Kållandsö och Läckö #bloggswe

Den 25 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag4 kommentarer

I går hade vi tänkt att ta en hemmadag och bara njuta av det vi skapat ute i trädgården. Vi känner oss så stolta över vad vi åstadkommit. Men när vi fick se väderprognosen, så bestämde vi oss att det blir nog en innehelg och då blev det äventyr istället. Så kosan styrdes igår mot Kållandsö och första anhalt blev Spikens fiskehamn. Spiken är enda fiskeläget vid Vänern och ett mycket populärt turistmål. Här kan du äta god och närproducerad mat på Restaurang Sjöboden, njuta av vänerspecialiteter i flera av de idylliska fiskebodarna, ta en fika på caféet, spela minigolf, eller bara strosa runt och njuta av en glass. Spiken har månghundraåriga traditioner som fiskeläge, och för tjugotalet år sedan byggdes hamnen ut till en modern fiskehamn. Spikens fiskehamn är numera en av Europas största insjöfiskehamnar. Själva hann vi med att äta en god fisk med potatissallad och en grönsallad därtill. Därefter spatserade vi runt i hamnen och kollade in utbudet i de små butikerna som finns i sjöbodarna, kollade in folk, både på land och vatten och njöt i det suveräna vädret.

Trots sin litenhet så är det ett mycket populärt besöksmål både från när och fjärran. Namnet spiken känns lite udda och så här står det på vastsverige.com:s sida: Tage Petursson, från början uppväxt på Djurö, numera Lidköpingsbo har forskat kring namn och släkter på Kålland och Kållandsö. Han menar att namnet Spiken kan syfta på själva udden. På kartor från 1700-talet står dessutom namnet Spikudden. Det finns en tradition, säger Tage, att en Anders Spik, död 1772, som var krukmakare och anställd av Läckö Slott skulle ha gett namn åt Spiken. Anders bodde på sista torpet mot sjön. På samma plats står numera huset Sjödalen, där Bloms Lanthandel inrymdes 1915-1945.

Därefter styrde vi färden mot närbelägna Läckö slott. Slottet är beläget på en udde i Ekens Skärgård i Vänern och är ett minne från Sveriges stormaktstid. Det tillhörde under medeltiden skarabiskoparna och lämnades 1615 som grevskap åt släkten De la Gardie, men indrogs 1681 till kronan. Läckö har senare bland annat förlänats till Carl Gustaf Tessin 1752 och 1810 till Carl Johan Adlercreutz och har senare varit utarrenderat, bland annat inom ätten Rudenschöld. Slottet och kungsgården ägs numera av staten genom Statens fastighetsverk och är statligt byggnadsminne sedan den 25 januari 1935. Varje år ordnas det utställningar i slottets lokaler och i är är det Kvinnliga pionjärer
– Svensk form under mellankrigstiden. Väl värd ett besök. I närheten ligger också naturum ”Vänerskärgården – Victoriahuset” Där finns även en sommarutställning. I sommar tar fåglarna över naturums hörsal. Utställningen ”Vänerns fåglar i färg” presenterar tavlor av en erkänt duktig konstnär. Gunnar Brusewitz har fångat en stor mängd av Sveriges fåglar i stämningsfulla målningar. Här har vi valt att visa några av de vanligaste fåglarna i Vänerslanskapet, några av de ovanligaste och även en och annan fågelkärve.

Vid Läckö ligger också vikingaskeppet Sigrid Storråda. Skeppet är ett av världens största havsgående vikingaskepp som har fullt passagerartillstånd. Har kan du följa med ut på en vikingaseglats på samma sätt som vikingarna. Turerna inleds med en guidning av skeppet. Väl ute på sjön får alla vara med och prova att ro. Det är en stor upplevelse att känna hur man är med och driver fram det 17 ton tunga skeppet.

Grabben med guldskorna #bloggswe

Den 24 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag2 kommentarer

Fick i morse se en bild på Instagram att en twitterfarvorit var på väg till Uddevalla och deras kalas. Bara att surfa och kolla in hemsidan, jo men visst, där fanns han. Jag minns honom från 1984 när han och hans båda bröder vann melodifestivalen och även den internationella delen med Diggilo Diggiley. Då var det tre blyga grabbar som blivit stora. Sedan dök han upp i nattprogrammet Vaken i P3 och P3 där han är den lugna och trygga mannen med basröst som är underbar att lyssna till.

Nu stod han där framför mig på scenen, eller stod är knappast det rätta ordet. Det var inget blyg grabb som då en gång och inte heller var det den lugna mannen från radion… Nej, det var ettånglok som rullade på hjul av bomull både på scenen och bland publiken och fick oss verkligen att leva upp.

Richard Herrey, vilken gubbe (nästan)! När jag såg hans röda sportskor, så långt från guldskorna han en gång hade, så funderade jag på var guldet hade tagit vägen. Nu fårstår jag, det hade vandrat uppåt,men stannat vid hjärtat. Den glädje han visade på scen men också nere bland publiken var enorm. Han dansar med lille Sebastian (en grabb i publiken) medan han sjöng, Var gång han gick förbi oss, så fick Nussä en klapp och lite kliande bakom örat, medan han i mikrofonen säger att det är så härligt med djur.

Ja du Richard, ditt hjärta av guld syntes igenom i hela showen och allsången.

Du var heller inte ensam på scen. Du hade med dig helt fantastiska nya bekantskaper, i alla fall för mig. Voice of vocals gjorde dig sällskap både med musik, sång och dans. Vilket gäng! Var lätt att bli förälskad i dem.

Voice of vocals beskriver sig så här på Facebook: Voice of Vocals har under ett flertal år genomfört ett antal krogshower under jul och vårsäsong och sommartid medverkat i ett flertal festivaler . Vi har även jobbat med företagsevent / kickoff /privata arrangemang m.m .
Om du letar du efter en helkvällsupplevelse – då har du kommit rätt. Vi kan erbjuda en kväll fylld av mat och dryck och en show utöver det vanliga i ett Wallmanskoncept.
En show som inte bara fyller en hög kvalité utan också levererar imponerande sång och showdans med inslag av oväntad humor.
Vi har förädlat och utvecklat kostym och showens inramning med gyllene klassiker
där låtvalen står för hög igenkänning och retrokänsla – självklart i en skön blandning med nutida låtar i ett enda musik eldorado.
Du kommer att möta oss artister både på scenen och vid borden när vi på klassiskt Wallmansvis framför just dina favoritlåtar – låtar du trodde du glömt….
Du får det ”bästa av det mesta ”
Vi gör din kväll till en helkväll – valet är ditt och kvällen är din att göra till just din upplevelse och vi kan bara lova en sak – du kommer inte bli besviken.

Vackra Jonas när han och resten av gängen sjunger (jag vill leva la) Dolce vita. Wow vilken kvinna! Däremot var det inte Nussäs favorit, utan så fort hon kom i närheten så skulle jag skälla på henne. Vet inte om han tänkte på en ulv i fårakläder, men den skulle jag skälla ut, i alla fall…

Sedan blev det bråttom att byta om när han skulle serva kvinnorna med öl och revbensspjäll och däremellan ”Peta in en pinne i brasan”. Tala om ombytta roller…

Även Lasse Love och Otto Falk fick vara med och förgylla kvällen.
Tjejtjusaren och underhållaren Lasse, berättade för alla kvinnor att han är singel och bara väntar på dem, medan Otto, ett nytt stjärnskott från Skredsvik, fick verkligen publiken att gunga.

Så vad säger man? NI VAR FANTASTISKA, hela gänget!

Vem vet om jag lever i morgon?! #bloggswe

Den 23 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag4 kommentarer

Vi vet att livet är förgängligt, och att våra dagar är räknade. Ingela Agardh, som var nyhetsuppläsare i Aktuellt, sade en gång kort före sin bortgång..
”Dödligheten i Sverige är 100%”. Ja hon har helt rätt, ingen kommer undan det oundvikliga slutet.

Far var drygt 80 när han gick bort, och mor 82 år. Både far och mor visste vi att det kunde vara dags vilken dag som helst. Men vi var ändå aktiva in i det sista. Man kan inte lägga sig ner och tro att man skall dö, bara för att man är gammal och sjuk, utan man måste leva under de förutsättningarna man har.

Far hade inte fått vara hemma om inte jag bott i huset, och mor valde jag att ta hem självt efter felaktigheterna som uppdagas.
Både far och mor gick bort inför mina ögon och fick avsluta sina liv bland sina älsakde barn. Det är jag tacksam för.

När jag går runt med vovven på promenaderna eller i trädgården och funderar så brukar jag alltid titta över till grannens och nästan alltid såg man någon där och man vinkade och ibland gick man över för att prata lite strunt.

Jag hade ju valt att bosätta mig hemma för att ta hand om mina föräldrar, liksom min granne och tillika klasskompis från småskolan.

Strax efter mors bortgång så skulle grannen, ett halvt år yngre än mig, gå på fest hos några kompisar.
Han hade tagit på bästekläder, och gjort sig iordning, sagt till mor och far att han tar taxi hem i natt, innan han tog apostlahästarna till hjälp för att gå de två kilometrarna till bussen.

Strax efter midnatt, så svänger bilen in på deras gårdsplan, men det är inte taxin och grannen som kommer hem…
Ur kliver två poliser och en sköterska som knackar på och väcker föräldrarna.

De berättar att deras son trilliat i hop i soffan där han satt, helt livlös. Ambulans tillkallades och det gjordes upplivningsförsök där och under färden till sjukhuset. Väl på sjukhuset så kunde bara konstatera att han var död. Polis och sjuksköterska fick det smärtsamma uppdraget att åka hem till hans föräldrar som är i samma ålder som mor och far hade varit, under natten och berätta vad som hänt…

Han var glad att få träffa sina kompisar en lördagsväll och ha lite roligt med dem, men kom aldrig mera hem.

När far gick bort på söndagskvällen så hade brors svärmor gått bort på lördagsmorgonen.
Vi fick två begravningar på 14 dagar att gå på.

Nu när mor gick bort, så hände det med grannen.
Två begravningar på 14 dagar igen…

Hans föräldrar har tacklat av efter det som hänt.
Fadern med skelettcancer som han hitintills har lyckats hålla i schack och hans mor nyopererad för bröstcancer.

Nu mera har jag ingen att vinka till när jag promenerar med vovven eller går runt i trädgården.

Jag säger som fadern säger, det var fel gren som sågades av….

Tack mamma! #bloggswe

Den 22 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag10 kommentarer

Mamma, i går fördes du till sista vilan, i samma grav som du var med och fixade till för far.
Känns så otroligt skönt att du fick det som du själv önskade.

Du slipper lida mer men samtidigt känner jag det skönt att jag slipper slåss för att du skall ha det bra, för nu vet jag att du har det bra. Det som gör mest ont, är inte din bortgång, utan det att jag inte från början förstod vad som hände.

Jag litade på vården, din läkare på vårdcentralen och att alla gjorde sitt bästa för dig.Jag litade på kommunen att de hade rätt information om dig mm mm. Jösses vad vi bedrog oss…

I går när vi hade hämtat dig i din urna, precis likadan som du valde till far, så fick du liksom far din vandring genom huset och trädgården och se det du och far byggde upp gemensamt och som var ert gemensamma hem de sista 30 åren.

Därefter fick du vila en stund på altanen medan jag spelade ”Guten abend, gute nacht”, den sång du alltid sjöng för oss på tyska, när vi skulle sova. Nästa strof är ”mit Rosen bedacht”, precis som på bilden. Medan jag lyssnade på musiken och klockspelen från läsplattan, så gick jag och plockade rosor från våra klängrosor i trädgården, för att sedan lägga dem runt dig, så som i vaggvisan.

Vid graven, så fick jag åter chansen att göra det jag önskade, att sänka ner dig i graven, precis som jag gjorde med far.
När jag släppte sista livlinan mellan dig och mig, och snöret att sänka ner urnan, landade ovanpå den, så kunde jag vinka till dig och säga ”hej då lilla mamma”.

Sedan höll vår kyrkoherde ett mycket känsloladdat tal tillsammans med några fina bibelord. När vi sedan skulle be ”Fader vår”, brast min röst och ögonen fylldes av tårar som rann sakta ner för min kind.

Strax efteråt så fick vi alla gå fram och lägga våra blommor och säga några ord till dig i stillhet.

Därefter tog vi en promenad medan kyrkogårdspersonalen återställde graven och lade allt tillrätta. Därefter återvände vi i stillhet och vi kunde beströ hela gravstenen med röda rosenblad från vår trädgård.

Tack mamma och pappa! På vårat köksbord står nu två röda rosor, en för var och en av er…

Stenaline och Terntank

Den 21 Jul 2015 Av villacaliforniai Vardag3 kommentarer

Det är med blandade känslor som jag följt händelserna mellan Ternvind och Stena Jutlandica.
Far var involverad i båda rederierna och hade många utlandsuppdrag för dem båda.

Tryggve Möller, VD för Tärntank, var den som representerade Tärntank vid fars begravning för dryg sex år sedan.

Tryggve talade ut i en artikel GP och ger sin syn på vad som hände. Han sammanfattar bra vad vi inom familjen känner. Precis som när man hamnar mellan två personer som är oense, så vill man inte ta parti för någon, och försöka hålla sig utan konflikten. Precis så känner vi även för detta. Nu är ju mors fartyg Tänrbris utbytt mot ett nyare fartyg och Tärnvind var systerfartyg till den förra, likaså. Men ändå väcker namnen minnen inom en.

Olle Nordin, var gift med huvudredarens mamma och härstammade från Tärnsjö, som också blev namnet på ett av fartygets fartyg. Därefter förekommer ju namnet Tärn, som har internationaliserats till Tern.

En lustig händelser var när vi för första gången var i Tärnsjö och besökte kyrkogården för att lägga blommor på Olles grav. Far säger var skall vi börja leta och mor säger, jag vet var det är, och mor gick raka vägen till graven, fast ingen av oss hade varit där, och ännu mindre hade sett en karta över området.

Den som inte söker han finner #bloggswe

Den 16 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag1 kommentar

När jag nu var nere i källaren och gjorde ett rökande, så gjorde jag ett fynd.
Jag hittade en oanvänd fontänpump som låg där till ingen nytta och bara samlade damm. OH, vad glad jag blev! Nu kunde jag få lite liv i dammen på baksidan huset.

Dammen köpte mor och far till sig själva i 25-årig bröllopspresent. I Remmenedal utanför Herrljunga. De måste vara stolta över att se att trädgården blommar upp igen…

Tittar upp på molnen och funderar på vilket av dem mor och far sitter på. Tror säkert vår egen ”Patrona Osterhof” har använt både ett eller två fingrar för att skapa det.

När sorgen känns svår och hoppet har övergivit en, så drar du din mantel över oss, och räcker oss din hand.

Ditt namn skall vara Tärnbris #bloggswe

Den 15 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag1 kommentar

Den 15 august 1980, var en stor dag för far och framför allt för mor. Det var då Kalmar Varvs nybygge 450 M/T TÄRNBRIS namngav av min mor tillika gudmor Doris Larsson.

Ditt namn skall vara Tärnbris! Må lycka och välgång följa dig över haven.
Så löd de ord mor uttalade på podiet innan hon klippte bandet och täckelsen över nammnet togs bort.

Med sedvanlig pompa och ståt var det ändå fru Doris Larsson, maka till tekniske inspektören i Tärntank rederi AB som förrättade namngivningen.
Ett 150-tal gäster fanns på plats med bland annat landshövding, Erik Westerlind och statssekreterare Hans Sandebring, kommunikationsdepartementet i spetsen.

Fartyget ett kemikalietankfartyg på 6.150 ton dw. Fartyget var beställt av ett partrederi med Sven-Olof Kristenson som huvudredare och Tärntank rederi AB som befraktare.
Fartyget kan samtidigt lasta totalt 7020 kbm av fyra olika produktslag. Dubbelbotten tjänar som extra säkerhet vid ev grundstötning. Lastlistan omfattar i huvudsak raffinerade oljeprodukter, men vissa typer av alkoholer kan också fraktas. Fartygets sysselsättning kommer att vara nordeuropa.

Histora:
Levererades 23 augusti 1980 till p/r Tärnbris, Donsö (Sven Olof Kristensson huvudredare). Insatt i Tärtanks trafik.
2003 01. Registrerad för Tärnshipping A/S, Norge.

2005 03. Såld till Timatone Ltd, Hong Kong. Omdöpt till TIMAT I.

2006 08. Överförd till Panama flagg.

2007 06. Överförd till Nigeriansk flagg.

2011 04 11. Ankom Chittagong Roads, Bangladesh för upphuggning.

Det fantastiska ljuset #bloggswe

Den 14 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai VardagLämna en kommentar

Under de tio år som jag körde buss, så räknade jag ner mot sommaren genom att jag behövde tända takbelysningen i bussen senare och senare. Sista turen på stadslinjerna gick från ändstationen klockan tjugotvå och trettio. Ju längre tiden gick mot sommar, ju senare kunde jag tända halvbelysning och därefter helbelysning i bussen. Sedan behövde jag inte tända helbelysningen alls och den sista delen före midsommar, så behövde jag inte tända alls.
Då hade sommaren verkligen innfunnit sig…

Efter midsommarsolståndet var ju förhållanden det omvända. Men jag försökte så långt det gick, hålla kvar sommaren. Ville inte tända innerbelysningen utan försökte dra ut på det så länge som möjligt. Det var stor morvilja till att tända ens halv belysning. Men till slut segrade ju ändå naturen och jag blev tvungen. När det sedan blev hel belysning så fanns det ingen återvändo längre.

Nu kör jag ju morgontidningar och på något sätt är det ju tvärs om mot att köra kvällsskiftet på bussarna.
Jag börjar ju klockan två och femton.
Men jag har ju nu sett att jag är tvungen att lägga till en parameter i sommarberäkningerna, speciellt denna sommar. Klart, halvklart och sist men inte minst helmulet. Jag är glad de mornar jag kan läsa adresserna på breven utan att behöva tända ljuset i tidningsbilen. I morse vaar det nästan mulet och det var ett sabla rännande med hande upp till biltaket för att tända och släcka. Kunde inte för mitt liv en skönja några adresser. 😦

Usch vad tråkigt det är när man måste tända hela tiden för att kunna läsa på brev och reklam.
Oavsett årstid får gärna solen vara uppe mellan två och femton och gå ner vid femtiden igen, så är det mörkt när jag skall sova.
Eller vad tycker ni?
Oavsett så älskar jag ljuset, det fantastiska ljuset…

Ombord på Götheborg #bloggswe

Den 13 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag3 kommentarer

Jag och bror kom inte upp till Vänersborg när ostindiefararen låg där för besök. Vi bedömde att det va för varmt för att köa både för biljetter och sedan för att komma ombord. I går var vädret på bättre humör för vår skull så vi åkte till Lidköping där hon nu ligger i några dagar. Delar med mig av ett antal bilder som jag tog omkring och ombord på fartyget.

Vad finns bortom döden? #bloggsw

Den 12 Jul 201518 Okt 2015 Av villacaliforniai Vardag1 kommentar

När jag för över tjugofem år sedan fick min panikångest har tankar döden varit en kär följeslagare. Från början var den en livslina som gjorde att jag kunde hantera och få bukt med mina anfall. Men sedan ha dessa tankar även kommit att betyda andra positiva saker för mig.

Till och från kommer perioder när jag gärna går i min ensamhet och funderar på vad som finns på andra sidan,och det låter helt fantastisk underbart att få dö.
Jag drar mig undan och vill inte träffa folk, vill bara vara hemma och njuta av mina tankar.
Facebook har jag i stort sedan lämnat, twitter kollar jag nästan inte mer.

Men vad finns på andra sidan? Jag har ingen aning!

Men ändå eggar tanken mig…
Min förhoppning är att få inre frid, att slippa se krig och annat elände, där vi skadar varandra.
Jag tror ju inte att som i skillningtrycket att vi går på gator av renat guld. Inte heller tror jag på det soldater inpräntades med förr i tiden, att paradiset bestod av vackra damer, som villigt stod till deras förfogande om de stupade.

Men visst låter det underbart att få lämna allt hat, alla bekymmer bakom sig och få frid inom sig?
Tror inte det blir som i historien:
Tre damer förolyckades i en trafikolycka och stod inför Sankte per.
Sankte Per välkomnade dem till himmelriket och inget skall fattas er, men ni får inte trampa på ankorna. Om så sker kommer ni att få tillbringa evigheten fängslad vid den fulaste person av motsatt kön.

Det tog inte så lång tid innan den första damen trampade på en anka. Det tog inte många minuter innan Sankte Per stod där med ett handfängsel och en man med fulhet av sällan skådat slag.
Damerna gick vidare tillsammans med mannen. Strax efter trampade trampade dam två på en anka, och strax efter kom som väntat Sankte Per med ännu en man, vars fulhet inte beskrivas kan.
Tre damer på vandring i paradiset med två av det fulast män som som skådas kan, väl fängslade vid två damer.

Det dröjde inte länge innan Sakte Per kom med en himmelsk vacker man, som den kvinna bara kan drömma om.
Och nu fängslade han honom vid den tredje damen. Hon tittade storögt på honom och beundrade hans skönhet och bara njöt av det hon såg…
Han såg hennes blickar och sade, jag vet inte vad du har gjort men, jag har i alla fall trampat på en anka…

Nej, ovanstående historia är inte min bild utav paradiset, men jag tror att jag slipper se lidanden, hat, och det viktigaste kärleken blommar både till de närmaste och alla andra.
I bland har jag sådan lust att besöka den platsen, och sedan berätta för er andra om hur det är att vara där. Tar jag beslut om att besöka den platsen, så lär jag knappast kunna komma tillbaka och berätta om paradiset.

Men tills vidare kommer jag att njuta av dessa tankar och inte låta någon förstöra mitt paradis, som jag i alla fall har i fantasin, och tänk, en dag kommer jag dit…

Villa California

Kategori: Vardag