Dagen, eller morgonen började som vanligt en arbetsdag med ett par baljor lut innan avgöra till jobbet. Onsdagar betyder att en av våra gratistidningar skall ut i en kommun, så jag var beredd, men samtidigt trycks var lokaltidning sent, så om oturen är framme så kan det bli några minuters väntetid. Men idag var det inte minuter som gällde utan nu rörde det sig om timmar. Fördelen var idag att vi visste om ungefär hur lång tid vi skulle behöva vänta. Kändes trots allt bra i bedrövelsen. Jag sorterade min post och tog med de tidningar jag trots allt hade fått och böjde köra min runda med vetskapen om att behöva köra den en gång till. Hade kört drygt halva rundan med det jag hade när sms:et kom att tidningarna inkommit och det var dags att åter infinna sig på filialen för att fylla på och starta om. Rundan jag redan hade gjort gick snabbt, men den del jag inte varit på tog tid, så även idag blev det 90 minuters extratid.
Sedan jag för ett tag sedan slängde ut de värsta spam:arna från mina sociala medier med också slutat med att följa motståndets minsta lag, har jag fått mina andra intressen tillbaka. För några veckor sedan fick jag tag i ett par bra bluetoothhörlurar till min mobil så har jag åter börjat lyssna på ljudböcker. Numera upptas inte mitt huvud så mycket av andra tankar utan jag kan i stället koncentrera mig på vad jag hör i mina lurar och samtidigt njuta av det som sägs.
Jag känner mig lugnare och min sömn har blivit mycket bättre sedan dess. I våras trodde jag nästan att jag var på väg in i den där väggen många talar om. Det är inte alltid så lätt att bryta kontakt med vänner som man trots allt gillar men känner att det inte funkar. Man vill inte bryta, samtidigt som man inser att man till slut måste, för att överleva både mentalt och fysiskt. Så nu blir det mer av kontakter IRL och mindre via sociala medier, och det känns befriande.
Numera används Facebook och twitter mer till direktkontakt och det är lätt att skilja agnarna från vetet. Jag har alltid försökt att hålla en bra kontakt med vänner och visat hänsyn i största möjliga utsträckning, vilket jag tycker är viktigt för att man skall bli tumisar. Just nu väntar jag på besked hur det blir med Stampens fortsatta rekonstruktion och i går hörde jag på radion att på tisdag nästa vecka så kommer skattemyndigheten med sin dom om hur de ställer sig till skuldavskrivningar för stampen och i förlängningen för övrig dagspress i Sverige. Men trots allt känner jag mig tryggare nu än tidigare.
Ja, jag tror att man måste hitta sig själv i tillvaron så som den ser ut och inte ryckas med i ryktesspridning och hat som förekommer. Det är aldrig ok med sådant, men vi måste trots allt inse att det bara är en liten del som håller på med det, men samtidigt gör allt för att blåsa upp ämnena. Och till syvende och sist är det vänskapen som får betala priset. Oavsett vilket krig det än handlar om, så finns det bara förlorare i ett krig.
Skall det gå åt helvete, skall det gå åt helvete med musik,brukar jag säga. Och i dag har jag verkligen sjungit för full hals.
Kom till jobbet som vanligt och vår tidningsbänk gapade tom 😦
Tidningarna hade inte kommit, om man bortser från slumpbunt och veckotidningar och post. Så jag började som vanligt med fordonskontroll, postsortering och packa bilen. Fortfarande hade inte de stora tidningarna kommit och än en gång var det ingen som visste varför och inte heller när. Det var åter igen dags att förbereda sig på väntan, en vänta man inte visste hur lång den skulle bli. Kunde man få någon form av besked när de beräknas anlända, så hade man ju kunnat arbeta med andra arbetsuppgifter, som att åka ut och märka lådor, eller göra en storstädning på bilen, eller något produktivt för företaget istället för att rulla tummarna. Jag brukar ju försöka röra på mig och promenera i närheten då jag behöver hålla kroppen igen, i brist på bättre. I dag blev de bara 25 minuter sena, i förhållande till min arbetstids början. Enligt en kollega var de sena alla dagar förra veckan utom en, och då var det minst 40 minuter var gång. Våra prenumeranter märker sällan sådant men de av oss som har ytterligare ett jobb att gå till, blir det jobbigt.
Kommer hem och säger god morgon till bror som sitter och äter frukost. Vi pratar lite om sådant som behöver innan jag går och lägger mig efter strulmorgonen. Har precis somnat när bror kommer in till mig, taxin har inte kommit. I dag skall den gå 06,15 och då är han på jobbet 06,55. När bror kommer är taxin 7 minuter för sen, och jag sade jag väntar några minuter innan jag ringer. Då ringer föraren och säger att det är teknikstrul men att han är på väg men att det tar ca 10-15 minuter innan han är här. Jag informerar bror om samtalet och vad som händer, men han känner sig stressad.
När väntetiden har gått ringer föraren åter och är ytterligare försenad pga trafiken. Denna gång kan han inte säga när han är på plats, men måste säga att han gjorde ett bra jobb, som i alla fall informerade om vad som hände. Jag tittar på klockan strax före 7, sista gången innan jag somnade och då hade bror inte kommit iväg, och han som börjar 07.
Bror har inte jobbat tre veckor efter semester och redan har det strulat tre gånger.
En gång försov sig chauffören och han han inte i tid till jobbet, nästa gång kom taxin sent, men han han och nu teknikstrul och han blev hämtad efter han skulle vara framme på jobbet. Detta känns inte OK. Nu blir det löneavdrag igen för honom och förhoppningsvis några presentkort på ett par hundringar. Visst är ersättningar bra när det blir så här, men det absolut bästa för alla parter är när allt fungerar som det skall.
Ja, svaret på den frågan vet jag inte, men jag hoppas det, i alla fall tills det blir en bra lösning på allt. På mitt sista lönebesked står inte något om att lönen denna gång utbetalas av länsstyrelsen, så jag tror att mitt företag betalar mig det som de är skyldiga mig för mitt jobb. Själv får jag ta en dag i sänder och hoppas på det bästa, för min skull att jag får behålla jobbet och får inkomst för det, men inte minst för alla andra inkl journalistkåren men också för den lokala och regionala demokratins skull.
Enligt SVT Nyheter Väst är notan för lönegarantin nu uppe i ca 200 miljoner kronor, och jämförs numera med konkursen i Saab. 15 chefer har så hög lön att de inte fått ut hela lönen utan endast det max-belopp som betalas i lönegaranti, 177.200 kronor.
De som har de lägsta lönerna är de cirka 2.200 tidningsbuden.
Men medan de lärde tvistar om vilket som är rätt, om Stampen skall få leva vidare eller inte. Visst lär det bli förändringar i ledning och ägarförhållanden efter detta, för att Stampen skall komma på fötter, så tvistas det fortfarande om momsen som som varit en del av bördan för främst tryckerierna. Enligt Sveriges Radio är nu denna tvist på väg till JK.
Ja, ja, ja…
Visst hade jag räknat med strul i morse på min tidningsrunda med både gårdagens och dagens tidningar av en sort. Visst fanns deten del post även idag, plus det jag inte delade ut igår av de skäl som angavs i gårdagens blogginlägg. Men att det skulle bli så här mycket dramatik hade jag inte förväntat mig.
Hade väl delat ut 20-talet tidningar när jag svänger in på en annan väg för att fortsätta min runda. Stannar vid första brevlådorna för att dela ut brev och startar min vidare färd när jag ser att det står en bil i diket. Detta är ingen helt ovanlig syn för mig som tidningsbud och man stannar ju till och kontrollerar för att se att ingen finns kvar eller skadad. Men jag ser redan i strålkastarskenet, genom bilens immiga fönster att någon sitter i bilen. Stannar min bil så jag kan ha nytta av min tidningsbil extrabelysning och tar mig sedan över diket och fram till förarsidan där en person vevar ner rutan. Föraren, en kvinna, vet inte riktigt vad som hänt, men de klarar inte att ta sig ut ur bilen själva. Jag ringar 112 för att få hjälp och jag ser sedan en man på passagerarsidan helt orörlig. Frågar hur det är med honom, då jag i min vilda fantasi tror att det värsta har hänt. Han är stupfull säger hon, men hon är nykter. Själv kan jag inte bedöma om hon är påverkad av alkohol eller ordentligt chockad.
Sos larmar räddningstjänsten medan jag kopplas vidare till polisen. Där får jag avlägga ytterligare en rapport och att det är prio ett-larm. Medan jag pratar kommer en taxi med två ungdomar också de påverkade av nöjets dryck. Den kvinnliga ungdomen känner tydligen föraren lite lätt och jag får lite hjälp. De drabbade i bilen får besked att hjälp är på väg. Då vaknar den fulla passageraren och skriker att ha behöver inte ha någon hjälp och skall ta sig ur bilen för att läxa upp mig. Dörren går inte att öppna och han blir sittandes där. Han var nog så påverkad så han inte förstod vad som hänt.
Jag ringer min filialföreståndare och säger vad som hänt och vet inte när ja kommer loss och kan slutföra min tidningsrunda. Helt OK. Polispatrullen ringar upp och meddelar att de är på väg. men de har ca 3 mil att köra. Under samtalets gång kommer räddningstjänsten. De får fram att kvinnan är förlamad från midjan och neråt och i behov av rullstol som är i en box på taket.Bilen är en specialbil som körs utan pedaler. Med gemensamma krafter får vi ut stolen ut boxen och sedan får vi ut kvinnan.
Under tiden anländer polisen och jag får tack för mitt arbete men ombedd att stanna kvar så vi kan prata efteråt. Sedan får vi ut mannen samma väg, men han är så påverkad så han kan inte stå på benen. Ungdomarna springer upp till fastigheten i närheten och där kommer kvinnan ut även hon stupfull och först börjar hon skälla ut oss alla för att vi väckt henne innan hon förstår att hon är omringad av blåljus och att det skett en olycka. Då börjar hon skälla ännu mera….
Polis och räddningstjänst gör ett fint jobb, men att få föraren att kunna blåsa sitt alkoholutandningsprov går inte. Antingen chock eller annat. Efter allt detta får jag lämna mitt vittnesmål och sedan fortsätta min runda.
Jag ringer åter upp filialföreståndaren och meddelar att jag fått lämna platsen men att jag bryter linjen om en stund för att åka hem och få lite kaffe och ett par huvudvärkstabletter. Det är helt OK. När min tidningsrunda är klar, så är jag nästan på samma plats som händelsen så jag åker förbi för att se hur det ser ut i dagsljus. Bilen skulle ju inte bärgas förrän på dagen, då den inte var trafikfarlig.
När jag nu tittar på bilderna från morgonen ser jag hjulspåren på gräsmattan, så jag misstänker att hon försökt backa ner från fastigheten där ungdomarna väckte kvinnan, men i mörkret missat uppfarten och backat över gräsmattan och sedan kanat ner i diket. Utan mobil och handikappad så hade hon inte kunnat larma själv och de har nog suttit drygt en timma där tills jag kom med min bil.
Innan jag lämnade olycksplatsen första gången så säger den kvinnliga ungdomen till mig, tror du det blir tre eller fem år?
Ärligt talat så vet jag inte om det är något som ger straff eller ”bara” en chock hos föraren. Jag har gjort mitt i alla fall, och alla personer, antingen nyktra eller påverkade har klarat sig väl. Men innan man fått en hel uppfattning om vad som hänt, så hinner många tankar passera genom huvudet.
Jösses vilken arbetsmorgon!
Bilden ovan visar hur dimman som fastnat på postlådorna hade frusit till is, och det pep och varnade för halka under morgonen. Så det var en som hade det glatt på sin tidningsrunda. Men detta var inte det enda strulet denna morgon 😦
Det var andra gången denna vecka som tidningsleveranserna strulade och det berodde även denna gång på problem på tryckeriet. Här om dagen kom tidningarna klockan 04,00 fast de skulle vara på plats när jag började klockan 02.15. Så en massa väntan till ingen nytta. Visst får jag betalt för extratiden men min frihet är också värd något, sedan drabbas ju prenumeranterna som betalar för en produkt. Känns inte kul, och när man sedan får ris att man inte kunnat leverera produkterna, som man är oskyldig till, så känns det inte roligt. I dag blev vi utan hela upplagan av GP, så den får levereras i morgon tillsammans med morgondagens tidning. Så redan nu vet jag att det blir strul även i morgon. Strul tre dagar av sex, känns inte OK.
Sedan hade jag ett stort antal brev som kom fint sorterade i flera buntar. Blev bara att sortera ihop buntarna, vilket gav senare utfart med tidningarna. Flera av dessa brev var också räkningar för prenumeration på just GP, så det kändes som ett hån att låta de får räkning medan bli utan tidning. Så jag valde att hålla in dessa räkningar tills i morgon, då vi har två dagar på oss att dela ut dem, enligt postlagen.
Så tar vi tag i rubriken och vad jag menar…
På en av vägarna jag normalt bara kör på fredagar då det är veckotidningar som skall levereras, så står en älg mitt på vägen med arslet mot mig… Fattade först inte vad som hände och tittade sig fram och tillbaka innan den såg mig bakom och började springa till skogs. Fortsatte att köra och kom runt nästa krök och där stod ytterligare en älg med arslet mot mig. Men denna valde att inte springa utan blev kutryggig och lyfte på svansen och lade en stor hög med puttekulor på vägen, mitt i helljuset från min tidningsbil. Så nu har jag en ny erfarenhet, att se en älg sk*ta.
Mycket erfarenhet får man innan man lägger näsan i vädret 🙂
Vaken med P3 och P4, frågade här om natten om vi varit med om något ovanligt på vägarna. Naturligtvis kunde jag inte låta bli att komma med denna historia, som jag även tror den drabbade idag kan skratta år.
Javisst händer det mycket på vägarna. Som tidigt tidningsbud händer det mest oväntade sakerna ibland och man vet inte riktigt hur man skall hantera situationen.
Kommer körande på en villagata i stan när en lättklädd kvinna i röda klackskor springer ut till postlådan. Men jag hade inte varit där så lådan är tom. Men hon förstår att jag är budet så hon väntar. Hon ber om ursäkt för klädseln men trodde inte någon skulle se. Hon får tidningen och börjar prata med mig. Helt plötsligt inser hon att hon är mer lättklädd än hon själv trodde. Hon ger ett illtjut som hade förstört hela finaste kristallservisen. Hon hade skor och BH på sig men den del jag såg utanför min bilruta var helt oskyddad.
Kände mig inte bekväm (och har glömt vad vi pratade om) och tror knappast hon kände sig mer bekväm när hon insåg vad som skett.
1:a juli i år fick VTD:s kundtjänst ett samtal från en ilsken kund i bostadsrättshusen på Sylte i Trollhättan, som påstod att han inte fått dagens tidning. Han hotade med att han skulle strypa och slå tidningsbudet. ”Tills han lär sig att dela ut ordentligt”. Den vikarierande platschefen på VTD i Trollhättan upprättade direkt en polisanmälan mot kunden. Och beslutade att genast stoppa tidningsprenumerationen.
Vi fick följande information från vår kundtjänst den 1a juli, skriver VTD till Arbetsmiljöverket.
”Hej, det ringde en kund som verkligen får mig att tro att han kommer att försöka skada budet imorgon 2016-07-02, han var väldigt nedvärderande mot att budet har ett utländskt påbrå och han var mycket seriös när han sa att han kommer slå och strypa budet tills han lär sig att dela ut ordentligt.
Han fick tydligen ingen tidning idag, är ni snälla att uppmärksamma morgondagens bud allternativt ha en extra man med honom i morgon.”
Jag kontaktade direkt polisen i frågan, skriver platschefen i Trollhättan, varpå jag upprättade polisanmälan gentemot kunden. ”Jag såg därefter direkt till att kundens tidningsprenumeration stoppades, då det är helt oacceptabelt att hota våra anställda.”
Eftersom det bodde fler abonnenter i samma hus tog hon beslut om att två andra bud från andra distrikt skulle dela ut till resterande prenumeranter i samma fastighet. Och man höll kontakt med det hotade budet under och efter utdelningen. Hon kontaktade också tidningen för att de skulle kunna informera kunden om varför tidningen hade upphört.
Senare har hon fått veta att mannen framfört till tidningen att han ångrat vad han sa i telefonsamtalet.
Tidningen Journalisten har uppmärksammat händelsen här.
Det framgick mycket tydligt i den anmälan som gjordes till Arbetsmiljöverket att VTD polisanmälde kunden och genast drog in prenumerationen. Men av någon anledning har dessa uppgifter utelämnats i Journalistens artikel.
Så här avslutar platschefen i Trollhättan sitt meddelande till Arbetsmiljöverket: ”Liknande händelser kommer att hanteras på samma sätt, där vi tydligt markerar att hot mot vår personal aldrig är acceptabelt, för att försöka hindra liknande händelser”.
En av mina kollegor försöker sova en stund bakom pirran som skall vara ta hjälp att ta ut tidningarna till respektive bil…
Ja ha…. Då sitter man här i väntans tider. Det var länge sedan sist, men vad hjälper det? Lika tråkigt var gång.
Leveransen är försenad av morgonens tidningar och än har vi inte fått besked om varför. En och halv timmas väntan hitintills och vi har försökt att fördriva tiden med andra arbetsuppgifter för att få tiden till att gå..
Nu är dessa arbetsuppgifter slut och jag försöker promenera och röra på mig så jag inte blir stel. Just nu är det tråkigt och så snart leveransen kommer så börjar stressen. Ja. Även om vi har en viss tid på oss för att dela ut tidningarna så har vi ju ändå kravet på oss att de skall vara klart till klockan 06.00. Inte nog med det, så står säkert en del abonnenter och undrar om jag försovit mig, och vill prata, vilket absolut inte gör saken bättre. Samtidigt ökar trafiken på våra vägar och det tar också längre tid att köra. Är det då någon som vaknat på fel sida av kunderna så vet man inte vad som händer. En knytnäve är inte ovanligt även om det inte används just till att fysiskt skada mig. Om en timma är min arbetstid slut och jag har inte kommit ut på rundan som tar ca två och halv timma. Tyvärr medger inte avtalet att jag går hem när tiden är slut utan jag har arbetsplikt till ca 08. Så först därefter kan jag säga att jag inte vill jobba. Visserligen får jag betalt för extratiden men min fritid är också värt något för mig. Jag behöver ju också få sova efter jobbet och det är inte heller det lättaste när man skall skjuta på sovtiden, vare människa som man är…
04,35 kom tidningarna, det var 2 timmar och 30 minuter senare än beräknat. Jag hade förberett allt minutiöst och kom strax i väg och hade tur att det inte var mycket extrakörning denna morgon, så jag klarade min inom normal körtid. Inga irriterande kunder och semesterglest med trafiken så jag var färdig strax för klockan 07.
Men större delen av dagen blev förstörd då jag inte fick sova som vanligt.
Tror inte två timmars övertid är värd det som görseningen medförde.
Väldigt ofta går det rykten att nu är det tjuvar i farten för nu har någon satt upp ett klistermärke på min brevlåda.
Ibland stämmer det men oftast inte. Det är bra om du håller utkik på okända märkningar, men var försiktig med att riva bort i alla fall om de är lite större, ca 2×2 cm eller mer. Så ser oftast dagens märkningar ut. Men även äldre märkningar förekommer i olika storlekar.
Oadresseret är oftast billigare att skicka ut än adresserat. Hur olika märkningar gällande tidningar gör upp med respektive tidning.
Det flesta vanliga dagstidningar och veckotidningar har märkning med tidningens logotyp på sig.
Men så finns det tidningar som kostar uppåt 100:- per lösnummer. Ibland stöldbegärlig sådan, och då kan vara så att tidningen väljer ett mellanting mellan adresserat och märkning. Vi får adresslistor att dela efter.
En postlåda som signalerar att ägaren är bortrest. Bra sätt att hjälpa tjuven.
Sedan finns det fackliga och politiska tidningar som inte vill skylta direkt på lådan med sina namn eller loggar samtidigt som de vill ha billig distribution. Då kan olika typer av färger och mönster förekomma. Detta är inget vi normalt talar om vad de betyder av diskretionsskäl.
Här bor en vänsterpartist, här bor en sverigedemokrat, här bor en polis etc.
Ett problem är ofta att postlådeägaren missköter sin märkning av lådan vilket ger stora svårigheter att leverera avsedd post och tidningar rätt.
Minst adressen måste vara angiven och då gäller den nuvarande adressen och inget annat. Hur adresser är skapta på landet görs av kommunerna tillsammans med postoperatörerna. Här i min kommun består adresserna av områdesnamn och gårdsnamn plus ev ett löpnummer på gården.
Ytterligare ett sätt att säga att man är bortrest
I grannkommunen består de av områdesnamn och löpnummer utefter vägen. Där består huvudvägen löpnummer på exempelvis 100 – nummer medan postlådorna på huvudvägen som tillhör fastigheter på en avstickare börjar på 200, 300, 400 etc.
Här har oftast räddningstjänst, ambulans och polisen stor inverkan för att de snabbt skall hitta rätt. Så det är oftast ingen slump vilka adresser som gäller.
Så märkning av lådan är viktig inte bara för postleverans utan även att ambulansen skall hitta rätt vid hjärtstillestånd då minuterna är viktiga.
Många struntar också i att märka lådan med områdesnamn utan bara gårdsnamn.
På ett av mina distrikt har jag tre olika gårdar med namnet ”Dalen” fast i olika områden. Detta skapar problem för vikarier som inte vet var gränserna går mellan olika områden.
Den ena lådan tog det 16 månader innan ägaren märkte med nummer, den andra är fortfarande omärk.
Oaddresered reklam har du rätt att avstå från, och det är lätt att märka lådan med typ, ”Ingen reklam tack”. I dessa fall finns många olika typer av nej tack. ”Ingen reklam för fan”, ”Ingen reklam, men gärna kärleksbrev”, ”Inga räkningar tack, men gärna rabattkuponger”, ”Ingen reklam i dag, men kanske i morgon.”
Däremot kan du inte avsäga dig reklam men att du gärna vill ha IKEA-katalogen. Antingen allt eller inget.
Gratistidningar räknas normalt som samhällsinformation kan du normalt inte säga nej till, då vi MÅSTE dela ut det.
Här i vårat område måste du kontakta respektive tidning och tala om att du inte vill ha den, och vi måste då få besked av det från vårat kontor.
Dessa lådor märks då också på olika sätt. Politisk reklam är också samhällsinformation och där måste du ta kontakt med partiet för att stoppa.
Skall du resa bort är det absolut bästa sättet att slippa skylta att du är bortrest är att någon granne tömmer lådan.
En låda med hänglås då ägaren haft problem med tidningstjuvar
Tänk då på att tidningar levereras normalt alla veckans dagar. Posten delar ut post måndag till fredag och tidningsbud måndag till lördag.
Posten delar ut avier på paket som du sedan får hämta på utlämningsställe medan tidningsbud normalt levererar dessa till din postlåda. Går det inte ner i lådan så kan de placeras bredvid eller under lådan, då oftast i en genomskinlig påse. I undantagsfall kan leverans ske fram till din trappa eller ytterdörr. Här bestämmer avsändaren hur det skall levereras. Så har du önskemål, så får du prata om det vid beställningen. I vissa fall ingår även SMS-avisering som skickas när vi levererat paketet. Och dessa leveranser sker normalt innan klockan 06 på morgonen. Så väntar du paket som kommer med budet så kolla gärna lådan tidigt.
Har du sommarställe så kan det vara bra att ta bort lådan under tider du inte vistas där, och inte sätta spännband runt eller tejpa silvertejp runt locket. Det är bara perfekt information till ev tjuvar att du är bortrest. Ser du att en blomkruka på trappan är flyttad, att ett mynt ligger fullt synlig på mattan vid ytterdörren, eller att en sten har hamnat lite tokigt på gången till entrén. Det kan vara tecken på att tjuvar vill kolla om du är hemma eller bortrest.
Vet du med dig att reser bort emellanåt så ha gärna en veckolåda med insynsskydd, så du inte talar om att du är bortrest.
Ser du konstig reklam i lådan med exempelvis klädinsamling och ingen eller dålig märkning på avsändare, så kan det också vara tecken på att det finns oseriösa personer i närheten som spanar.
Vill du prata med ditt tidningsbud men inte vet hur, så skriv ett brev och lägg i lådan fullt synligt med texten ”Till tidningsbudet”, så kan vi säkert hjälpa till med olika saker, även om det inte ingår i våra arbetsuppgifter. På många ställen finns etablerade samarbeten mellan tidningsbud och polis, så vi håller utkik om vi ser misstänka saker som sker och att vi då kontaktar polisen som undersöker saker närmare. På andra ställen finns inte detta men vi kontaktar ändå polisen om vi ser konstiga saker. Så tänk gärna på att ditt tidninfsbud är dina ögon i natten, när du sover och är bortrest.
Så en tidningsprenumeration kan ge så mycket mer än bara en tidning i din låda, utan även en ”gratis” bevakning som vaktbolag tar betalt för.
Vi gör inga ingripanden men vi har två ögon som ser mycket på småvägarna, bilar som står skumt placerade med släkt belysning, och vi ser skillnad mellan rådjur och tvåbenta som springer över marker.
Skall du byta låda eller flytta den är det viktigt att prata med din postleverantör så att det blir på ett bra sätt. Din postlåda, min arbetsmiljö.
Flexbox har många bra och godkända lådor för de flestas bästa och behov. http://www.flexbox.se/
Polisen har bra information om hur bör tänka för din säkerhet. Länk
Just nu pågår många diskussioner om lönegaranatin och att den inte borde finnas. Att Hjörne bör betala allt ur egen ficka etc.
Den diskussionen får de föra och stå för dem.
För mig som anställd finns lagar som styr min anställning, uppsägningstider mm.
Det är det ansvaret staten tar över vid en konkurs eller rekonstruktion. Staten måste ju leva upp till sina egna lagar och kan ju inte bryta mot dem.
Därför är jag skyddad med lönegarnatin under en konkurs eller rekonstruktion. Staten har genom tingsrätterna gjort en bedömning att företaget har möjlighet att överleva och godkänt rekonstruktion. Då tog de också över ansvaret för att jag som anställd också är garanterad min lön under den tiden som lagen föreskriver. Staten tar också över ansvaret på att se till att de får tillbaka så mycket pengar som möjligt av det, de betalat i lön.
Så min lön är på sätt och vis en förskottsbetalning av det jag skall ha, i o m att de själva stoppat utbetalning av gamla skulder.
Att det handlar om åtskilliga miljoner som nu staten betalar är klart, men vad det i sista ändan kostar, vet vi inte förrän efteråt.
Företagets skulder till staten finns ju kvar tills överenskommelser är klara.
1. Hur stor är den statliga lönegarantin?
– Maximalt fyra basbelopp. Statlig lönegaranti gäller även i det fall företaget genomgår en rekonstruktion.
2. Hur gammal får den uteblivna lönen vara?
– Huvudregeln är att den inte får ha intjänats tidigare än tre månader innan konkursansökan kom in till tingsrätten.
3. Gäller lönegarantin alla anställda?
– Ja, praktiskt taget alla. Vikarier har precis som tillsvidareanställda rätt till lönegaranti eftersom de är att betrakta som arbetstagare.
4. Vad händer med sparad semester?
– Ofta går sparad semester förlorad i en konkurs. Det är bara semester som intjänats och eventuellt sparats under det löpande semesteråret och året innan detta som omfattas av lönegaranti. Enligt semesterlagen löper semesteråret från första april till sista mars påföljande år.
5. Vad händer med sparade timmar på arbetstidskonto, annan övertid, bonus, reseräkningar och andra fordringar?
– Liksom med sparad semester kan det bli svårt att få ut gammal intjänad ersättning. Arbetstagaren kan alltså gå miste om sparade timmar som inte har tagits ut i lön före konkursen.
6. Blir man uppsagd vid konkursen? Gäller den lagstadgade uppsägningstiden?
– Anställningarna upphör inte automatiskt vid en konkurs, utan konkursförvaltaren måste säga upp anställningarna. Lönegarantin utgår normalt endast för uppsägningstiden som man har enligt las även om den anställde har längre uppsägningstid i kollektivavtal eller enskilt avtal.
En anställd kan ha längre uppsägningstid i kollektivavtal eller enskilt avtal men – Det vanligaste är att man blir uppsagd i samband med konkursutbrottet. Man blir ofta arbetsbefriad under uppsägningstiden.
7. Får man ut sina pengar i normal tid?
– Ja, under konkursförfarandet ska lön betalas av konkursboet eller genom lönegarantin med tillämpning av kollektivavtalet.
8. Ska man ta ut all insparad tid och semester om man misstänker att företaget kommer att gå i konkurs? Samtidigt förvärrar man kanske företagets situation och bidrar till konkursen.
– Det finns inget lagstiftat svar på den här frågan. Vill man ta kompensationsledigt eller semesterledigt så förutsätter det att man kommer överens med arbetsgivaren. Misstänker man att företaget kommer att gå i konkurs kan det vara en god idé att ta ut sparad semester antingen i tid eller i pengar om möjlighet till detta finns. Här får var och en göra sin egen bedömning.
Dagen, eller morgonen började som vanligt en arbetsdag med ett par baljor lut innan avgöra till jobbet. Onsdagar betyder att en av våra gratistidningar skall ut i en kommun, så jag var beredd, men samtidigt trycks var lokaltidning sent, så om oturen är framme så kan det bli några minuters väntetid. Men idag var det inte minuter som gällde utan nu rörde det sig om timmar. Fördelen var idag att vi visste om ungefär hur lång tid vi skulle behöva vänta. Kändes trots allt bra i bedrövelsen. Jag sorterade min post och tog med de tidningar jag trots allt hade fått och böjde köra min runda med vetskapen om att behöva köra den en gång till. Hade kört drygt halva rundan med det jag hade när sms:et kom att tidningarna inkommit och det var dags att åter infinna sig på filialen för att fylla på och starta om. Rundan jag redan hade gjort gick snabbt, men den del jag inte varit på tog tid, så även idag blev det 90 minuters extratid.
Jag känner mig lugnare och min sömn har blivit mycket bättre sedan dess. I våras trodde jag nästan att jag var på väg in i den där väggen många talar om. Det är inte alltid så lätt att bryta kontakt med vänner som man trots allt gillar men känner att det inte funkar. Man vill inte bryta, samtidigt som man inser att man till slut måste, för att överleva både mentalt och fysiskt. Så nu blir det mer av kontakter IRL och mindre via sociala medier, och det känns befriande.
Just nu pågår många diskussioner om lönegaranatin och att den inte borde finnas. Att Hjörne bör betala allt ur egen ficka etc.
Villa California 