Förlorad post #blogg100 #bloggswe

Tidning-2
Så har det hänt, det tråkiga beskedet att mitt tidningsutdelningsföretag förlorar postutdelningen för Göteborg och åttan kranskommuner.

Upphandlingsbolaget har sagt upp avtalet med företaget bara nio månader efter att det tecknades och flera år i förtid.

Känner mig både ledsen och frustrerad. Enligt upphandlingsbolaget så handlar det om kvalitetsbrister i utdelningen.
Jag är besviken på de kollegor som ev missköter sig men vill också ge en känga till företaget.
Många gånger känns det som om företaget skickar ut info så där i förbigående och har vi missat något så får vi själva leta info om det.

När jag kom tillbaka till jobbet efter fjorton månaders frånvaro så kom en veckotidning ut på tisdag som tidigare innan jag blev sjuk kom på onsdagar. För mig blev den tisdagen onsdag i mitt huvud och jag körde onsdagstidningar och tisdagstidningarna blev liggandes. När jag var färdig med distriktet så såg jag tisdagstidningarna och fick be filialföreståndaren om en adresslista så jag kunde köra ut dessa så de fick sina tidningar.

En veckotidning hade bytts ut mot en annan. Jag förväntade mig att hitta märkningen på lådorna om denna.
När distriktet var klart hade jag alla veckotidningar kvar och var även denna gång tvungen att be om en lista.
Jag körde ut och hittade på samtliga lådor märkning för en annan tidningsmärkning. Jo men visst, så var det, den tidning jag hade kört ut var en ersättning för en annan.

Hade den infon funnits någonstans lätt att tillgå, så hade jag ju vetat. Känns inget kul att behöva köra om delar av distriktet när man just är färdig. 😦

Nu skall vi ju lägga tidningar i nya lådor som företaget satt upp för att korta körsträckan och arbetstiden. Men posten vi delar ut, skall läggas i deras ordinarie postlåda. För många kunder på landsbygden är det nu dubbla lådor att hålla reda på. Den nya elektroniska budboken skall ju innehålla tidningslådorna, men har vi post så måste vi i huvudet veta att kunden också har en låda för post. Det går väl an för mig som kör där ofta, med kommer det en vikarie, hur skall den veta?

I morse när jag kom och delade ut i våra tidningslådor, ej de som posten delar ut i, så hade den som kör direktreklamen på sträckan utnyttjat ”våra” tidningslådor för reklam.

I morse när jag körde distriktet plingade det till i e-budboken, som är en läsplatta 7”
Det kom ett mail och jag blev nyfiken och kollade upp varför det kommer mail i läsplattan.
Det var ett meddelande från företaget…
Men varför talar ingen om att de skickar mail till mig i läsplattan?
Jag har fått info om att företaget kan skicka meddelanden och den funktionen finns i budboken.
När jag nu kollade vidare så visade det sig att det fanns mera mail, bland annat att vi är/var lediga annandag påsk då det var tidningsfritt.
Slutade med orden, skriv gärna ut infon då den endast meddelas på detta sätt.
Jag har ingen skrivare till plattan. Tydligen någon som tänkt till eller inte tänkt till.
Inte nog med det, jag som jobbar varannan vecka har ju gått miste om den infon och fick besked först efteråt…

Som sagt är jag mycket ledsen över att vi inte får ha kvar postutdelningen för Göteborg och kranskommuner.
Filialföreståndaren behöver också få mer tid så att info som kommer uppifrån också kommer ut till oss bud.
Se till att infon finns lättillgänglig på en annonsplats och sedan hamnar i en pärm där man kan gå tillbaka och kolla upp, vad har hänt sedan sist.
Vilka regler som gäller för postutdelning och vilka gäller för tidningsutdelning.

Artikel på SR Göteborg

Nattens och vägens kung #blogg100 #bloggswe

älg
När man som jag jobbar nattetid på våra vägar så är man långt ifrån ensam.
Fredag- och lördagskvällar, eller kanske man skall säga lördag- och söndagsmornar så kan man ibland se en ensam vandrare som är på väg hem efter ett besök på krogen. Men alla andra nätter så träffar man också på en del liv och rörelse.

Ibland hoppar en hare upp på vägen och hamnar i strålkastarljuset och kommer inte därifrån. Den uppfattar ofta det som är vid kanten av strålkastarskenet som en vägg och vägrar lämna området. Då måste man stanna och släcka ner och låta den får ett par minuter att ta sig undan.

Katter ligger gärna i dikeskanten och spanar på ett byte och reagerar oftast inte förrän i sista minuten. Då är det lätt att den sätter fart i hundra knutar tvärs över vägen.

Rådjur är sällan rädda för bilar och står länge och funderar på om de skall fly eller inte. Har man öppna marker på en sida vägen och skog på den andra, så sätter de gärna full fart mot skogen även om de måste passera bilen med någon meter emellan. Då gäller det att köra sakta och vara beredd.

Hjortarna gör oftast likadant även om de inte är lika lättskrämda som rådjuren är.

Räven springer så långt ifrån bilen som den bara kan och man ser bara ett brunt streck.

Grävlingen lunkar oftast vid sidan om vägen men ibland vänder den tvärs över vägen utan minsta förvarning.

Vildsvinen har oftast bara sett den snälla sidan av, dvs bakdelen när de går in i skogen.

I fredags hände dock något som förvånade mig lite.
En älg hade bestämt sig att ta sin nattvila mitt på den vägen jag skulle fram på.
Varför den väljer en hård grusväg istället för det mjuka gräset, vet jag inte, och tror inte heller jag hade fått något svar om jag frågat. Jag bromsar in och kör sakta fram emot den och den bara tittar på mig och fordonet. Jag blinkar med ljuset och älgen blinkar tillbaka. En nattlig flirt är aldrig fel.
Att använda tutan i närheten av hus gör man heller inte då personerna oftast har sin nattvila då.

Till slut var jag så nära att jag inte kunde köra närmare. Säkert såg inte älgen så mycket mer än ljuset, men jag tyckte att det borde räcka för att väcka upp den ur sin törnrosasömn.

Hur skall jag komma vidare, tänkte jag, och till slut fick jag kliva ur bilen och försöka skrämma bort den med blotta åsynen och lite viftande… Nej, jag ligger så gott här och behöver sova, tänkte nog älgen. Kunde säkert gått fram och klia den bakom örat som man gärna gjorde med korna på gården. Men där satt mig feghet stopp. Älgar är stora och ståtliga, lite för stora för att, i alla fall jag, skulle våga det.

Gick tillbaka de få stegen till bildörren och smällde några gånger och hoppade sedan fram i ljuset och tjoade, då äntligen…
Nu bestämde han sig att hitta en ny plats för att försöka somna om. Så även de boende på den vägsträckan fick sin tidning till morgonkaffet.

Vad älgen tänkte vet jag inte, men jag tänkte och funderade på varför älgen inte ville flytta på sig…

Svårt hitta nya rutiner #blogg100 #bloggswe

brokenalarmclock

Jag har under ca 11 år arbetat som tidningsbud, större delen tillsammans med andra jobb.
Tidvis har jag jobbat kvällstid på ett jobb fram till 02-03 på morgonen innan jag gick vidare till jobbet som tidningsbud.

Under dessa år och redan innan så har jag varit mina åldrande föräldrar och bror behjälpliga med livet och dessa krämpor.

Arbetsdagar har jag allt som oftast haft min sovtid uppdelad i tre omgångar. Ca tre timmar före, och tre timmar efter och ytterligare två timmar på eftermiddagen. Eftermiddagens timmar tillbringades oftast på soffan utan att hoppa ur dagkläderna. Har funkat utmärkt och jag har fått mina åtta timmars sömn.

Samtidigt har också mitt tidningsbudsjobb förändrats från att vi haft inställelsetid beräknat på att tidningarna skall vara hos abonnent senast klockan sex. Bara att räkna ut 6 minus distriktets beräknade tidsåtgång och jag visste när jag senast bar tvungen att infinna mig.

I dag ar vi fasta arbetstider och starttiden är idag 02:15 och slutar när tidningsutdelningen beräknas vara klar och det är idag 04:45.

Jag behöver en stund på mig att vakna och piggna till, då jag inte vill vara trött på jobbet. Så jag går upp 00:30.

Nu är båda föräldrarna borta och jag har bara bror att bekymra mig om.
Sovtiden före och efter jobbet fungerar fortfarande men de två timmarna på eftermiddagen strular.
Förr kunde jag sova till han kom hem så jag sov ca mellan klockan femton och sjutton.
Det tiden behöver jag idag för att laga middag och sedan att vi äter tillsammans.

Ibland kan jag förbereda och laga middagen tidigare så det bara är att värma i micron.
Men det funkar inte alltid. Lagar jag middag och vi äter och sedan går och lägger mig, så lär jag knappas komma upp ur sängen mer den dagen. Skulle jag komma upp, så lär jag knappast somna om.

Jag vaknar ca 10.30 på förmiddagarna och kan då inte somna om och skulle jag göra det, så missar jag ju stora delar av den ljusa dagen, i alla fall på vintern.

Så var jag skall hitta två timmar att sova min skönhetssömn på vet jag inte idag.

Jobbmorgon med strul #blogg100 #bloggswe

cykel

Har precis laddat tidningsbilen med de utdelningar jag skall dela ut nu under morgonen.
Sitter och kör i sakta mak på den öde vägen genom industriområdet när jag tycker mig se något röra sig i dikeskanten.
Jag kunde inte avfärda det jag så med något djur som försvann in i skogen utan valde att vända åka tillbaka en bit för att köra samma sträcka igen, denna gång med tänd sidobelysning för att se bättre vad som var på högra sidan.

Där dök det upp i strålkastarljuset…

En man i sina bästa år hade kört vält med sin cykel.
Stannar och frågar vad som hänt och försöker hjälpa till.
Vid dikeskörningen hade han kanat av sadeln och satt på stången med sadeln pekandes i ryggen medan styret hade snurrat ett kvarts varv och pekades i magen/bröstet.
Förutom att ligga i diket, var han också fastkilad så han var helt oförmögen att ta sig därifrån själv.
Trycket i rygg och mage, gjorde ont och därtill hade han svårt att andas.

Försökte röra lite men insåg att det blir jobbigt och larmade förman som skickade en extrabil med en person till hjälp.

Jag får plockat bort kassen han hade på styret och pakethållaren och försiktigt får jag vridit lite på styret så han fick mer luft och då kom även en del krafter tillbaka.
Nu kunde vi två med förenade krafter får bort cykeln som satt som en rävsax kring honom.

Han fick upp en del av flåset igen när han stod upp lutandes mot bilen.
Han berättade att han har begynnande Parkinson och troligen var det detta som fått honom att vingla till och hamnade i diket. Det enda han kunde röra på förutom att vrida på huvudet var vänster arm och det var den han hade vinkat med och det var det jag hade sett som snabbast när jag passerade och vaknade upp.

Hur länge han hade legat visste han inte men uppskattade tiden till ca en halvtimma innan jag kom.
Men samtidigt trodde han att klockan inte var så mycket som kvart i tre på morgonen utan trodde att den var strax före midnatt.

Han ville inta ha hjälp av myndigheter, läs polis, så med tillåtelse från förman, så får jag köra hem honom i bilen till sin adress i centrala orten.

Han kommer in i porten på adressen han uppgav och jag ringer polisen och vi pratar.
Men hjälp av namnet och polisens tillgång till folkbokföringsregistret så kunde vi konstatera att han var hemma.

Tur att jag idag tog denna väg till första lådan och tur att jag såg något röra sig i dikeskanten annars hade han kunnat få legat ytterligare några timmar innan morgontrafiken kom igång.

När jag lämnade honom vid porten hade de mesta av smärtorna försvunnit men han var fortfarande chockade efter händelsen.

Hoppas att de värsta nu har lagt sig för honom och att han åter är på benen.

Jag trivs inte #bloggswe

Jag har ju jobbat som tidningsbud under många år och jag har sett jobbet väldigt fritt och roligt under stort ansvar.  Jag har också haft svårt att jobba kontorstider då jag aldrig har trivts med det utan föredrar gärna obekväma arbetstider. Som morgonpigg har ju också arbetet som tidningsbud varit perfekt samtidigt som jag kunde vara mina åldrande föräldrar behjälpliga.

Att multisjuka far kunde vara hemma till dödsögonblicket var en direkt följd av att jag var hemma på dagarna och jag kunde dela upp min sömn i flera olika omgångar. Jag kunde även vara bror och senare även mor behjälplig.

Under årens lopp har mycket förändrats både till positivt och negativt.
Våra arbetstider har blivit reglerade från att ha varit på beting och senaste inställelsetid till att nu vara fasta arbetstider med fast inställelsetid. Efter att tidningar tidigare har transporterats ut till till distriktens startpunkter så skall nu alla besöka sin filial.

När filialsystemet byggdes upp lät det så fint att vi skulle kunna sitta ner med kollegorna innan jobbet och prata och dricka en kopp kaffe gemensamt.
DSC_0618
Pyttsan! Vårt fikarum har fem platser till 15 personer och där filialföreståndarens dator plus skrivare och övriga pappersarbeten upptar en hel vägg. Man får ta en mugg på bordet och gå ut på toaletten och diska den och sedan ta kaffet i bryggaren som också hämtar sitt vatten på toa.

DSC_0619

Kan säga att det var första och sista gången jag drack kaffe på jobbet idag.
En fördel är dock att skulle jag göra några ljud ifrån mig vid toalettbesöket så kan jag ju alltid skylla på att jag ”bara var där och diskade”.

De olika distrikten har också begåvats med egna korgar där post och reklam insorteras så att det blir lätt att hitta. En del av oss alternativt bättre distrikt har begåvats med plastbackar medan en del bara har fått pappkartonger.

DSC_0621

Våra arbetsytor där vi skall dubbelkolla våra tidningar och kontrollera posten har också blivit mer ergonomiska genom att placera träklossar under benen.

DSC_0622

Att vi nu också har reglerad arbetstid innebär också att vi kan skriva övertid när vi inte hinner pga av orsaker utanför vår kontroll. Mitt distrikt gis-märktes upp där varenda låda skulle positioneras med hjälp av GPS. När jag skulle börja köra det så hade någon djävul byggt en motroväg över hela distriktet och de vägar jag skulle köra på fanns inte medan det fanns nya vägar som inte fanns på kartan. För mig var det bra då det blev mycket övertid som jag enligt avtalet har rätt att ta ut i ledighet. Detta var toppen för mig då jag vårdade mor och jag kunde begära ledigt de dagar då jag behövde för mors skull. Jag får heller inte jobba mer än max 10 timmar i veckan då jag har sjukersättning. Men att jag tog ut delar av övertiden i ledighet tyckt inte företaget om och införde regeln att filialföreståndaren max får bevilja tre dagar ledig i övriga fall skulle frågan gå vidare till ansvariga på kontoret.

Blir det så att min genomsnittliga arbetstid övergår 10 timmar i veckan, så har jag inget alternativ än att ta ut ledighet. Det är jag som gentemot försäkringskassan är ansvarig för det och inte företaget.

Ibland blir det bara ”tilt” #bloggswe

Tidning-2

Nu har jag jobbat två dagar och tittar tillbaka på hur det har gått. Söndag kväll gick jag och lade mig vin nio-tiden för att sova några timmar innan det var dags att åka till jobbet… Icke sade Nicke, dt var lögn att stilla oron och redan innan midnatt var jag uppe och satt framför datorn och spelade för att få tiden att gå innan det var dags att ta sig till jobbet.

Jobbet gick som en dans även om jag som vanligt inte hann inom föreskriven tid. Jag kan ju inte hjälpa att de bygg en motorväg över mitt distrikt.

Kom hem och kom snart i säng och fick i alla fall sex timmar sömn till klockan 13,00.

Nu var det dags för promenaden med vovven som behövde få göra sina behov och jag hade en förhoppning att jag skulle komma upp i mina 10000 steg som brukligt. Tänjde lite på min runda och tillsammans med nattens promenader så var det inga problem.

Hushållsarbete med tvätt och matlagning och brödbak tog vid för att ha middagen klar till bror kom från jobbet.
Gick som en dans och vi åt middag tillsammans.
Men då blev jag så där jättetrött och bestämde mig för att sova middag. Jag var förutseende och hade ställt klockorna, om uti fall att…
Bakmaskinen hade fortfarande två timmar kvar tills den var färdig, men jag har en broder som tar vid om jag nu skulle sova gott…

Naturligtvis somnade jag så otroligt gott och behövde inte ens gå och kissa som brukligt på natten. Vaknade av att klockan ringde i morse, tidigt. Tassade ut i köket och hemdatorn hade sett till att det var nybryggt och jag njöt i lugn och ro av mitt kaffe samtidigt som jag kollade nyhetssajterna om något hänt.

Klockan blev dags för avfärd till jobbet och jag packade mina tidningar i bilen och dubbelkollade så allt stämde. Frid och fröjd, bara att åka i väg.

Men en fråga gnagde i mitt huvud, varför kommer onsdagens utdelning av veckotidningen på tisdag?
Visst det händer om dt infaller någon helgdag att veckotidningar byter utdelningsdag, men jag kunde inte komma på att det var någon helgdag denna vecka som föranledde det hela. Till slut blev tisdagen onsdag i mitt huvud och jag körde på. Sista lådan och jag känner mig nöjd och dubbelkollar så jag inte missat någon utdelning….

PANIK!!!!!!!

Jag ser att veckotidningen som skall ut på tisdag ligger kvar orörda…
Vad göra????
Bara att åka ner till filialen och be förman skriva ut en adresslista på just dessa tidningar och sätta sig i bilen och åka snabbaste och kortaste vägen för att dela ut dessa.

Jag var klar klockan 06:30

Kaos i kubik eller… #bloggswe

10988845_10153748466058868_1562982065_o

I morgon börjar jag åter jobba efter nästan 14 månaders frånvaro från jobbet. Gjorde dock en liten tjuvstart i lördags bara för att uppdatera mig om vad som var nytt på distriktet och med de nya rutiner som införts.

I slutet på förra året var vi på stormöte med företaget där vi skulle lära oss den nya läsplattan och den nya digitala budboken.

Allt skulle sjösättas den 2:a januari i år. Bland annat så skall det sparas pengar på oss bud också, för att få ner distributionskostnaden för tidningar i tidningskrisens spår. Ett sätt är att dra in alla avstickare från ”huvudspåret” där det är mindre än tre prenumeranter per kilometer. Därför sätter nu företaget upp nya brevlådor vid dessa avstickare. Ovan på bilden ser ni ett lådställ vid en avstickare med tre fastigheter/hushåll. Tror det är en grov felräkning även om det bara skall vara en titel i varje låda.

I julklapp fick alla dessa abonnenter ett meddelande från företaget att de från det nya året skulle behöva hämta tidningarna i de nya ställen (eller är det nästa år?).
Än har inte det nya kommit igång, varken med leveranser i nya lådor eller den digitala budboken. Men gamla prenumeranter har redan sagt upp sina tidningar då de inte vill hämta dem, ibland över ett par kilometer ifrån där de tidigare hämtade tidningarna.
10967437_10153748465303868_182799183_o
Postlådeställbyggarna har haft ett styvt jobb att sätta upp lådorna. Här hittade de ett perfekt ställe som senare visade sig vara en in/utfart till markägarens marker så markägaren fick plocka ner lådstället på sitt eget sätt. Det var bara för företaget att åka ut och samla in lådstället som låg i diket bredvid in/utfarten.

10988775_10153748464293868_1720187452_o

Därtill har jag fått obekräftade uppgifter om att PTS, Post och Telestyrelsen inte godkänt dessa planer för den post vi i dag delar ut. Så finns det både tidningar och post till en abonnent så skall tidningen läggas i tidningslådan och sedan skall vi köra in till abonnenten och lämna posten.

Själv känner jag det som om detta är panikåtgärder.

Snart går också omställningslönen ut för oss bud och då distrikten ännu inte är förkortade så kommer det ju att bli övertid för oss i stället, för den tid det tar att köra den gamla sträckan.

För ett par år sedan kom företaget underfund med att de skulle tjäna någon miljon på att i stället för att packa tidningar i distriktsbuntar centralt så skulle de skickas ut i buntar med antalet per filial och att vi bud själva skulle plocka dessa tidningar. All packpersonal sades upp och vi bud fick mer att göra. Nu har de gjort en ny uträkning och kommit fram att de kan spara ytterligare någon miljon på att återgå till det gamla systemet. Vem som idag sköter packningen vet jag inte och om det har inneburit några nyanställningar centralt vet jag ej.

Behöver jag säga att jag absolut inte känner för att börja jobba igen….

Jag, ett tidningsbud #bloggswe

Till och från får jag frågan om hur det är att vara tidningsbud.
Här kommer några svar…
Det är tidiga mornar sex eller sju dagar i veckan. Jag har inställelsetid 02,15 varje dag som jag jobbar och tidningarna skall ute hos prenumeranter senast klockan 06,00.

Det är ju en lång kedja som måste fungera var natt. Tidningen har en sista pressläggningstid och därefter skall tidningen till tryckeriet för att tryckas och distribueras ut till oss som skall packa bilen eller dragkärran för de som har gångdistrikt, för att leverera varan till slutkunden.

Hela kedjan måste fungera för att allt skall gå smärtfritt. Har vi även post, så måste ju även den med bilen. Senvåren och sommaren är en underbar tid att jobba på, då man vaknar samtidigt som naturen gör det, men övriga årstider är det inte alltid så roligt. Snö, regn, stormar och andra naturhändelser påverkar oss väldigt mycket. Vintertid med snö är inte alltid så roligt. En del kunder tror att vi åker runt med helikopter och kommer fram utan problem. Många gånger är ju problemet att en del vägrar att inse att om de inte har skottat sin brevlåda, så försenas ju tidningen till nästa prenumerant.
Det är väldigt tråkigt att behöva förklara för de skötsamma att det blir sent för att andra mindre skötsamma inte tar sitt ansvar gentemot andra på distriktet.

Ett annat nu pågående problem är tidningskrisen som gör att det minskar med prenumeranter på papperstidningen, vilket gör att våra arbetstider minskar. Jag funderar just nu på om det är värt att jobba natt, att gå upp tidigt och leverera dessa tidningar när den betalda tiden är mindre än tidigare.

Ett tidningsbud i Skåne har filmat hela sin runda och spelar upp den i 5 gånger hastigheten.
Titta och fundera på vårt jobb:

Tidningskrisen fortsätter #bloggswe

Efter mitt förra inlägg om tidningskrisen och hur vi bud drabbas nu, så har en person hört av sig till P4 Radio Väst och berättat om sin situation.

”All annan post kommer till brevlådan vid Helenas tomt, dit även gratistidningarna kommer. Men TTELA, som hon betalade för, levererades till en egen brevlåda. Helena valde då att säga upp tidningen, något hon inte är ensam om. Hon berättar att flera av hennes grannar har slutat prenumerera på tidningen.”
Läs och lyssna på hela intervjun här

Problemet med att få tidningen med posten är ju att den istället oftast kommer mycket senare.

Stampen Local Media säger ”Som det ser ut i dag finns det inte rimliga förutsättningar att dela ut tidningen överallt, utan att det skulle kosta för mycket för prenumeranterna.”
Stampen Local Media har valt att ändra utdelningen i områden där det kostar mer att dela ut tidningen än vad prenumerationspriset är.
Läs och hör hela intervjun här
Även om VTD går bra, enligt en del med insyn, så tror jag också att en del av de pengar går tillbaka till huvudägaren för att lösa en del av dennes problem.

I tidningskrisens spår #bloggswe

VTD

Nu har tidningskrisens spår även nått mig. Sedan många år så har jag delat ut morgontidningar via mitt företag som heter VTD (Västsvensk tidningsdistrubution).  Förutom morgontidningar så delar vi även ut veckotidningar, men även annan specialpress liksom brev från myndigheter och företag men också en hel del reklam. Till skillnad från posten har vi också åkt fram till där folk bor och lämnat vår post i lådorna så nära bostället som möjligt. Posten har ju sedan några år slutat med att åka fram till enskilda hushåll på landet men även inom tätbebyggda områden så ha postlådor samlats ihop för att minimera antalet start och stopp.

Nu ser det ut som om vi går samma väg till mötes. Nu kommer avstickare från området att tas bort om det inte är minst tre tidningar per kilometer. Som jag ser det så kommer det ju att drabba många enskilda boställen ute på landet där avstånden är långa och det bor får människor. Men hur blir det med reklam och post? Skall vi nu använda postens lådor eller kommer det att innebära att vi endast åker fram till postlådorna när det finns post och reklam.

Möte kommer att ske i dag och då kommer distriktslängden att minska och liksom att tiden att går samma väg. Vi kommer därför bli tvungna att söka om våra tjänster med mindre arbetstid som följd.

Minn spontana reaktion är ju att tidningsprenumerationer kommer att minska ytterligare och spä på den redan hårt drabbade tidningsdöden.

Stampen, som bland annat utger Göteborgs-Posten och flera lokala tidningar, har ju haft några stålbad redan och nu ser allt att döma ut som det är vår tur.