Ett ögonvittne som filmade explosionen
Här kan du läsa om explosionen på Sveriges Radio
Flickan i videon har fått hörseln tillbaka:
Waco explosion: Khloey Hurtt in the West Fertilizer Plant disaster cries: ‘Dad, dad…I can’t hear anything’
Författare: villacalifornia
Jag en man i mina bästa år som jobbar som tidninsbud och anhörigvårdare till två familjemedlemmar. Har ett stort data/teknikintresse och tänker dela tankar om just anhörigvård och teknik.
Vårt intelligenta hus
Sveriges radio har på nyhetsplats en artikel om ”Intelligenta hus ska spara energi”
Vi bor redan i ett sådant hus och hela tiden byggs detta ut…
Energi, el och värme är en stor kostnad i ett boende och att då inte ta vara på tekniken för att minska dessa kostnader är förödande, även för vår miljös skull…
I dag tittar vi på elräkningen och säger vad den är dyr, men oftast blir det inte mer än så, och då tänker vi mest på vår egen plånbok.
I dag är stora delar av vårt hem automatiserat och styrs av en centraldator som beräknar och kalkylerar energibehovet.
Mysbelysningen i huset styrs av denna dator, som vi kallar Ingrid, som tänder och släcker när det är dags. Datorn kontrollerar värmen i alla rum och genom ventilationssystemet så flyttas värme från rum där solinstrålningen ger extra värme till rum som behöver uppvärmas.
Likaså styrs värmepannan och håller då rätt temperatur på acclimatortankar för att vi skall ha en värmereserv. Med hjälp av väderprognoser ser systemet till att vi har rätt kapacitet på pannan och i tankarna. Hård nordanvind vintertid gör att vi är extra känsliga för det och kan då några dagar i förväg öka värmen i tankarna för att ha som reser när kylan sätter in.
Detta gör också att pannan inte behöver arbeta så hårt under dessa extrema dagar och på det sättet förlänger vi även pannans livstid.
Genom anslutning till vår kalender så håller systemet också reda på våra borta/hemmatider och planerar belysning och värme efter det…
Genom att systemet också vet var vi befinner oss vid olika tillfällen, så är huset upptänt och välkomnande när vi kommer hem.
Många säkerhetsdetaljer finns inbyggda i systemet, så åker vi bort eller går och lägger oss, så ser systemet till att spis, ugn, tvättmaskin mm är avstängda och säkrade.
Även TV, video, satellitmottagare stängs helt av och behöver inte stå i stand-by för bekvämlighets skull.
När man vaknar på morgonen så doftar det ljuvligt av nybryggt färsk kaffe.
Då vi har handikapp i familjen så övervakas även vi på sådant sätt att om någon onormalt inträffar så varnas vi och kan då hjälpa varandra eller larma någon.
Skulle något hända med värme, el eller någon utav oss, så kommer det ett sms i mobilen som berättar vad som hänt.
Bara på elen har det gjort en besparing på ca 25%, vilket inte är att förakta.
Vi kallar vårt system ”Teknik för trygghet och frihet”.
Länge leve tekniken!
Torbjörn Hammar, en riktig kämpe
För en tid sedan hittade jag en person på Facebook, Torbjörn Hammar.
När jag började undersöka denna person och fick se vad han kämpat och kämpat för och fortfarande kämpar, så blev jag full av beundran.
Han fru utsattes för missvård och på hennes dödsbädd lovade han henne att kämpa vidare för att få upprättelse. Torbjörn har gjort det som jag har tänkt i många fall, han har gått från ord till handling.
Jag tilldelade en sida här på min blogg med länkar till en massa bild, ljud och textsidor om vad han har gjort i sin kamp för en vård där ingen ”misshandlad”.
Läkarvetenskapen missade hans frus cancer två gånger.
Den kamp han har gjort för att uppmärksamma vård, omsorg och politiker om detta är något som jag inte tror många skulle orka eller kanske inte ens vilja göra.
Här nedan kan du ta del av en del av det som skrivits, sagts om honom och hans kamp för hustrun Lena.
Torbjörn Hammar >>>
Varför måste vi kämpa mot myndigheterna
Har nu varit på en träff med andra anhörigvårdare och sett och hört hur andra har det…
Vad vi reagerar på gemensamt är att vi alla måste kämpa för våra rättigheter, rättigheter som vi själva måste leta upp att vi har…
Vi känner dåligt stöd från myndigheterna i det fallet både att få information om vilka stöd vi har rätt till och när det visar sig att vi har rätt till det, så måste det till beslut.
Vi som är anhörigvårdare har ett mycket stort att ansvar att ta för att vårda våra anhöriga, skall vi då också kämpa för det vi har rätt till tar också mycket på krafterna.
En berättade att hen varit på en träff med andra anhöriga i samma situation som hen. Av sjutton stycken anhörigvårdare var det tolv som drev processer mot myndigheterna just för att få rätt till den vård och hjälp som enligt lagen ger dem rätt till det. Men myndigheten försökte hela tiden hitta ”kryphål” för att slippa ta sitt ansvar.
Dessa myndigheter har på sin lott att hjälpa oss som behöver hjälp och istället så försöker de hitta möjlighet att slippa hjälpa oss. Detta gör att många av oss känner frustration och trötthet på denna kamp. Den tid, kraft och energi som detta tar, vill vi istället ge våra anhöriga.
Visst finns det personer som försöker utnyttja trygghetssystemet, men varför skall vi som är ärliga ha så svårt att få den hjälp vi behöver.
Några har tidigare haft kommunal assistansservice för sina nära och kära, men känner att det finns för mycket byråkrati i kommunen och svårigheter till att få beslut. Många känner också att behovet av olika insatser växlar under tiden men att det är så oerhört svårt att få ändringar i besluten.
Varför?
Ett par har nu bytt till kooperativt assistansbolag just för att det tror och hoppas att det är lättare med att få en kortare beslutsväg.
Gemensamt är att vi älskar våra nära och kära och vill ge dem den bästa vård som tänkas kan, ett ”jobb” som kräver mycket av oss…
Varför skall vi då behöva slåss även mot myndighetrna….
Explosioner i Boston
Än en gång skakas världen av explosioner, som ser ut att vara ett bombdåd.
Än tycks inget har kommit fram om vem som ligger bakom eller varför. Den första känslan som kommer är varför vill någon göra detta och varför ge sig på oskyldiga människor.
Är det en internationell terrorgrupp eller är det en enskild sjuk människa?
Vi har ju själv haft en självmordbombare i Stockholm som visat att inte ens vi är förskonade från sådana dåd.
Är det ett försök till att visa makt och att man på detta sätt vill påverka människor till beslut som kanske ingen vill ha, ett samhälle där vi inte vågar leva i?
Jag har alltid haft tro på en dialog, att gemensamt hitta lösningar på problem och demokrati och att vi människor får säga sitt med valsedlar och inte bomber.
Nu kommer vi att än en gång leva i rädsla och misstankar mot våra medmänniskor och den rädslan är väl det värsta som kan hända och tysta en sund dialog.
Följ rapporteringen om explosionerna i Boston
Tre döda och många skadade i Boston
Obama: ”Vi kommer att utkräva ansvar”
Låt nu inte detta skrämma och tysta oss…
Mina tankar finns hos de som drabbats…
Anhörigriksdagen 2013
Nu är förberedelserna för anhörigriksdagen nästa vecka.
Tåg Trollhättan – Varberg på morgonen
Övernattning på Okéns Bed & Breakfast
Två dagar tillsammans med andra anhöriga och personal inom omsorg mm från hela Sverige…
Tåg hem nästa kväll…
Ser verkligen fram emot detta….
Inbjudan_Anhorigriksdagen_2013_webb
Nu flyttar snart Nussä hit
I dag har vi varit och hälsat på Lakrits, eller Nussä som han kommer att heta.
Mig bet han i näsan och mor fick hela ”ansiktet” tvättat. Han accepterade oss och vi honom -kärlek!
Nuttä vi saknar dig oerhört, du var vår käraste ägodel och gjorde livet glatt för oss, vila i frid…
Nussä välkommen till oss, och du får bo med en kärleksfull familj där du blir älskad och accepterad som den du är…
En dag i sorg
Nu var det dags igen…
Alla som har haft ett husdjur vet att en dag måste vi skiljas åt, en dag för det definitiva avskedet. I morse kl 07.20 var det dags för ännu ett sådant avsked. Vår lille Nuttä, 14 år, drog sitt sista andetag.
Även om man varit beredd i några dagar, så blir det ändå en chock, när det sker.
Jag hörde när sista sucken kom och såg att det var slut och tårarna kom på mig med en gång.
Man hör vissa säga, det var ju bara en hund… men vad då?
För oss var det inte bara en hund, det var en familjemedlem, en trogen följeslagare och en som delade med sig av sin kärlek till oss alla. Nuttä var med oss nästan överallt där det fanns möjlighet och var glad för det.
Nuttä, vila i frid!
Mamma, du gråter…
Mamma hade för några dagar sedan en djup dipp, depressionen gjorde sig påmind. Du grät, du skrek åt mig och allt var botten.
Du frågade mig flera gånger den dagen vad som hänt, varför du mår så dåligt och du undrade om du någonsin mer skulle bli människa…
Tårarna rann ner för kinden på dig och jag torkade dem med en bit papper. Jag försökte hitta på något vi kunde göra som muttrade upp dig, men nej, det fanns inget du ville göra. Ena stunden kallade funkar mig fula ord och strax efter blev du ännu mera ledsen för vad du sagt.
Du ville krama mig och viskade i mitt öra, jag älskar dig…
Jag tänkte ibland hur var jag när jag var liten?
Jag var ledsen och sade fula ord till dig men ändå ville jag krama dig och viska i ditt öra, jag älskar dig…
Finns det någon som förstår den kärlek som finns mellan föräldrar och barn, och hur den vandrar från den ena till den andra.
Jag är idag så glad att jag kan ge tillbaka den känslan du gav mig när jag var liten och behövde tröst.
Det är så svårt att beskriva alla känslor som far runt i huvudet och kroppen.
Du har under dina dagar kämpat hårt för hela familjen och hållit oss samman. Du har gett oss trygghet, värme och framför allt kärlek, en gränslös kärlek som man bara kan ge till någon man verkligen älskar och bryr sig om.
Du sover nu tryggt i din säng och jag sitter här bredvid och tittar på dig och hoppas jag kan ge dig lite av den trygghet tillbaka som du gav oss, nörd vi behövde det.
Mamma, jag älskar dig!
Trygghet kontra övervakning
Vad är skillnaden mellan övervakning kontra övervakning?
För oss som lever i ett tekniskt avancerat hus är tekniken för oss en form av frihet.
Denna teknik är för oss ett krav för att vi skall kunna leva tillsammas i en familj, vilket vi önskar.
Jag lever tillsammans med min yngre broder, som har en utvecklingsstörning, och min mor som har minnesproblem. Vår önskan är att kunna fortsätta med det på det sätt VI vill ha det….
På personsidan har vi då tre olika statusnivåer på var och en av oss.
Status 1 är om vi sover, status 2 om vi är vakna och status 3 är om vi INTE är hemma.
Dessa tre nivåer sätts då tillsammans till en huvudstatus, där normalstatusen är hemma/vaken.
Så fort någon är vaken, så är huvudstatusen vaken. Om nu denna person går ut eller åker bort så sätts huvudstatusen efter de andra två som är kvar.
Först så fort vi alla är borta ställs status in att vi är borta.
Så fort vi sover eller är borta så går då inbrottslarm in i övervakningsläge och skyddar förhoppningsvis oss från inbrott.
Mor som har minnesproblem kan ibland glömma av sig och skulle hon gå upp när jag ligger och sover så blir jag väckt av min ”vibrator” i sängen. Jag kan då kontrollera vad som hänt om mor är på toabesök eller om kan kanske rent av har trillat ur sängen. Tillsammans med detta så blir även inbrottsalarmet ett utbrottsalarm, så mor inte försvinner…
Detta är speciellt viktigt de nätter jag jobbar, då det kan ta tid att hinna hem alternativt kalla någon som kan kolla upp vad som hänt.
Mor har också en övervakningskamera över sängen, även jag i detta fallet föredrar att kalla det en avancerad rörelsedetektor. Den har tillsammans med datorn en uppgift att beräkna storleken och intensiteten på rörelserna mor gör. Med hjälp av detta kan mors humör indelas i lugn, orolig, mycket orolig och ångest. Beroende på det kan jag då larmas och försöka lungna ner mor.
Detta sammantaget gör att jag kan gå och lägga mig och sova lugnt i trygg förvissning att händer det något så blir jag uppmärksammad på detta…
Är vi sedan i säng eller borta ser systemet till att stänga av spis, ugn och övriga delar för att slippa vara rädd för brandrisk. Likaså påminner systemet oss om vi glömt låsa och stänga dörrar och fönster när vi är borta.
Att systemet även håller öga på el och värme behöver jag väl inte orda något om.
Även för bror finns en del tekniska lösningar.
Han är lugn och trygg när allt går i sina normala banor, men om något oförutsett inträffar då då slår larmet till…
Han åker taxi varje dag mellan hemmet och jobbet pga sitt handikapp. Under hela dagen håller systemet reda på var han befinner sig. Skulle nu något avvika som inte är planerat så larmats jag även den vägen. Det kan vara att taxin inte infunnit sig på bestämd tid eller att taxin tar en annan väg som inte är registrerad. Jag har då möjlighet att ringa och kolla vad som är på g.
På samma sätt övervakas även jag för att ge besked om var jag befinner mig.
Hur kontaktar systemet mig eller jag systemet.
Det finns olika vägar för mig/oss att nå systemet. Den normala vägen som oftast används är att koppla upp sig via webbläsaren. Där kan jag styra de mesta av funktioner även omstart av värmepannan. Men det finns även andra sätt.
Ett är att skicka mail, eller sms och ett är att använda Skype. Med Skype kan jag också samtala med de som är hemma och fixa en del problem som kan strula.
Den smartaste funktionen som jag älskar är att systemet håller sig uppdaterad på när jag skall jobba och då ser till att ha kaffet färdigt när jag vaknar. Skulle jag vakna före beräknad tid, så sträcker jag mig bara efter läsplattan och två knapptryckningar senare är kaffet på gång och 12 minuter senare så får jag ett personligt meddelande från ”Ingrid” att kaffet är färdigt. Nästa steg är att sätta hjul på sängen så den kör ut till sängen så behöver jag inte kliva upp för att få mig en kopp… 😉
