Jag, ett ärendenummer #bloggswe

nummerlapp

Så har en av mina fina nätvänner blivit ensam sedan maken gått vidare till andra sidan, som vi inte vet så mycket om. Att se sin närmaste tyna bort under några års tid är ett hårt slag samtidigt som man vill ge denna något fint de sista åren. Detta ställer stora krav på den anhörige som skall orka. Många gånger är det slitsamt både fysiskt och psykiskt och påverkar hälsan negativt. Själv är jag mycket tacksam att jag sedan 25 år tillbaka har min panikångest, och den rehabilitering som det innebar för mig, har lar tig att lyssna på kroppen och dess behov. Men hur många har det i bakfickan?

Att stödja anhöriga i vardagen kom för några år sedan som en del i socialtjänstlagen, som har en form av ramlag. Tanken med ramlag är ju att de skall finnas möjlighet med individuella insatser och att kunna stödja de som behöver stöd på ett personligt sätt. Många kommuner väljer ju i stället att då ta politiska beslut hur det skall vara. I vårt fall är det politiska värderingar som styr att det INTE skall finnas några anhörigvårdare i kommunen. Det finns möjlighet att bli anhörigvårdare och där skjuts beslutet till enhetschefen som skall bedöma om de kan eller inte kan vårda en person. Vem vill ta beslut om att deras personal är så dålig att de inte kan vårda? Så i praktiken är det omöjligt i min kommun. Andra kommuner han valt att på högre nivå ta beslut om vilka anhöriginsatser som skall vara kostnadsfria och vilka som skall betalas inom den fasta månadsavgiften. Redan här begränsas det individuella tänkandet. Här kan till exempel vad jag gör på min avlastningstid avgöra om det är gratis eller om det skall kosta pengar. Går jag exempelvis till kommunens lokal och sitter i tre timmar och fikar med andra anhörigvårdare så är det gratis. Väljer jag däremot att jag vill vårda mig själv hos hårfrisörskan, eller kanske behöver besöka läkaren för mitt eget välbefinnande, så måste jag betala tiden för avlastning enl timdebitering.

Var finns då kommunens vilja till att stödja den anhörige? De nya lagarna kom under alliansregerigen 2010 men min kommun har ännu inte hunnit med att få med de nya lagarna i sitt arbetssätt. Likaså gäller personcentrerad omvårdnad där den behövandes situation skall ligga till grund för den hjälp som skall utges till individen. Nej istället gäller schablontider hur lång tid de olika momenten skall ta.

Vad var det som stod i ett dagschema för en person. ”Besök NN koka ägg utan prat, 4 minuter. Det ägget blir väldigt löskokt…”.

Vid ett tillfälle bad jag om hjälp med att mor skulle till vårdcentralen.  Mor hade tid där 10.30 De skulle vara här och hämta mor 10.10 åka till vårdcentralen och därefter åka hem med henna och klä henne och se till att hon fick frukost. För detta tilldelades det 90 minuter, dvs en och en halv timma. Detta skulle sedan göras på 45 minuter… Och vem åker frivilligt till vårdcentralen utan att tvätta och klä sig… Jo mor, enl hemtjänsten…

Jag är i dag otroligt tacksam för att ja kunnat ta hand om mor till sista andetaget, att mor fick bo hos sina pojkar, som hon så väl önskade och fick ett rikt liv även de sista åren.

De äldre och deras anhöriga får inte bara bli ett ärendenummer i socialtjänstens databas utan måste även betraktas som människor med tankar och känslor, för det är de värda.

Min relation till ICA-Stig #bloggswe

ica-stig slutar
Del av ICA:s hemsia

Allas vår Hans Mosesson slutar med sin rollgestalt som Icaaffärsägaren Stig i reklamfilmerna.
Detta känns tråkigt och jag har en speciell relation till dessa filmer.

Brottet, om det nu kan ses som ett brott hoppas, jag  är preskriberat numera.

Vid ett tillfälle när jag var i de lokaler som då användes för inspelningen av reklamfilmer så var hela ”butiken” uppbyggd i en studio. Då och kanske även nu så byggdes miljön upp och flera avsnitt, reklamfilmer för en period spelades in under några dagar. Klåfingrig som jag var (och är), kunde jag inte låta bli att vända några Corn-Flakespaket upp och ner. Döm om min förvåning när jag sedan fick se dessa paket upp och ner i ett par avsnitt. Risken eller chansen att jag skulle få se detta i TV:n var minimal, då det inte als var säkert att just dessa varor skulle synas i bild. Så den (skade?)glädje jag kände var stor. Det var ju bara jag som visste detta men är samtidigt ett minne som finns kvar inom mig.

Söndagspromenad i tid och rum #bloggswe

10935872_10153692915753868_1885586553_oSolberga fotbollsplan är det inte mycket med nu för tiden

10936836_10153692916393868_887690889_o
En del av häradsvägen som slutade användas på fyrtiotalet är nu mera bara en traktorväg.
Ciceron är Nussä

10918626_10153692917328868_1961495533_o
Kloa, eller på rikssvenska ”krogen” och tillika droskstation finns kvar än i dag i ett mer modernt utförande.
På den tiden som ”kloa” fanns så var det förbjudet att servera alkoholhaltiga drycker till på platsen boende och bara ”resande” tilläts inmudiga dessa drycker. För att kringå lagen så skjutsade man varandra i skottkärra dit och sade att dessa var resande.

10877641_10153692914273868_1944974516_n
Kloa flyttade under några år till en annan plats i närheten där ett gammalt träd är det enda som påminner om dess existens. Problemet med ”kloa” på denna plats var att kyrkstigen mellan de olika församlingskyrkorna var att bara hälften av befolkningen kom till kyrkan då flera stannade på krogen som låg halvvägs.

10936472_10153693072908868_1688122078_o
Vår nuvarande landsväg i tidig gryning.

10939489_10153693072273868_1142028844_o
Vår tråkiga raksträcka till skogstegarna

10939335_10153693071503868_1363091162_o
Våra unika dalar som blivit kallade ”Sveriges grand canyon” syns här.

10939711_10153693069683868_591543949_o
Hästhagar som vi passerar…

10939007_10153693070673868_680065203_o
Då passar solen på att försöka bryta i genom.

10939658_10153693069243868_967593271_o10939602_10153693068773868_1861886838_o10927727_10153693068023868_1351216739_o
Vår promenadväg fortsätter in i skogen

10939466_10153693065593868_645056540_o10939425_10153693065073868_1447406748_o10935915_10153693064538868_531049833_o
Där stormen Egon har lämnat sina visitkort

10939531_10153693184553868_113904544_o
En gammal väg som delvis har blivit planerat med gran.

10927961_10153693183803868_1871323395_n
Här har de även utfodring för främst rådjur

10906611_10153693062688868_702800888_o
Här har gamla åkrar blivit planterade med gran för att få skog.

10935753_10153693179723868_1791528385_o
10943172_10153693182803868_1265498113_o
En gammal boplats där en jordkällare och delar av stenfoten till huset syns

10876771_10153693061583868_1244432106_o
Gamla postgården har blivit en modern villa
10927636_10153693181738868_251813956_o
10939328_10153693181038868_113457006_o
… men där det gamla stenhaget och gamla fruktträd påminner om gårdens storhet.

10938825_10153692920388868_1467461658_o
Utsikt mot Solberga by

10927564_10153692919243868_1729679897_o
Bilspår efter en bil som inte klarade kurvan utan valde att köra grensle över diket

Dubbfria skor och däck? #bloggswe

broddar1
Dagens promenad i snålblåst och snö blev lite mer dramatisk än den brukar bli. En kilometer härifrån ligger en gård med en man som är 80+. Ensamstående sedan många år med sköter byggnaderna perfekt själv, även om jordbruket nu sköts av andra. När vi kom i närheten så hör jag plast smälla till mot marken och en hink kommer rullande ut på vägen med hjälp av vinden. Min första tanke var att jösses vad det blåser här. ända tills jag kommer fram och ser vad som finns runt knuten på uthuset.  Där på alla fyra ligger mannen och kan inte komma upp på den stora isfläcken han befinner sig på.
Jag får binda vovven vid en stolpe och mannen får krypa ett par meter där lite grus sticker upp genom isen och där han får fäste fötterna och där jag kan hjälpa honom på rätt köl. Gummistövlar som idag är mer plats än gummi och inte ger fäste på is var förklaringen. Att det var så halt, trodde han inte. Vädret här brukar ju vara omväxlande och mycket pendlande mellan plus och minus och det samma gör ju av naturliga skäl även nederbörden.

Han var ju själaglad att jag kom just då annars hade han blivit liggandes eller försöka krypa bort till gräsmattan ett trettiotal därifrån där det såg ut att kunna bli bättre fäste än där han nu var.
Med facit i hand, och sitt ensamstående boende så hade det verkligen varit befogad att ha något fästande under fötterna såsom broddar eller liknande.

Promenaden fortsatte sedan över stock och sten på andra vägar än vi brukar gå och blev en annan runda än den vanliga. När vi sedan kommer ut på landsvägen igen så ser jag i en kurva hur en bil gått mer rakt än vad vägen tillåter. Bilen har gått ner i diket och ställt sig gränsle över diket, där den sedan fortsatt i ett 20 tal meter innan den kommit fram till en utfart och där kommit upp på fast backe. Utan några andra spår har bilen där svängt ut på vägen igen och fortsatt som om inget hade hänt. Konstigt att de inte stannat och kollat upp bilen eller på något sätt kontaktat någon på den gården där det inträffade. Chockade, smitande? Verkar inte vara några skador där det hände, så det verkar som om denna händelse slutade lyckligt…

Efter ytterligare en bit kommer jag fram till nästa kurva som också samtidigt är ett backkrön. Bakom mig kommer en bil och strax efter kommer en mot mig runt krönet och farten var inte avpassad efter väglaget. Bilen börjar slänga och kommer med bredsidan mot mig och vovven. Jag fick snabbt tag i vovven och med två stora steg stod jag på andra sidan diket. Även denna händelse slutade lyckligt för alla parter. Vad den hade för däck, vet jag ej, men det gäller att anpassa hastigheten efter väglaget.

Så med vårt nyckfulla väder så gäller det att anpassa beklädnaden mot underlaget och anpassa sig efter naturen.

Ur led är tiden #bloggswe

10913465_10153678050298868_1265385017_n

Nyheterna från Sveriges radio med Daniel Wåckner har precis tonat ut från radion och Vaken med P3 och P4 med Henrik Olsson har gått igång. Klockan är strax efter två på natten och jag är vaken. The final countdown spelas i radion när trafikredaktionen går i med ett meddelande att en trafikolycka, en singel sådan har inträffat på E45 strax norr om Lödöse. Kanske inte så konstigt då tempen ligger i halkvarningsläge och det har både blixtrat och dundrat med en massa nedfallande hagel.

Vädret gör lite som det vill nu för tiden…
Granen som Egon välte utanför huset är nu bort och det känns väldigt tomt utanför köksfönstret. Skönt att den försvunnit, då jag var rädd att en ny vindpust hade kunna fälla den helt och hållet.
Är glad att vi inte hade fått bort rullstolsrampen ännu, då den tog den värsta delen av granens vikt. Totalt var det två tegelpannor som fick sätta sitt ”liv” till och jag måste nog säga att vi hade en väldans tur i oturen.

Men vad gör jag uppe denna tiden på dygnet?
Det är ju egentligen sovdags för ”normala” människor… Men jag har aldrig varit normal 😉

Efter middagen i dag kände jag att jag ville sova en stund, och den stunden blev längre än jag tänkt mig. Stensomnade vid 17,30 och brorsan väckte mig ett par gånger att nu får jag gå upp och klä av mig och lägga mig riktigt inför natten. Jag vet att jag svarade ja, men somnade om med en gång igen. Det var nog behövligt att får sova men istället är jag nu klarvaken. Har hunnit stoppa i en maskin med tvätt och en tumlare går. Nu är golvet torkat i köket och just nu sitter jag med en kopp kaffe och skriver. Skall jag lägga mig nu då? Nope… Är nog uppe en stund till, nu när jag har lite arbetslust.
När jag kör mina morgontidningar s är ju detta min normala vaken och arbetstid, så kanske lika bra att vänja sig vid nattvakenhet igen. Tanken är att jag skall börja köra mina tidningar i början på februari igen efter att ha hunnit vila upp mig.

På lite sikt hoppas jag kunna sluta med nattarbete och börja arbeta med äldrefrågor och liknande då det ligger mig varm om hjärtat, men vi får se vad framtiden utvisar… Först skall jag hamna i normala gängor igen.

En jobbig dag #bloggswe

IMG_5009

I dag var första det första arbetsdagen efter helgerna. Inte för mig men för min nyfunna vän, min bror. Vi har verkligen funnit varandra denna jul och nyårshelg och har varit helt fantastisk!

I dag var han på jobbet och jag gick här hemma helt ensam. Det var verkligen inte kul L
De senaste åren har allt kretsat kring mor och därefter har ju bror och därefter jag. Men jag trivdes med det… Nu finns ju inte mor. Började med promenaden i snöblandat regn och blåst var inget kul, sedan var tanken att röja lite här ute efter stormen Egons härjningar men det regnade, regnade och åter regnade. Blev inget jobb ute, utan försökte städa bort julen här inne… Det gick sååå långsamt och jag fick inte upp någon fart.

IMG_4989
Lite ommöblering i sovrummet för att hitta min egen stil, en maskin med tvätt och lite småplock här hemma. Sedan mellan allt detta hamnade jag vid köksbordet och saknade mor…

Hade det inte regnat och varit så mörk, så hade jag åtminstone kunna gå en längre promenade med hunden, men varken jag eller vovven hade intresset i det blöta vädret.

Tråkigt, tråkigt och åter tråkigt. Fördelen med att gå på gym är ju att det är inomhus, men jag trivs inte där utan föredrar naturen, förutom när den inte är med mig i vädret.

Geocaching var heller inget att tänka på när inte vädret ens bjöd på promenadeväder.

Har så smått börjat planera att jag och bror under våren skall promenera pilgrimsleden från Sankt Olovs källa till Västerlanda kyrka. En 11 km lång vandring i blandad natur.

Tillsammans med kyrkan skall vi lägga en cachingrunda efter leden så att det blir fler anledningar till att promenera den, eller cykla. Många slänger sig på cykeln och tar en runda på fem, sex mil och letar tupperwareburkar för att komma ut på nya äventyr, hitta nya platser och smultronställen.
Ser verkligen fram emot detta.

Nu hoppas jag på en dag i morgon med bättre väder och mer energi.

#Egon, stormen i fokus #bloggswe

10909214_10153671043198868_1725496174_o10883026_10153671044683868_366327524_o10927440_10153671045883868_215949049_o

Vår fina gran som far fick i 50-årspresent blir nu kaffeved.

10927905_10153678001953868_672333391_n10922251_10153678025843868_63268490_n10913465_10153678050298868_1265385017_n

10935276_10153670724683868_1476024575_o10918894_10153670890153868_985912252_o10934160_10153670678928868_969060476_n
Grannen råkade dock värre ut där ladugårdstaket lade sig över deras bil

10912663_10153670665678868_1854731019_o
10935128_10153670721968868_14189799_o
Uppe vi vår skog där vi promenerar såg det ut så här…

10909311_10153670887663868_1880053411_o10907157_10153670886858868_2118016838_o10927471_10153670886218868_1520590909_o10923078_10153670883928868_1579844912_o10909321_10153670888993868_664554294_o10927651_10153670888278868_1569402474_o
Och elljusspåret i stan där jag lärt bror att man kan promenera trygg och säkert även på kvällar i lampbelysning där ligger både tråd och lampstolpar som plockepinn och det lär nog dröja innan innan det blir ljus i spåren i gen…

Jag, en stolt bror #bloggswe

lagerkrans

Jag har nog världens bästa lillebror, i alla fall om man frågar mig…
Som ni säkert vet, ni som följer bloggen, så var jag rädd för alla helgerna som vi nyss har klarat av.
Jag såg inte fram emot tre veckors hemmavaro av bror, inte för att jag inte unnar honom ledighet utan för att jag var rädd att det skulle bli konflikter angående mående, kost och motion. Detta kom verkligen på skam, och jag får faktisk skämmas en del för det jag trodde. Bror har gått igång på alla fyra efter aktivitetsarmbandet.

Tillsammans går vi nu 10.000 steg per dag, minst…
Jag hörde den första tiden hur han flåsade och flämtade efter mig i motionsspåret där vi gick, men detta har nu förbytts till en mindre anstängd andhämtning och i stället vi kunnat prata lite mer med varandra. Vi har kommit närmare varandra i detta, vilket jag verkligen uppskattar. Samtidigt som hans kondis har gått upp så har också vikten gått ner och jag märker mycket på honom att hans trötthet har minskat. Ett stort plus för hans hälsa och välmående.

Bror har alltid haft en stark vilja och ett stort mått på integritet. Det har inte alltid varit lätt att komma honom när och att få honom att förstå orsak och verkan. Nu ser han direkt grafiskt på sin dator vad det innebär. Att gå några extra steg gör att det kan finnas plats för ett gott glas vin på kvällen utan att man behöver ha dåligt samvete. Att äta en chokladkaka ger genast utslag på mätaren vilket betyder att man får avstå något annat eller ta en extratur i motionsspåret alternativ en runda på vår väg.

Detta har gjort mycket för vår kontakt som inte är lika spänd längre, utan mer avslappnad. Jag tror vi njuter båda två av detta.

Nu är det helg och på måndag börjar vardagen igen för oss båda och lika rädd som jag var för tre veckors samvaro tidigare så är jag nu istället rädd för att vi skall vara ifrån varandra under större delen av dagen.
Jag hoppas verkligen att vårt nyfunna gemensamma intresse får det att utvecklas mer mellan oss och att vi kan hålla promenadstegen i samma omfattning som tidigare.

Bror, du är världens bästa lillebror!

Jag är rädd ‪#‎jesuischarlie‬ #bloggswe

jesuischarlie

I går efter promenaden så kommer vi till bilen för att åka hem. Strax efter kommer en förlängd ekosändnig på radion. Ett nytt terroristdåd har inträffat i världen. Denna gång riktad mot en satirtidning i Frankrike.
Jag är så rädd att det skall tysta många men samtidigt är jag ännu mera rädd för att oskyldiga inom vissa grupper skall utpekas som medansvariga.

Vi är idag vana med att kunna säga och tycka nästan vad som helst även om vissa undantag finns. Det är något fint som vi måste vara rädda om. Vi har en press som inte är rädda att granska makthavare och rota i oegentligheter.

Organisationen Reportrar utan gränser vädjar till medier runt om i världen att publicera tidningen Charlie Hebdos satirteckningar, skriver TT.
”Yttrandefriheten får inte förminskas inför barbariet och ge vika för utpressning från dem som angriper demokratin och de värden vi gemensamt står bakom”, heter det i ett uttalande.
Många medier hörsammade maningen, medan andra valde en försiktig linje. Svenska Expressen har Charlie Hebdos sista satirbild av IS-ledaren Abu Bakr al-Baghdadi på omslaget.
-Vår hållning är fortsatt tydlig: Yttrandefriheten ska inte inskränkas av hot eller ens av våld, sade Expressens chefredaktör Thomas Mattsson till TT på onsdagen.
Danska Berlingske publicerar flera av Charlie Hebdos teckningar och förstasidor, både i papperstidningen och på webben.
Chefredaktör Lisbeth Knudsen understryker att de publiceras som journalistisk dokumentation.
-Jag har den mycket klara hållningen att vi inte ska använda Muhammed-teckningar som demonstration, säger hon till Ritzaus.
De flesta ledande nyhetsredaktioner i USA valde att inte publicera några satirteckningar, med hänvisning till att de kan uppfattas som stötande för troende muslimer.
”Att beskriva bilderna i ord ger läsarna tillräcklig information”, skrev The New York Times talesperson i ett mejl till Reuters.

igår-idag-imorgon

En av mina fina Twitter och Facebook-vänner skriver så här.
Det svåra med att kommentera det man ännu inte vet allt bakom är att man lätt kan hoppa i galen tunna som man säger.
Dock, idag har demokrati och yttrandefrihet återigen satts på prov.
Demokrati är egentligen oerhört svårt, eftersom det är en balansgång mellan det som vi uppfattar som frihet och tolerans och samtidigt säkerställa människor säkerhet. Det är inte lätt.
Men, vi kan ALDRIG låta våld ta oss gisslan, vi kan ALDRIG låta minoritet styra majoritet och vi kan ALDRIG vika från det vi bestämt ska vara mänskliga rättigheter. Därför, idag, oavsett vilka som ligger bakom det dådet hyllar vi demokratin och yttrandefriheten och tänker på de som fick sätta livet till och deras närmaste. ‪#‎jesuischarlie‬

Vi får inte låta detta tysta någon att sprida det fria ordet men vi får heller inte döma någon oskyldig varken direkt eller indirekt.

När bytte du lösenord senast?

Jag ser hur fler och fler av mina vänner, framför allt på twitter, får sina konton kapade. Nu är det reklam för en dejtingsajt som kommer som DM till mig från från dessa personer.
Tyvärr märker dessa personer inte av att de skickar massa DM till olika personer, om inte någon säger till. Ofta är det personer som jag gillar mycket och inte vill förlora i mitt flöde, så det känns väldigt tråkigt när man blir bombarderad.
Visserligen kan just från twitter vara väldigt harmlöst även om de kan komma över en del privat information även den vägen.

Så mina vänner, var rädda om er och byt lösenord!

Olssons universum

HackerDen 20 januari är stora lösenordsbytardagen. Själv har jag tagit itu med det redan idag.

Enligt en undersökning från Post- och telestyrelsen för ett par år sedan byter mer än hälften av alla dator­användare ALDRIG lösenord. Dessutom har var femte person SAMMA lösen­ord på många olika sajter. Hör du till dem är du ett lätt byte för hackare. Du riskerar att person­uppgifter hamnar i orätta händer samt att bli drabbad av skadlig kod i din dator.

Bara en tredjedel av personerna i undersökningen använde starka lösenord. De flesta lösenord är tvärtom ganska förut­sägbara. Det innebär att det går snabbt för en dator att knäcka lösenordet.

Skydda dig med ett starkt lösenord

Ett starkt lösenord måste vara krångligt. Ju bekvämare lösenord du väljer desto svagare blir det. När stora företag blivit hackade visar det sig att kundernas vanligaste lösenord varit ganska fantasilösa. ”123456” återfanns hos nästan 2 miljoner konton när Adobe hackades.

  •  

Visa originalinlägg 286 fler ord