http://www.datainspektionen.se/lagar-och-regler/personuppgiftslagen/publicering-pa-internet/

En man i vårt område blev i en grupp på Facebook oskyldigt utpekad som pedofil men hjälp av kommentarer, blider, nickname etc.
Han blev tvungen att driva detta som enskilda mål, så över 50 polisanmälningar, 50 utredningar, 50 rättegångar…
Vet inte hur detta gick i det fallet, kanske enklare att fly fältet, flytta och byta namn, bil, personnummer etc.

Mycket skall man lär sig innan man dör….

Källa till ovanstående citat som är markerat med lutande text är: http://www.infotorgjuridik.se/premium/mittijuridiken/praktikerartiklar/article167905.ece

Blomstertiden fortsätter #bloggswe

hindens rev
Då midsommarvädret verkligen inbjöd till utomhusaktiviteter aktiviteter, så valde vi verkligen att passa på att göra detta.
I dag var det området kring Lidköping vid Vänern som fick den äran att göra vår dag…
Vi fortsatte med de platser runt Kinnekulle vi missade förra gången.

wpid-wp-1434956739079.jpeg wpid-wp-1434956763872.jpeg wpid-wp-1434956781768.jpeg wpid-wp-1434956848078.jpeg wpid-wp-1434956870162.jpeg wpid-wp-1434956904712.jpeg wpid-wp-1434956921184.jpeg wpid-wp-1434956942756.jpeg

Det största stenbrottet på Kinnekulle, där de bröt kalk för att göra cement, bjuder på en vacker utsikt.
wpid-wp-1434957054337.jpeg wpid-wp-1434957081991.jpeg wpid-wp-1434957106285.jpeg wpid-wp-1434957124820.jpeg wpid-wp-1434957146746.jpeg

Därefter lite besök på andra naturområden.
wpid-wp-1434957176619.jpeg wpid-wp-1434957195697.jpeg wpid-wp-1434957222041.jpeg

Därefter styrdes färden till Hindens rev, en 5 km lång landtunga rakt ut i Vänern. Jag har tidigare gått delar av den, men nu var första gången vi promenerade hela vägen fram och tillbaka i denna unika miljö. Varken mördarsniglar eller andra djur, förutom fåglar och andra små flygfän, syntes till….

wpid-wp-1434957244740.jpeg wpid-wp-1434957289358.jpeg wpid-wp-1434957324643.jpeg wpid-wp-1434957337963.jpeg wpid-wp-1434957359971.jpeg wpid-wp-1434957384501.jpeg wpid-wp-1434957441372.jpeg wpid-wp-1434957453936.jpeg wpid-wp-1434957474636.jpeg wpid-wp-1434957487164.jpeg wpid-wp-1434957498269.jpeg wpid-wp-1434957514996.jpeg wpid-wp-1434957545551.jpeg wpid-wp-1434957555068.jpeg wpid-wp-1434957565280.jpeg wpid-wp-1434957578462.jpeg wpid-wp-1434957589907.jpeg wpid-wp-1434957602865.jpeg
wpid-wp-1434957612847.jpegwpid-wp-1434957529145.jpegwpid-wp-1434956781768.jpeg

Tredje gången gillt #blogg100 #bloggswe

blogg100-logotypeDå var jag och och många med mig i mål i årets blogg100-utmaning. Jag känner mig extra stolt för att jag i år också klarade det hela. De tidigare åren har jag tvingats ge upp, då kraft och ork helt enkelt sinade. Som alltid gäller det att prioritera vad man lägger krafterna på. Efter mors bortgång har ju fokuset legat på mig och bror och att vi nu skall kunna bygga upp våra liv efter våra villkor, och det känns faktiskt skönt att nu äntligen kunna fokusera på sig själv.

Mina blogginlägg har varit av skiftande karaktär, från några fån meningar och en youtube-film till mer kvalitativa inlägg som berör många. Att jag nu också kunna fokusera mera på vardagen, som många kan känna igen sig till och också gjort att många fler, öppet har vågat kommunicera sina egna erfarenheter. Tidigare var det så att de flesta kommentarerna kom via privata meddelanden via andra vägar än via bloggen.

Vad kommer då att hända framledes?
Jo jag kommer att fortsätta blogga om stort och smått. Fortsätta gå ut och berätta om mina erfarenheter inom vård och omsorg, och även blogga om det. Jag kommer att blanda stort och smått, en del som berör hjärtat men även sådant som majoriteten inte har så stort intresse av. Jag kommer nog också att ta en sabbatsdag från bloggandet emellanåt, även om målet är att skriva något varje dag. Kommer att, vid kreativa dagar skriva några inlägg att ha i reser när kreativiteten tryter.

Den viktigast utmaningen just nu är att få bror att mås så bra som möjligt och att vi kan knyta oss närmare varandra och leva vårt liv, på vårt sätt…

Tack #blogg100 för i år och på gensyn nästa år!

Trädgårdssöndag #blogg100 #bloggswe

wpid-dsc_1255.jpg

I dag har jag och bror haft trädgårdsarbete. Det började med att vi bestämde oss för att ta bort rullstolsrampen, då varken han eller jag behöver den, just för ögonblicket i alla fall. Vi funderade ett tag på att ha den kvar, men nu blev det att den försvann. Den finns dock kvar för ev framtida behov.

Nu blev det helt plötsligt mycket lättare att fixa till rosenbuskar men också fixat till blomsterlandet. Nu tänker vi inte i all hast börja med nya land men det kan ju vara gott att de blommor som finns kvar inte behöver konkurrera med övrig växtlighet.

Visst, det var långkalsongsväder, men det regnade inte, så energin flödade. Hade det varit varnare så hade man säkert suttit i skuggan och flåsat.
Vi fick klippt kanterna på gräsmattan, just där roboten inte kommer åt, och det var en fröjd att se. Däremellan har bror suttit och rensat bort jorden runt granroten så vi blir av med åbäket i gräsmattan. Själv lyfte jag på några trädgårdsplattor i närheten för att få bort lite rötter under dem, så gången blev platt igen. Den delen syntes ju inte under rampen men kom i dager i dag.

Även våra fina klängrosor har blivit av med några granar som övergått till nypon. Tråkigt men sant. Men man kan inte klippa för mycket, denna årstid, då hela växten istället kan dö, och det vill vi inte.

Även andra delar av trädgården har blivit, i alla fall lite putsad, även om en del återstår.
Men vi känner oss oerhört nöjda och glada och firar att vi varit duktiga med ett glas vin på altanen, iförda vinterjackor.

#minnationaldag #blogg100 #bloggswe

11416159_10203099173280457_2065685888863491931_n
Ja, jag vill leva, jag vill dö i Norden! Så lyder en av stroferna i vår svenska nationalsång och är en symbol för landet Sverige. Jag älskar landet Sverige med sin mångfald både i natur, sina årstider, sin befolkning och kulturer som finns här. Men ibland skäms jag mycket över att kalla mig svensk, då många med främlingsfientlig inställning försöker lägga beslag på att vara ”svensk”.

11347783_10154133030518868_1936395980_oJag fick idag för mig att göra någon osvenskt? eller kanske något mycket svenskt, för en som gillar Sverige och vår mångfald.

Jag köpte en stor bukett med rosor i vackra sommarfärger. Jag och bror, tillsammans med vovven, tog oss sedan en promenad i vår vackra stad. Vi stannade vid försäljaren som stod vid köpcentrat och sålde tidningen Faktum. Köpte ett ex (som jag gör) och överräckte samtidigt en av rosorna som tack för att att han gör Sverige färgrikt. Han blev så glad att och ville berätta om hur och varför att han är i Sverige. Han berättade om hur han studerar svenska för att försöka bli en av oss, som inte blir hatat mm.

11335684_10154133027343868_437272300_oVi stannade till hos tiggaren som sitter utanför butiken med sin pappersmugg och hoppas det kommer några kronor i den. Det gjorde vi och lade lite skrammel i muggen och samtidigt räckte vi fram en ros. ”Oh Thank you” blev svaret på knacklig engelska blev svaret samtidigt som hon sträckte fram handen för att tacka. Mynten hon fick kanske hjälper till att lugna magen och rosen kanske ger något att tänka på, ”jag är också värd något”. Vad tankar än blev så förstod jag inte orden men leendet och tåren i ögonvrån gjorde att jag ändå förstod.

Vi fortsatte vår vandring mot torget. Där kommer en äldre man i en rullstol med hustrun vid sidan om och dottern som för rullstolen framåt. Jag går fram till mannen och säger att det är nationaldagen i dag och jag tycker du behöver få en ros, bara för att du är du. Skall jag få den, frågade han. Jo visst skall du ha en ros, bara för att du är du. Mannen greppade rosen med skakiga händer som hade svårt att greppa den. Men glädjen hos honom kunde jag inte ta miste på.1469069_10154133030098868_1918889584_o

Vi fortsatte vår promenad till torget där bussarna började inkomma. Bussarna var dagen till ära prydda med västtrafiks flaggor och även vår fina blågula dito. Var så fint med allt det blågula som prydde dem. Jag gick in till chauffören och överlämnande en ros som tack för att han håller Sverige rullande. Ett stort leende kom med ett lika stort tack.

Vad roligt det var att få gå runt och göra detta, inte att ge en ros, utan att få se den glädje mitt lilla tilltag gjorde. Vi mötte damen som med sin rullator, stannade till för att pusta och hämta andan på väg hem med varorna i korgen. Jag gick fram och sade att denna gör nog vägen hem lite lättare och överräckte även där en ros. Oj, tack, sade hon…. Nu måste jag skynda mig hem och sätta den i vatten. Vilken energikick en endaste ros kunde ge en gammal dam. Underbart att få se en glittrande glad primadonna som med darrande ben försökte skynda hem med en enda ros, som hon fått av en total främling.

11354518_10154133026163868_346186208_o

De sista två rosorna väljer jag att ställa på köksborden, till far och mor. Tack mamma och pappa för vad ni har lärt mig, att människor är lika mycket värda och att ingen skall behöva utsättas för spott och spe. Att vi skall visa varandra respekt och att vi alla är lika mycket värda. Jag kan inte ge alla en ros, men dessa personer för symbolisera den mångfald och kultur som gör att Sverige är det land jag vill leva i, eller hoppas jag får leva i, om inte främlingsfientlighet, hat och hot för ta över.

Ja, ja, den där Bengt gör då allt för att utmärka sig och vara märkvärdig, lär jag säkert få höra. Nej, jag för det inte för att själv synas, jag gör det för att visa att andra också har rättigheten att finnas till, ha det drägligt, så gott de nu går.