Dagens promenad i snålblåst och snö blev lite mer dramatisk än den brukar bli. En kilometer härifrån ligger en gård med en man som är 80+. Ensamstående sedan många år med sköter byggnaderna perfekt själv, även om jordbruket nu sköts av andra. När vi kom i närheten så hör jag plast smälla till mot marken och en hink kommer rullande ut på vägen med hjälp av vinden. Min första tanke var att jösses vad det blåser här. ända tills jag kommer fram och ser vad som finns runt knuten på uthuset.  Där på alla fyra ligger mannen och kan inte komma upp på den stora isfläcken han befinner sig på.
Jag får binda vovven vid en stolpe och mannen får krypa ett par meter där lite grus sticker upp genom isen och där han får fäste fötterna och där jag kan hjälpa honom på rätt köl. Gummistövlar som idag är mer plats än gummi och inte ger fäste på is var förklaringen. Att det var så halt, trodde han inte. Vädret här brukar ju vara omväxlande och mycket pendlande mellan plus och minus och det samma gör ju av naturliga skäl även nederbörden.

Han var ju själaglad att jag kom just då annars hade han blivit liggandes eller försöka krypa bort till gräsmattan ett trettiotal därifrån där det såg ut att kunna bli bättre fäste än där han nu var.
Med facit i hand, och sitt ensamstående boende så hade det verkligen varit befogad att ha något fästande under fötterna såsom broddar eller liknande.

Promenaden fortsatte sedan över stock och sten på andra vägar än vi brukar gå och blev en annan runda än den vanliga. När vi sedan kommer ut på landsvägen igen så ser jag i en kurva hur en bil gått mer rakt än vad vägen tillåter. Bilen har gått ner i diket och ställt sig gränsle över diket, där den sedan fortsatt i ett 20 tal meter innan den kommit fram till en utfart och där kommit upp på fast backe. Utan några andra spår har bilen där svängt ut på vägen igen och fortsatt som om inget hade hänt. Konstigt att de inte stannat och kollat upp bilen eller på något sätt kontaktat någon på den gården där det inträffade. Chockade, smitande? Verkar inte vara några skador där det hände, så det verkar som om denna händelse slutade lyckligt…

Efter ytterligare en bit kommer jag fram till nästa kurva som också samtidigt är ett backkrön. Bakom mig kommer en bil och strax efter kommer en mot mig runt krönet och farten var inte avpassad efter väglaget. Bilen börjar slänga och kommer med bredsidan mot mig och vovven. Jag fick snabbt tag i vovven och med två stora steg stod jag på andra sidan diket. Även denna händelse slutade lyckligt för alla parter. Vad den hade för däck, vet jag ej, men det gäller att anpassa hastigheten efter väglaget.

Så med vårt nyckfulla väder så gäller det att anpassa beklädnaden mot underlaget och anpassa sig efter naturen.