Nu har jag gjort föreläsningen i Varberg på anhörigriskdagen.

Det var mycket givande och intressant…
Tyvärr kände jag mig inte riktigt bekväm i miljön då det var en del av idrottshallen som gjorts i ordning för själva föreställningen. Detta innebar att det var ett podie som var uppstället och publiken satt då på läktarna. Strålkastarna som skulle lysa upp mig gjorde också att publiken avskärmades och jag fick ingen direktkontakt med publiken L

Som vanligt började jag lite med bakgrundsfakta om hur jag startade systemet.
Jag visade då upp värmesystemet som var det första jag installerade. Graferna hur värmekurvan såg ut. Men jag nöjde mig inte med att bara kontrollera värmesystemet utan ville också styra det, speciellt nattetid på vintern när man inte var sugen att gå ut till pannan.

Jag kunde då berätta vad som hände vid föreläsningen vid föreläsningen i Lund.

Fem minuter innan jag skulle in på scenen som kommer ett SMS från hemdatorn som säger att det strular med värmepannan. Men hjälp av två SMS så kunde jag starta om hela värmesystemet och när jag sedan kom in på scenen kunde jag visa upp värmesystemet och vi alla inkl jag, kunde så se att värmesystemet var igång igen. Puh!

Jag gick då vidare hur systemet kunde berätta vidare hur det interagerade med oss. Jag kunde då visa att att mor nyligen kommit upp ur sängen och att hon inte hade fått sin medicin.

Jag kunde fortsätta med att hemvården varit duktig och startat tväggmaskin och tumlaren.

När jag gått igenom alla poster av intresse för oss och hur det fungerade tillsmammans med oss, så kunde jag berätta historien som hade hänt denna morgon.

Jag satt på tåget och mellan Kungsbacka och Varberg när jag då skulle kolla upp hur systemet fungerade. När jag loggat in, kunde jag se att ingen var hemma hos mor, hon var ensam…

Paniken steg till högsta nivå och jag försökte ringa hemvården utan att få kontakt.
När jag var framme rusade jag in på järnvägsstation för att kontrollera när nästa tåg mot Trollhättan avgick. Hade drygt en halvtimma på mig.

Fick tag i hemvården och på åtta minuter var någon hemma hos mor och allt löste sig.

Vill säga till personalen här att ni är helt underbara och gör en fantastisk insats och ni löste detta suveränt. Skall bli lite extra uppmuntran till er insats!

Detta fick stora applåder och jag är mycket glad att jag kunde visa på ett suveränt jobb från deras sida.

Jag fick i samband med att jag berättade om systemet fråga om hur vi upplever detta med att vara övervakade hela tiden. Vi känner inte som om vi är övervakade, utan detta är en förutsättning för att vi skall kunna leva tillsammans. Detta är ”teknik för trygghet och frihet”.

Jag kunde då berätta historien när mor en tidig morgon trillade ur sängen när jag jobbade.

Jag fick på min mobil ett SMS som berättade att mors säng var tom. Efter kontroll via hemsidan, så kunde jag sedan ringa bror som kontrollerade det hela och fick bekräftat att mor låg på golvet.

Jag kunde med snabbhet åka hem och ta hand om problemet, inga skador och allt var frid och fröjd.

Efteråt var det mingel och jag blev stoppad av en mängd personer som ville ställa frågor. Även ryktet hade spridit sig och personer som inte varit på föreläsningen hade listat ut vem jag var och ville veta mer….

Jag själv känner detta så naturligt och har inte tänkt på att detta kunde bli så stort och att det skulle upplevas så fantastiskt av så många….

Verkligen kul och jag hoppas att det blir fler som använder det som ”Teknik för trygghet och frihet”.

Tack till:
Anette Westerlind, Anhörigsamordnare i Trollhättans kommun
Sofia Rutbäck, projektledare för ”uppfinningsrika anhöriga”
Gunilla Matheny, Anhörigsstödsgalning
Ulla Lantz, min medpartner i föreläsningen
Christina Silvferstolpe, biståndshandläggare i Trollhättans kommun
NKA, som hjälpt mig ekonomiskt för att göra föreläsningen möjlig för mig.
AHR, som ordnade konferensen
Hemvårdpersonalen i Sjuntorp, tack för er insats (NI ÄR FANTASTISKA)