Nya besparingar #blogg100 #bloggswe

tidningar-small
Ja ha ja, lagom till sommar och semester så drabbas vi av nya besparingar. Härligt att gå på semester och inte veta om man har jobbet kvar efter den.

Denna gången har Stampen, som äger oss, satt ett besparingskrav på ytterligare 50 miljoner, som främst skall sparas på tryckeri och distrubution. Vi är ju mitt inne i en process just nu där det letas besparingar. Runt Lidköping där huvudtidningen är tredagars papperstidning, så sker ju utdelning bara de dagarna, och de stora tidningarna har ju valt att distribueras via posten i stället.

Här hos oss, så arbetar vi med projekt avstickare, vilket innebär att vi inte kör in på vägar, där det finns för få prenumeranter.Det sparas då både på min arbetstid, men också driftskostnader på fordon.

Skall mediahuset fortsätta arbeta för digitala prenumerationer, och minska pappertidningen för att få in alla tidningar i ett tryckeri vid Landvetter? Skall de gå över från nattdistribution till dagdistribution? Eller rent utav, blir det billigare att lägga ner oss och sända alla tidningar med posten?

Vi är i alla fall ca 2200 tidningsbud, vilket kan ge en bra besparing och de slipper oss.

Vaken med P3 och P4 #blogg100 #bloggswe

11289072_10153444951724015_4600935023095533623_o
Jag jobbar på ett företag som är ”vaken för service”. Ett annat företag som också är vaken för service är Sveriges radio. För mig som nattarbetare är det ett måste att lyssna på det programmet. Men lika viktigt som programmet är programledarna. Nu jobbar ju ju bara varannan vecka på natten och det gör att jag inte hör alla. En som jag missar är Peter Sundberg. Men jag har två andra programledare som gör min natt och det ä Magnus Leijon och Richard Herrey.

Tyvärr hinner jag inte med att interagera lika mycket som tidigare, men att lyssna på deras program är en fröjd. För mig är det viktigt med programledare som med sina ord kan krypa innanför skinnet på mig, att känna rysningar när det berättas om något som ger kalla kårar, när de delar glädjen genom radiohögtalaren och jag känner samma glädje. För mig känns det som om jag blir delaktig i programmet, fast jag bara är lyssnare.

Både Magnus och Richard har den förmågan att förmedla känslor genom radiomikrofonen vilket jag verkligen uppskattar. Ingen av de nämnda blir bara ett bakgrundsljud som vilken annan skvalmusik utan det blir äkta röster. Det innebär att jag får vara väldigt aktiv med volymkontrollen med volym upp när de pratar och volym ner när musiken spelas.

När jag hör dessa herrar så går mitt jobb som en dans, och det är skönt.
Jag har väl aldrig varit någon älskare av skvalmusik a la reklamradion utan radion skall fånga mitt intresse, ge mig mervärde och vara vaken med mig.

Tack Magnus och Richard (och alla andra nattpratare), för att ni ger mina nätter guldkant.

Bilden ovan Har jag fått låna av vakenredaktionen och Magnus Leijon har gett mig tillåtelse att avnäda den i bloggen.

Tidningsläsandet förändras #blogg100 #bloggswe

tidningar-small
Mycket förändras i vår värld i o m digitaliseringen. Ett av det är vårt tidningsläsande.
Vi har ju hört talas om tidningskrisen, som inte drabbar inte minst mig, tyvärr…

Prenumeranter har ju sett över sina prenumerationer och valt andra alternativ.
Under de 10 senaste åren har minskningen på lokaltidningar varit ca 25% men samtidigt har räckvidden ”bara” minskat med ca hälften. Många har inte heller tid att läsa tidningen lika mycket på vardagar som förut och har därför valt e-tidningar på vardagar och papperstidningen på fredag, lördag och i förekommande fall på söndagar.
Prisskillnaden mellan e-tidning och papperstidning är ca halva priset, mycket beroende på att du betalar distrubutionen på annat sätt, ex vis via bredband eller mobilsurf, Däremot är ju tidningen densamma oavsett prenumerationssätt.
Sedan har du ju alternativet där du betalar tidningen på mjölken och korven, det vill säga webbupplagan som är en lightversion av papperstidningen. De flesta tidningar har idag webbsidor som redan har betallösning eller är förberedda för betallösningar för materialet som du får tillgång till. Oftast är det då material från nyhetsbyråer som blir gratis medan det egna materialet kommer att kosta pengar.

Tittar man här i området, Trollhättan och Vänersborg, så har ju många blivit pendlare från att ha haft jobb i närheten, så pendlar de nu till Göteborg. Så tiden att läsa papperstidningen har bytts till att läsa digitalutgåvan på pendeln ner till storstan.

Jag är HSP #blogg100 #bloggswe

highly-sensitive-person-test-HSP
Mor och far sade alltid att ”Bengt är en djupt tänkande människa”.
När jag fick min panikångest, så märkte jag allt som oftast att jag behövde vara ensam med mina tankar, fundera, ha ångest över det som hänt mm. Var jag ute med kompisar, så fick jag ofta höra ”ryck upp dig”. Jag ryckte upp mig så mycket jag kunde redan innan jag gick ut, så jag kunde inte rycka upp mig mer. Jag tog illa vid mig när kompisarna kallade varandra för idioter, eller är du dum i huvudet. Även om det inte var riktat mot mig, så kändes de orden inom mig.

Tyckte aldrig var OK att säga så till varandra, även om man kände varandra väldigt väl. Jag ville verkligen gå ut och ha kul, fast jag mådde som jag mådde, men att höra dessa påhopp, kändes inte OK. Det tog på mina krafter.

I börja på året träffade jag en tidigare kollega och vi gick och småpratade på stan när en tiggare,som satt vid en husvägg och sade ”hej”! Kompisen böjde sig fram till personen och skriker ett hej som ekar mellan husen, och skakar på huvudet.
Jag frågade förskräckt varför hen gör så. -”Men har du inte läst tidningarna, de är ju organiserade hela skiten.”

Jag försökte lätt protestera, men kändes lönlöst och sade istället upp bekantskapen på stående fot. När jag kom hem så blockerade jag personen på alla social medier som vi var vänner på. Jag mådde dåligt av hur min vän betedde sig mot tiggaren, men också satte jag mig in hur jag hade mått om det var jag som suttit där. Just känslan av att bli behandlas så av en medmänniska, gnagde länge inom mig. Jag har inte hälsat på min kollega efter den händelsen. Vi behöver inte ge tiggaren några pengar, och vi kan tycka vad vi vill, men de skall ändå behandlas med respekt.

Jag är också känslig för tonläge i diskussioner. När tonläget känns mer irriterat än kärvänlig, så är det inte OK.

Jag har inget emot diskussioner om saker och ting så länge det sker under respekt av motparten och andra inblandade. Men när det spårar ur och vi kallar varandra för könsord och andra nedsättande attribut, så drar jag mig ur. Jag har blockerat många medmänniskor av den anledningen både på Facebook och Twitter,

Vill du göra en egen test om du HSP så hittar du det på denna Länk:

Västtrafiks ingripande #blogg100 #bloggswe

busschaufför
Än en gång har det hänt att kontroller av västtrafiks biljettkontrollanter har hamnat i en situation som de inte kan kontrollera.
Vad är det som gör att det blir så spektakulära ingripanden hos västtrafik?

Denna gång handlar det om en busschaufför som just avslutat sitt pass. Han hade uniform på sig och visade upp sitt förarbevis. Vad som hände inne i bussen vet jag inte, men jag har sett filmen, som filmades av kollega utanför och det väcker avsky. Här kunde historien slutat med att vakterna informerade om gällande regler, låta chauffören åka med för att gå vidare med detta andra vägar.

Istället hamnar de utanför bussen och mannen nerbrottas och förses med handfängsel.
En stor och mycket dålig argumentation sker utanför bussen, där chauffören mer eller mindre hånas inför folkmassan som har samlats. Är detta OK?

Är det så att västtrafik inför nya regler utan att stadfästa dem hos sina egna, och utan att rätt information går ut till berörda partner inkl de på golvet? Ja för mig känns det så. 😦

G4S ber i ett pressmeddelande busschauffören om ursäkt och kommer att kontakta chauffören för att ge en personlig ursäkt. Visst, men hur mår chauffören efter detta? Jag själv skulle mått mycket dåligt av den behandlingen och innan jag hade smält behandlingen och accepterat ursäkten, hade det gått lång tid, om jag ens hade kunna komma tillbaka…
Även Västtrafik ber chauffören om ursäkt!

Länk till Sveriges radio med intervju med västtrafik: Västtrafik och G4S ber bussföraren om ursäkt

För oss själva är det ett och ett halvt år sedan mors rullstol klämdes i dörrarna på ett av de tåg som Västtrafik ansvarar för. De skulle utreda händelsen, men har ännu inget hört.

Vågar jag lita på Västtrafik?

Fel, feligare, feligast, feligaste #blogg100 #bloggswe

images
I bland så undrar man vad som är fel….

Här om dagen berättade jag ju om min kaffebryggare som inte skulle ha automatisk avstängning.
Fortfarande har den inte automatisk avstängning enligt deras hemsida fast jag blivit lovad att det skulle uppdateras. Jag fick det bekräftat av tillverkaren att så var fallet, och pratade åter med butikens kundtjänst som efter letade i flera olika dokument själva kunde se att så var fallet…

I morgon bitti tidigt skall jag åka med tåget upp till Sörmland för att hälsa på några kära personer. Den jag bor hos har inget fast bredband pga dåliga telefonledningar. För att inte belasta hennes mobila bredband, så köpte jag ett kontantkort för surf, så jag inte blir avstängd från omvärlden. När jag då skulle registrera kortet för att få laddningsbonus plus att kunna se mina tillgodohavanden, så gick inte det. Till slut efter ett dygn försök så ringde mobilleverantören och frågade. Det första han hänvisade mig var att jag gjorde det på fel nummer. Testade hans förslag och det fungerade men där ville inte tjänsten acceptera mitt önskemål med att SMS:a. Efter en stund bad han mig vänta för att konsultera några kollegor.
Han återkom och kunde berätta att de har fel på tjänsten och att den nu är felanmäld.
Efter ett par timmar så fungerar den och jag kan nu se mitt saldo i apparaten.

Efter en stund, så fick jag mail frän SJ om deras app ”min resa” där jag även kan hålla koll på mina priopoäng.
Suveränt tänkte jag, och började ladda ner appen, installera och skulle registrera mig vem jag är.
Nej, den godkände inte mina inloggningar och till slut blev jag tvungen att beställa nytt lösen. Gjorde så och väntade på mail och instruktioner… Nope, inget mail kom.

I dag på morgonen ringde jag SJ och efter en halvtimmas kö, så fick jag prata med dem. Det är fel på tjänsten just för ögonblicket. Du får avvakta, och se om det fungerar senare. Protesterade lamt om att det kunde vara bra att lämna ett meddelande på hemsidan om det.
Frustrerade skrev jag om det på Twitter och SJ kontaktade mig tillbaka och bad mig inkomma med mina uppgifter via mail.
Jag gjorde så och efter en stund kom svar. Jag skall få ett mail nu som jag kan använda för att återställa lösenordet. Återkopplade efter halvtimma och meddelade att det inte funkade 😦
Då kommer info upp att det är fel på tjänsten och att det felsöks.

Lagom till att SJ fixat problemet med sin inloggning och appen fungerar för mig så rivs en kontaktledning ner och ett signalskåp brinner upp. Jag hoppas att det är fixat tills i morgon bitti då jag åker, och framför allt, att inga förseningar uppstår när jag skall åka hem. Bara 5 timmar mellan hemkomst och att jag skall vara på jobbet…

Syrener är vår #blogg100 #bloggswe

wpid-dsc_1214.jpg

Ibland kommer närheten mellan liv och död väldigt nära.

I morse kom det ett SMS från en granne. ”Vaken? Undrar om jag får ta en bukett med syrener?”

Såg det en halvtimme senare och svarade: ”Visst får du det, inga problem…”

Svaret som kom åter: ”Hoppades du skulle svara så, stal faktiskt några kvistar till en väninna som är sjuk. Hon saknar sina syrener då hon blivit tvungen att flytta till lägenhet.”

Jag svarade med: ”Då gjorde du en välgärning!”

Vi gnäller över tiggarna, ekonomiska läget, vissa spyr ut sitt hat via sociala medier om både det ena och det andra.

Träffade senare ”blomknyckaren” och berättade:

Denna kvinna är svårt cancersjuk, har förlorat en tredjedel av sin kroppsvikt. Sjukdomen äter upp henne långsamt, långsamt.
Hon vet att det bara finns ett slut men fram tills dess tänker hon leva efter bästa förmåga.
Kämpar varje dag med att försöka hålla kroppen och knoppen i trim.

Jag känner mig glad att några syrener från min trädgård kan få en människa att le med hela ansiktet och utbrista ”DET BLEV VÅR I ÅR OCKSÅ”

Obefintlig support #blogg100 #bloggswe

wpid-20150526_205909.jpg
Jag har ju länge kört med en kaffebryggar som jag har som reserv. En billig modell som visserligen funkar, men ger ingen trivsel varken som bryggare eller som prydnad.
Förra veckan var jag inne på det gigantiska elvaruhuset i några ärenden och passade på att fråga efter en kaffebryggar utan en massa finesser. Visst gärna droppstopp, lätt att ladda men absolut ingen automatisk avstängning. Jag har ju Ingrid (hemautomatik) som sköter det.

Jag laddar kaffebryggaren på kvällen och bryggaren startar vid rätt tidpunkt om jag skall jobba eller vara ledig och om bror jobbar eller är ledig. Jag behöver inte bekymra mig om någon timer eller liknande. Är bara min kalender uppdaterad så är också kaffebryggaren uppdaterad.

Hon visade några kaffebryggare, inte så många utan autoavstängning, med det fanns några. Jag fastnade för en och frågade en extragång, visst försäljaren garanterade det.

Glad och nöjd gick jag till kassan och betalade.

Väl hemkommen diskade jag ur kannan, och startade den två gånger om för att rensa från resedamm.
När den gått andra gången så var jag inte närvarande men kom åter efter en stund. Vattnet hade runnit igenom som det skulle men vattnet var ljummet och lampan var släkt. Men det var nog bara ett tillfälligt fel. Gjorde i ordningen den för nästa morgon.

Sov lite längre än väntat men var glad att jag hade nybryggt kaffe som väntade i köket. Kommer ut och ser kaffebryggaren, mums, tills jag insåg att kaffet var iskallt.

Jag testade kaffebryggaren, flera gånger och den stänger av sig efter en halvtimme till fyrtiofem minuter.
Ringde butikens support och frågade om kaffebryggaren.
Hon jag pratade med kollade, dubbelkollade, trippelkollad. Nej den har ingen automatsisk avstängning. Måste vara elfel, lämna tillbaka med en gång…

I går var jag tillbaka till butiken, pratade med servicekillen, han kollade, ingen automatisk avstängning.
Fick ett kvitto på återlämnad vara. In i butiken, pratade med försäljare, nej den har ingen automatisk avstängning. Tog en likadan till, då jag trivdes med den, jag kan ju inte ha otur med två kaffebryggare på raken.

Hem med samma procedur att diska kannan och köra vatten för att få bort resdammet.
Vad händer…. kaffebryggaren stänger av sig 😦 😦 😦 😦 😦

Ringer tillverkarens support. Jag måste få modell och tillverkningsnummer.
Jag letar upp detta och delger servicegruppen detta.

Det tar en stund och personen kommer tillbaka till telefonen…
Tyvärr jag kan inte hjälpa dig, det är så dåliga bruksanvisningar för dessa apparater… RIDÅ

#livekollen granskar sjukförsäkringen #blogg100 #bloggswe

alejandroescamilla-dude-walkin

SVT håller nu på som bäst med LIVEKOLLEN: ”Stupstocken”, som den kallas, inledde SVT Agenda i går kväll. Det handlar om den tidsgräns som infaller efter två och ett halvt år när den sjuke har förbrukat alla sina sjukdagar.

Jag tror inte att den gör varken gör till eller från, om vi behandlar varandra som människor. Så fort någon ser ut att bli långtidssjuk måste berörda individer och organisationer runt den sjuke samarbeta för att ge bästa rehabilitering.
En rehabplan görs upp som alla är informerade om och arbetar efter gemensamt och tillsammans med FK.
I de fall där det ser ut att ta längre tid där personen hamnar i en form av tidsbegränsad sjukpension, så man slipper tänka på att skaffa nya läkarintyg. Hålls ett samarbeta mellan vården och FK under hela tiden, så har FK den info de behöver, samtidigt som den sjuke slipper oroa sig för ekonomin samtidigt som de kan fokusera på sin rehab.

Jag skrev av mig av min egen erfarenhet och hur ett missat samarbete bara försämrade mitt tillstånd.
Till slut samarbetade AF och kommunen och tillsammans med min läkare blev 75% sjukersättning (sjukpensionär).

För ca 25 år sedan blev jag psykiskt sjuk och hamnade i en förbannad karusell. Akuten, lång väntan på öppenpsyk. Ingen tog ett helhetsbegrepp. Då upprinnelsen var händelser på min arbetsplats, så blev det i fokus. Fick kontakt med en läkare, en kurator som lekte psykolog. Helt plötsligt var jag homosexuell, då det fanns en manlig chef med i bilden. Jag fick ångestdämpande mediciner, skulle jobba skift som busschaffis, gå hos psykologen, kortare sjukskrivningar.

Tre gånger i veckan på sjukgymnastik för psykiskt sjuka. jobba heltid som chaufför. Chaufförsjobbet gav pengar, inte sjukgymnastiken. Jag valde jobbet för att få pengar. Orkade inte, ny sjukskrivning. Tidvis upp till psykakuten på sjukhuset, fem, sex, sju kvällar i veckan. Hem och sova, upp klockan 4 för att jobba. Skall se glad ut när jag tar emot pengar från passagerare. Gråter bakom ratten när jag kör.

Sjukgymnastiken ringer och frågar varför jag inte kommer… Jag måste jobba för att få pengar, svarade jag.
Jobbade några veckor, tills jag inte orkade. Ny sjukskrivning på några veckor, ny remiss till sjukgymnastiken. Nu skulle jag gå på kurs också och lära mig att ta hand om min ångest. DEeantidepressiva medlen gjorde att jag gick upp 30 kilo i vikt. Ja ha. nu fuskar han med kosthållning. Ytterligare en kurs, ”det är skönt att inte banta”. Jag skall jobba heltid, gå på sjukgymnastik tre gånger i veckan och två kurser de andra två dagarna.

Jag orkade inte detta. Varje gång jag skulle förlänga min sjukskrivning var det en ny läkare, en ny som ville höra MIN version av varför jag var dålig. Orkade inte dra i detta igen. Tog tabletter, ambulans avgiftning och fick sova ruset av mig, innan de beställde taxa i jag kunde åka hem.

Finns det INGEN som kan hjälpa mig????

En gång hade jag jobbat två timmar och kände att detta funkar inte. Mellan två turer sprang jag till en telefonkiosk och ringde FK. Håll ut minst halva dagen så kan du sjukskriva dig självt igen och därefter ringa läkaren.

Efter fem år fick jag äntligen en diagnos, jag var inte homosexuell, jag hade panikångest.
I samma veva fick vi alla sparken då vi förlorat upphandlingen.

Fram till för åtta år sedan så hankade jag mig fram på olika tillfälliga jobb. Ingen trygghet, vågade inte sjukskriva mig.
Fick en rehabersättning som också innehöll praktik. 8 timmar dagligen 5 dagar i veckan.

Jag fick också en fast anställning på 25% som tidningsbud. Dessa timmar fick jag INTE räkna av mot praktiken.
Jobba natt några timmar och sedan åtta timmars praktik.
Orkade inte detta, orkade inte ringa en läkare och be om sjukskrivning och åter berätta min historia.
Enklaste vägen, 100 propavan. Ambulans, avgiftning, sova ruset av sig, taxi hem.

Till slut satte AF stopp för denna karusell. Skriv under här och vi fixar resten. Detta var en ansökan om sjukersättning, men det var ett tomt blad som jag skrev under på. Vet inte vad kommunen, AF eller läkaren har skrivit i ”min” ansökan. Sedan åtta år är jag sjukpensionär på 75% och jobbar 25%.

Ibland vill jag tillbaka till 100% i arbetslivet, men har insett att det kommer aldrig att funka. Minst 10 förlorade år av mitt liv,till vad för nytta?

Ibland funderar jag på om jag är värd att leva, om jag platsar i dagens samhälle, kanske bättre att jag avslutar livet och låter bli att vara samhället till last?

Jag har så gott det går att lägga detta bakom mig, men detta kommer upp emellanåt, i mina tankar.

Det måste sättas in resurser med en gång, och då RÄTT resurser, så fort det går.

Hade jag fått rätt diagnos, rätt behandling rätt kontakter och slippa ha kontakt med FK och begära nya sjukskrivningar är jag övertygad att jag varit fullt frisk.
Oavsett sjukdom, så måste alla inblandade hålla kontakt med varandra för att ge mig som sjuk en trygghet.
Jag vet hur det är när man ifrågasätts, blir utan pengar, skall stå inför en ”domare” och förklara sig. Hela kedjan, måste kunna ha kontakt inkl FK, för att jag skall komma tillbaka till ett arbete…

10 år har försvunnit av mitt liv 😦

Måns: Alla är hjältar! #blogg100 #bloggswe

I går kväll och i natt vann Sverige, genom Måns Zelmerlöw, ännu en omröstning i ESC.
Jag fastnade för låten med en gång. Gillar musiken som jag tycker är medryckande men jag fastnade speciellt för texten, som ger mig stor möjlighet att tolka. Detta är första året på många, många år som jag följt tävlingen från börja till slut.

Vi är alla hjältar av vår tid…
Visst, skall vi hylla fotbollsspelarna som kommer hem efter att ha vunnit, likaså ishockeyspelarna eller vad det nu är de har vunnit.

Men för mig, så pågår de största hjältedåden i tysthet och som mycket sällan uppmärksammas.
För mig är min vän i Handen, en riktig hjälte, som vårdade sin demenssjuke make fram till sista andetaget. En annan är min kompis i Strängnäs som även hon vårdade sin make, som led av flera sjukdomar, bland annat hjärtsvikt.
För mig är även min kompis i Malmö en hjälte, som tar hand om sin demenssjuka pappa.

För mig är också politikern som tar upp min och andras situation i riksdagens kammare, som ett exempel på en person som ”offrat sin s.k. karriär för att ta han om både mor och bror”.
En annan grupp som är hjältar i mina ögon som går upp klockan fem varje morgon 24/7/365 för att ta hand om sina mjölkkor, som sitter på traktorn och för att skapa föda både till djur och människor.

Visst även jag dansade och tjoade av glädje, när det stod klart av Sverige och Måns vunnit ESC.
Men den största glädjen är när jag kan ge de som kämpar i tysthet, ett värmande ord, en kram, eller som här skänka en tanke till dem via ett blogginlägg.

Jag tänker på den hempersonal som trots späckat tidsschema försökte göra det bästa för mor, medan den som kom för att tjäna sitt levebröd och inte hade minsta empati, borde söka annat jobb.

Jag tänker på tiggaren utanför min butik som sitter många timmar varje dag som oftast får en slant och ibland även ett glåpord, från någon illasinnad. Både tiggaren och den som skänker en slant är hjältar i mina ögon.

Jag tänker på de som säger ifrån när någon behandlas orättfärdigt, tidningsbudet, busschaffisen, de som utsätts för näthat mm.

Jag kan inte räkna upp alla, men…

42682

För mig är ni alla hjältar, det var för er Måns sjöng och gjorde er alla till HEROES!
Nu vet hela Sverige, Europa, ja hela världen att ni är hjältar.

Tack Måns för att du sätter upp alla hjältar som i tysthet kämpar, de är värda denna seger!