I dag är jag extra stolt över att vara svensk. Sverige har begåvats med en ny prins genom kronprinsparets försorg. Under dagen kommer en konselj att hållas då namnet på lillprinsen kommer att tillkännages.
Jag är extrastolt över att Sverige kunnat bli en modern demokrati samtidigt som vi behåller vår svenska tradition och historia, vilket jag tror är viktigt, speciellt nu.
Så som jag tror Prins Daniel kände sig igår kväll när han mötte pressen, så kände jag mig på Göteborgs centralstation när jag tog emot flyktingar med små barn, barn som fötts strax innan flykten och barn som fötts under flykten. Jag vill känna att denna symbolik från en kungafödsel också får bli en symbolik för alla andra barn som föds även om inte varje barn får denna massmediala uppmärksamhet, så är det ju ändå något stort som händer. Jag tror nog att de flesta mödrar och fäder känner som Kronprinsessan Viktoria och Prins Daniel, oavsett strålkastarljus eller inte. Jag vill också känna att denna symbolik med folkets jubel, också blir ett jubel för alla andra som föds i Sverige eller av olika anledningar kommer hit till vårt fina land.
Själv spelade jag både vår svenska traditionella nationalsång, som en hyllning till alla men jag spelade även upp mellanakten från melodifestivalen ”Hela Sveriges sång”, som en symbolik för den öppenhet och värme som Sverige ändå visar.
Jag säger ett stort grattis till kronprinsessparet för tillökningen, men också till mina föräldrar, dina föräldrar och alla andra föräldrar.
Ja, jag vill leva jag vill dö på jorden…
Aderton år och jag och min dåvarande tjej Laila startade egna danskurser i gammaldans. Vilka tider det var, och det bästa med danskurser var att folk vågade gå dit nyktra, vilket jag uppskattade. Hon och jag gick också kurser i att lära oss bugga. Oj, vad vi buggade bra tillsamman och vi kände verkligen varandra och var helt samspelta i dansen tempo. Vid ett tillfälle på Tysklandsfärjan när vi satt i baren, vi hade varit uppe och buggat ett flertal gånger, så ropar orkestern ut att de skulle bli dansuppvisning av bugg. Naturligtvis så vände vi oss om för att kolla in de dansande för att lära oss något nytt, innan vi förstod att det var oss som orkestern ville ha upp på dansgolvet. Det var bara att gå upp och bugga med inslag av jitterbugg medan publiken stor runt dansgolvet och klappade takten.
Tyvärr hände saker i mitt liv så den stora danslusten försvann, men jag har ändå behållit takten i blodet. Även de sista åren när mor satt i rullstol så kunde vi dansa hon och jag och hade så roligt. Danssteg kan jag liksom ta när som helst. Ibland på önskenätter i radion med Richard Herrey, så spelas så go dansmusik så jag stannar min tidningsbil och hoppar ur och börja dansa mitt på vägen klockan tre på natten. Ibland blir det en nighambo där jag lagt till ett moment att nudda mittlinjen på vägen med knät (är jag tokig?). 🙂
Även dagtid tar mina danskunskaper över. Många gånger tar jag mina danssteg när jag är ute med vovven och promenerar. Har ju ibland min spotifylista i örat som triggar i gång mig. Har hänt att bilar har fått tuta på mig för att väcka mig, så de kan komma förbi.
n kollega kommer in, som alltid klagat på värk i hela kroppen. I dag fanns inte minsta tendens till det. Han dansar över golvet, gör piruetter och var världens gladaste människa denna dag. Har de sista dagarna funderat på vad han skulle röstat på idag, om han hade levat. Jag går då direkt till min buss och tar mig ut till första avgångsplats och stannar där för att vänta in avgångstid. En av stamkunderna kommer och kliver på bussen i samma veva som de säger att Olof Palme mördats. Hon frågade med med stora ögon vad de sade och jag upprepade det. Hon vänder om och kliver av bussen utan ett ord.
Det är nu drygt 10 år som jag jobbar som tidningsbud. Ungefär när tidningsprenumeranterna gå och lägger sig så startar tryckpressarna på vårt tryckeri ute i Landvetter, där de flesta av Stampens tidningar numera trycks. Vi inväntar de stora rikstidningarna såsom Dagens nyheter och Svenska dagbladet. Samtidigt buntas specialtidningar upp och även veckotidningarna buntas så att varje distrikt får rätt antal. Även posten sorteras efter distrikt och gång/körordning.
