Ecodriving #bloggswe

Klimat och miljö är ju idag ett återkommande ämne i debatterna.
Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om, ifall vi inte skall ta ett kollektivt självmord. Där måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små. För många företag inom transportbranchen är ju miljöcertifieringen också ett konkurrensmedel. Bränslekostnaderna är också en stor kostnad för företag och privatpersoner, och de lär inte minska så mycket utan snarast öka. Där har ju också myndigheterna ett styrmedel för att minska utsläppen.

Mitt företag är miljöcertifierat enligt enligt ISO 14001
”Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Våra lastbilar är av senaste miljöklassning och samtliga
chaufförer har genomgått utbildning i Heavy Eco Driving. Alla våra medarbetare har genomgått
miljöutbildning och i våra distributionsbilar har vi under 2013 installerat Econaut-system från Masternaut som hjälper våra chaufförer att ändra sitt förarbeteende till ett betydligt mer sparsamt. Vilket gynnar både miljö och ekonomi.”

Så gott som samtliga bilar är utrustade med Masternaut-systemet där fordonsflottan än är uppkopplad 24/7 genom mobilnätet. Vi fordonsförare får ju direkt på en display i bilen, återkoppling på vår körning, genom ljus och ljudsignaler att nu är vår körstil inte acceptabel. Vid för mycket tryck på gasen, så att bränsleförbrukningen ökar för mycket, så ljuder det i bilen, likadant vid för kraftiga inbromsningar. Även när vägarna är dåliga med mycket håligheter, som det gärna är på grusvägarna, så säger systemet ifrån att lätta på gasen, för att minska slitaget på fordonen.

Men hjälp av mobilnätet så positioneras också fordonen och ser man att det är återkommande problem på vissa vägsträckor så har ju företaget möjlighet att se detta och be vägföreningar mm att åtgärda bristerna för att vi skall fortsätta att köra. Positioneringen gör det ju även möjligt att lokalisera oss förare om något skulle hända. En stor trygghet för oss som har ensamarbete nattetid.

Mastarnautsystemet är ju även flexibelt och kan byggas ut med olika moduler för att ge mer trygghet för alla parter.

Nedan följer ett par ”reklamvideor” över systemet.

Rojalistisk yra #bloggswe

wpid-h.k.h.-prins-carl-philip-och-h.k.h.-prinsessan-sofia-familjefoto-13-juni-2015-foto-mattias-edwall-kungahuset.se_.jpg.jpeg
Copyright Kungahuset.se Foto Mattias Edwall
wpid-wp-1434562641089.jpeg
Copyright Kungahuset.se

Rojalist, javisst!
Sverige har ju haft två stora händelser inom det kungliga den senaste tiden.
Det ena är bröllopet mellan Prins Carl-Filip och Sofia, och de andra är att en liten prins har kommit till världen.

När mor kom till Sverige 1956, så kom hon till sagans värld, där prinsar och prinsessor fanns på riktigt. Sedan dess har hon följt det svenska kungahuset, och dess händelser. Jag är ju uppvuxen det kungliga i blodet.
Nu följer jag inte kungahuset på samma sätt som mor gjorde, men jag satte mig gärna framför TV:n och njöt av både bröllop och konseljen om nye prinsens namn. För mig är vårt kungahus en del av vår historia men också trygghet i dag.
Sverige är en modern demokrati som klarat av att makten utgår från folket,samtidigt som vi kunna behålla den tradition med ett kungahus som inte är demokratiskt. Detta är jag oerhört stolt över!

Varje land försöker ju hitta sin identitet och ta fram det unika för sitt land, som gör att landet inte är ett land bland andra länder, utan just unikt. Jag är stolt över mitt lands historia, från ett löst sammahållet samhälle till en stormakt, till att ha klarat sig ifrån krig under lång tid. Jag är stolt över att vara en del av detta samhälle där det går att kombinera dåtid och nutid på detta sätt.

I Tyskland som också ser vårt svenska kungahus, som sitt eget, där flickan av folket blev en drottning.
En saga, så vacker, som väcker mystiken hos miljoner tyskar. Flickan från Heidelberg som fick kungen och halva kungariket. Jag har ju många vänner från Tyskland som kommit hit och många av dem har vi fått hjälpa till så de kunna komma till Stockholm några dagar, för att se slottet och kanske, kanske får se en skymt av någon av de kungliga.

I Tyskland där bröllopet följdes av många miljoner människor, döptes det snabbt till pop-bröllopet. En leende prins fick en bedårande prinsessa av folket. Ett bröllop där brudparet tågade ut ur kyrkan till gospel och där gästerna klappade händerna till takten av musiken. Undrar vilka ekonomiska intäkter det ger till Sverige och Stockholm…

Jag är så stolt över vårt kungahus och stolt över att vara en del av Sverige, där vi kan ta vara på våra historia, ta vara på våra traditioner och samtidigt vara en modern stat.

Leve Sverige, hipp hipp…..

En dag i juni #bloggswe

image

Redan i morse på min tidningsrunda så förstod jag att det skulle bli en fin dag. Vid fyratiden när jag körde runt bland gårdarna på slätten kände jag en stark doft av nyslaget hö. Hela bilen fylldes upp av doften. Redan när jag åkte till jobbet klockan 02, såg jag att himmelen var helt molnfri. Visst det var inga sommartemperaturer utan jag hade en kofta på mig, men synen inbjöd till värmande tankar.

Inga speciella brev i någon större mängd denna morgon så, man kunde bara ställa in njutningen på max och köra ivag på rundan. På radion höll som vanligt Magnus Leijonborg låda och satte guldkant på tillvaron blandat med fint avvägd musik. Sakta men säkert så blev naturen och min egen tillvaro ljusare allt eftersom resan fortsatte. Katterna hoppade i dikeskanterna på jakt efter möss, en och annan hare skuttade fram efter vägen innan den vände i vinkel ut i periferin. Några rådjur hoppade snabbt in i skogen när de hörde min bil allt medan hjortarna stod storögt och funderade på om ”skall vi försvinna eller stå kvar”.  En och annan älg syntes också till i något skogsbryn, men inte samma turbulens i skogen som vid kalvavstötningstiden.

Stannade till vid tretiden vid min vanliga plats, tog min cigarett och en liten promenad i den tidiga timman. Allting var tyst och stilla, förutom fåglarna som vaknar och stämmer upp i körsång. Kan en tidig morgon på jobbet vara mer underbart?

Forstätter min tur förbi sjön som har ett lätt krus på ytan, en stilla morgon som bjuder på det vackraste som finns.

image

En grävling springer fort över vägen och jag gör en kraftig inbromsning, men det gick bra för båda parter.
Vänder på och åker tillbaka min väg genom lummig grönska, böljande fält, ser hur bonden har arbetat på sina marker helt klart och tydligt.
Klockan är fyra och Lisa Tallrot låter sin stämma komma ut genom bilradiohögtalarna och jag stannar till och tar ytterligare en bensträckare.
Ett lätt dis sprider sig över nejden när himmelen börjar färgas röd som snart kommer att synas över horisonten.
Tar upp min mobilkamera och fotar och försöker fånga den trolska morgonen på bild. Jag går där i stillheten och njuter av vad naturen kan bjuda på.

Fortsätter turen genom sanhället ner till älven. Ett fartyg bryter ytan samtidigt som fören styr mot Göteborg.
Åker fram vid de små byarna och levererar tidningar till Högås, Eckerna, Garn, Postgården och allt vad de heter. Stannar till några minuter vid saltladan för att gå några steg för ätt lägga tidningen i lådan. Nu känner man doften av älvens vatten blandat med hödoft.
Fortsätter turen, vinkar åt paret som dagligen tar sin tidiga morgonpromenad med stavarna, och de vinkar glatt tillbaka. När deras promenad är avklarad blir det nybryggt kaffe och att läsa tidningen.

Från Twitter till IRL #bloggswe

twitter-logga

För några dagar sedan fick jag förmånen att få träffa en av mina twittervänner IRL.

Första gången jag hörde personen var en intervju i Radio Skaraborg där han pratade om sitt geocachingintresse och sin tro. Han skulle skicka ut en travelbug, vars mål är att resa Jerusalem tur och retur. Den har nu nått alperna på sin väg till Jerusalem. Den har nu varit på resande fot i två år.

Du som håller på med geocaching vet vad en gömma är. I dessa kan man, förutom de stadgade sakerna, även lägga så kallade travelbugs som skall resa från gömma till gömma. Hittar du en travelbug så kan du ta med dig den och helst flytta till en annan gömma som förhoppningsvis stämmer överens med slutmålet. Man kan hela tiden följa dess framfart på nätet, när de loggas av personer.

Även om jag nu har haft kontakt med honom sedan dess via twitter så har vi aldrig träffats. För de flesta twitter och Facebookvänner, som i alla fall jag har, är det fullt tillräckligt. Men i detta fallet blev jag mer intresserad av personen bakom bilden. Jag har så länge jag kan minnas även följt hans blogg som går i kristet tecken, även om jag inte läser den varje dag, så är den för mig ett intressant ställe till eftertanke.

Jag har ju sett honom på sin avatar på Twitter och lärt känna honom via sina twitterinlägg och bloggen och jag har målat upp en bild av honom som en varm människa, som står med fötterna på jorden, och nu fick jag träffade denna person och för mig blev personen bara varmare i sitt hjärta.

Vissa personer följer man en tid och sedan avföljer, och andra personer sätter avtryck inom en, avtryck som skänker glädje och värme. Detta är ju en sida av de sociala mediernas sida och en positiv sådan.

Tack för träffen

Vem skall döma? @bloggswe

wpid-wp-1434131727092.jpeg
Jag har ju under veckan följt jakten på vad som hänt med Lisa Holm, som försvann på Kinnekulle.
Jag har liksom många med mig, tagits känslomässigt av händelserna och av att inget veta.

Men vad som fått mig att reagera ännu mera i denna tragiska historia är den mobb som förekommit både mot Lisa men även det som förekommer mot de nu anhållna personerna.

Det känns som om många har försökt vara både poliser, spaningsledare, åklagare och domare.
Vissa enskilda personer har redan blivit dömda av vissa personer och utpekats i sociala medier som skyldig.
Varför gör man så?
En av de trådar är en på sajten Flashback, där en del har blivit uthängda, se länk på SVT.

Lars Johansson, chef för Skövdepolisens grova brottsavdelning, är bekymrad över ryktesspridningen kring eventuella gärningsmän.

– Det är många människor som blir oerhört sårade. Vi har förhört några av de som hängts ut och de har inte ett skit med det här att göra, säger han.

– Ordet pöbelpublicistik slog mig idag. Det är väldigt mycket av det nu. Människor som kör rakt av för att de är arga. Vrede är en dålig känsla att bygga en ansvarstagande publicistik på, säger Jack Werner.

Nu har mycket av flödet övergått till till att döma de anhållna till olika straff. dödsstraff, pinas i helvetet mm. Många försöker också hitta nationaliteter och etniska tillhörigheter hos de som är i polisens förvar. Då dras hela nationen eller etniciteten ner och får lida för vad några personer har gjort.
Vi vet inte ens hur Lisa förlorade livet och under vilka omständigheter det har skett, men ändå är vissa personer helt på det klara med vad som skett.

Detta skrämmer mig ännu mera! Det är tragisk det som skett men låt nu polis och rättsväsendet göra sitt jobb, så att rätt personer blir dömda på rätt grunder.

Blomberg, Kinnekulle #LisaHolm #blogg100

wpid-wp-1434131860285.jpeg

Sitter på Cafe på Klostret i Blomberg där Lisa Holm försvann. Framför mig på andra sidan vägen ligger ladugården där de gjorde fynd. Runt densamma hänger polisens blågula band och signalerar avspärrat. Nyss gjorde polishelikoptern en sväng här över, samtidigt som räddningstjänstens steg bil kom och svängde ner bakom ladugården. Bredvid mig är ett bord och dör finns två kaffekoppar halvt urdruckna och två fat med bulle på, som bara har bitit på. Där satt för några minuter sedan två reportrar från två.no som snabbt försvann när det började hända saker.

Några meter ifrån mig står Pernilla Wadebäck från P4 Skaraborg med hörlurar och mikrofon och på på den står det SR. Just nu står hon och rapportera till P4 Extra.wpid-wp-1434131827800.jpeg

Fram och tillbaka på vägen är bilar från TV4, SVT och norsk TV. Mellan dessa kommer också polisens fordon.

Jag försöker förstå, när jag sitter där, men förstår inte…
Jag får sällskap där på ute serveringen av en chaufför. Han hade åkt här i början på veckan och sett många polisbilar ute på vägarna häromkring. Men det var först när jag åkte härifrån som jag hörde på radion, vad som hade hänt.
Hade jag vetat det lite tidigare, så hade jag kunna hålla utkik och kanske hade jag hittat något som hade bidragit att det hade löst sig tidigare.

Nu gör helikoptern ett nytt varv över cafét och personalen med cafeägarinnan kommer utspringandes.
De vill veta vad som händer, några nya fynd, några uppslag till spaning, eller vad…
De vet lika lite som jag…wpid-wp-1434131844598.jpeg

Jag säger till dem att det gör ett bra jobb, som orkar hålla igång rörelsen som de gör.
Den ena tjejen börjar gråta, och jag stärker ut mina armar och hon tar emot dem och snyftar.
Föreståndarinnan säger det är ofattbart, obegripligt helt overkligt.

Vi kramar alla om varandra för att ge styrka och kraft till att kämpa vidare.

Utanför cafét samlas nu grannar, närboende och andra från trakten. De hälsar på varandra och beklagar omständigheterna men ger också info om de har rum/sovplatser till alla som behöver tak över huvudet för kommande natt.

Vid ett bord sitter den samlade lokalpressen och byter erfarenheter.
Några går ner till gödselbrunnarna bakom ladugården för att se hur det går med arbetet som räddningstjänstens gör.
Med en lift så har de sänkt ner personer i en av dem, som skall leta efter nya ledtrådar som kan leda till att detta får ett slut.
Låter som ett skitjobb, men något som också måste göras under dessa omständigheter.

Tung i hjärtat beger jag mig åter hemåt. Vovven är med mig och jag kan inte hjälpa till med sökandet, men jag har kunnat ge lite styrka till några som står Lisa nära, hennes kollegor.
wpid-wp-1434131873874.jpeg wpid-wp-1434131888725.jpeg wpid-wp-1434131900335.jpeg

Spårlöst försvunnen #bloggswe

Bild

Polisen söker efter försvunnen flicka

Polisen letar efter 17-åriga Lisa Holm hemmahörande i Skövde, som anmäldes försvunnen söndagen den 7 juni. Lisa hördes senast av på kvällen den 7 juni cirka kl. 18.30. Hon befann sig då i Blomberg, Kinnekulle.

Lisa är 165 cm lång, har långt blont hår och smal kroppsbyggnad. Hon hade vid försvinnandet på sig en rosa/vit Henry Loyd-jacka, svarta Adidasbyxor eller jeans.

Om du sett eller har upplysningar om var flickan är ring polisen på 114 14.

Ovanstående text och bild är från polisens hemsida.

Jag följer med stort intresse det som händer vid sökandet av flickan. Jag vet själv vilket helvete föräldrar,  syskon, släkt, vänner, arbetskamrater mm genomgår. Polisens arbete inriktar sig just nu på att hitta flickan, och vid liv. Då inget i nuläget tyder på något annat, så är det nog det bästa man kan göra.

Vi hade ju här i Trollhättan för ett par år sedan tvåbarnsmamman som försvann, men där fanns ju andra spår som också tydde på en annan utgång. Men så länge man inte vet säkert vad som hänt personen, som är borta, så kan man ju bara hoppas.

Jag minns i början av 80-talet… Bror kom hem från jobbet med färdtjänst som vanligt, men av någon anledning fick han för sig att ingen var hemma och vandrade iväg. Efter en liten stund saknade vi honom och började leta. Vi ringe färdtjänst (taxi) som bekräftade att de lämnat honom på gården, där vi då bodde. Vi ringde till grannar, men ingen hade sett honom. Men snälla som de var involverade de sig i sökarbetet, och vi letade, ropade och höll utkik. Inga livstecken. Bror hade en runda som han brukade promenera upp i skogen, över en bäck, som säkert var full med vatten och där var vår största oro. Vi var inte säkra på promenadvägen och snart skulle det börja mörkna…

Vi valde att ringa polisen och berätta och det tog inte lång tid innan polisbil efter polisbil dök upp och villa ha mer information. Då på den tiden fanns inte heller mobiler som i dag så all kommunikation var ju man mot man eller via vår telefon plus komradion i bilen.

Mer grannar slöt upp och ville hjälpa till i sökandet. Tiden gick och oron malde mer och mer i kroppen på oss allihopa. Även om man försökte hålla hoppet uppe, så fanns det ju bilder som målades upp inom en med värsta tänkbara scenariot. Jag kan tänka mig att de runt Blomberg känner samma sak som vi gjorde då…
Att inget veta måste nog vara ett av de värsta som kan hända.

Polisen hade delat upp sig och gemensamt sökte vi igenom alla byggnader på gården, en patrull gick den väg vi trodde bror brukade promenera, allt utan resultat.

Mitt i allt detta tog kaffet slut som skulle bjuda de på som hjälpte oss i sökandet och där, i affären mötte de bror. Han trodde ingen ha var hemma och beslöt sig för att promenera dit för att titta på hur tillbygget på affären fungerade. Butiksföreståndaren hade försökt ringa oss, men det var bara upptaget i telefonen så vi fick inte kontakt.

Bror kommer hem och ser alla polisbilar på gården och alla poliser i uniform och rusar in till mor och frågar ”vad gör alla poliser här”? En av poliserna stryker honom över huvudet och säger ”vi ville bara se om du mår bra”. Därefter avslutades insatsen.

Tror aldrig att bror riktigt har förstått vad som egentligen hade hänt och aldrig då insett vad han ställde till med. Men han lovade att aldrig mer försvinna utan att säga någonting.

För oss var det några fasansfulla timmar i ovisshet. För Lisa Holms anhöriga, släkt, vänner och arbetskamrater har det nu pågått i flera dygn, i förtvivlan…

Jag hoppas Lisa är vid liv och att hon trots allt är vid gott mod, och att hon förstår att så många hjälper till med att hitta henne.