Tag Archive | kyrka

Ett smultron

20170716_202815Jag och bror åkte bort till Resteröds kyrka för att vara med om en musikalisk resa.

20170716_193917

Gruppen Sonatrice som spelar spelar på tidstrogna instrument såsom fiddla, harpa, blockflöjt och sång, iklädda dräkter inspirerade av medeltidens mode, skulle visa upp hur musik kunde låta på 1600-talet. De visar upp lite av den brokiga medeltida musikvärlden med pilgrimer, helgon, dans, fest och glädje.

Karin Palm Lindén, Carina Norlander, Eva-Lis Carlsson och Villemo Daneling – tre av dem kyrkomusiker.

De berättade att det finns inga instrument kvar från den tiden, så det var att använda bilder för att försöka återskapa dessa instrument. Vilken klang och färg det gav till kyrkorummet i Resteröd, när man hörde deras spelglädje. Att först vara i den varsamt renoverade kyrkan, och sedan känna tidens vingslag. Detta var något utöver det vanliga.

 

Kyrkan då..

Sägnen berättar om två brudföljen på väg till Resteröds kyrka. Inget av följena vill vika för det andra, utan slagsmål uppstår. ”Ingen kom undan med livet mer än brudgummen på den ena sidan, och bruden på den andra, Vilka strax beslöt sig att äkta varandra och låta sig viga.” Historien återges av Johan Ödman i sin ”Bahus-Lans Beskrifning” 1746. Bakgrunden skulle vara att kyrkan ansågs vara den äldsta i trakten, och att ”brudefalk från åtskilliga orter farit till denna kyrkan och låtit sig viga”.

Kyrkan är sevärd och berättar genom sitt utseende och sin fina interiör om en lång historia. Men tiderna har stundtals också varit kärva. Hösten 1825 förrättar biskop Wingård visitation i Resteröds kyrka. Omdömet blir hårt: ”! denna kyrka finnes intet, som icke är i högsta grad förfallet” konstaterar han och drar slutsatsen att kyrkan ”icke kan undgå att hel och hållen utdömas”. ”Här borde inga gudstjänster mera hållas”, dundrar biskop Wingård.
Men hotet väcker församlingen, som redan följande år fattar beslut om en omfattande renovering av kyrkan. Man målar och rappar, förstorar fönstren, reparerar bänkar och lägger nytt golv. I och med det har krisen avvärjts.

Flera saker vittnar idag om kyrkans medeltida ursprung. Den är en av få medeltida kyrkor där triumfbågen mellan långhus och kor har bevarats.
Även dopfunten är medeltida, från 1100-talet. Originalet finns på Göteborgs stadsmuseum, men i kyrkan står en väl utförd kopia av den rikt dekorerade gamla funten, med drakar och flätmönster på det fyrkantiga karet. Dekorationerna på funtens sidor för oss tillbaka till den tidiga medeltidens bildvärld.
Kyrkan har en fin snickeriinredning med många delar från 1600-talet. Altaret’är av sten och förmodligen mycket gammalt, med en senare altarskiva av trä. Altaruppsatsen är från 1600-talet. Motivet är utfört 1681 av en målare vid namn Wandaleus. Vi ser Kristus till höger och Moses med lagtavlorna till vänster.

Predikstolen är i samma stil som altaruppsatsen. Den omnämns första gången i räkenskaper 1626-27, då den bemålades. Det finns också en uppgift om att
den skulle vara från 1576, vilket dock är osäkert.
Bänkarnas dörrar är troligen från 1600-talet.
Lägg särskilt märke till nr 5 på norrsidan med texten ”Kirstin Nels Daaters Stol i Backe”. Det fint Utformade ryggstödet längst bak i den norra bänkhalvan är troligen från den s k Restenässtolen, en ”herrskapsbänk” som tidigare fanns i koret.
Långhusets takmålning är från mellan 1703 och 1720. Bland molnskyarna svävar tre änglar med textband: ,'”‘Helig Helig Helig är Herren Sebaoth: Hela iorden är full af hans äro” och ”Herren ser til hiertat. 1 Sam l6.” De målas över på 1800-talet, men tas fram igen 1929. Kortaket saknar då takmålning, men i samband med restaureringen utför konservatorn och konstnären
C O Svensson en ny takmålning här, som återger
Gud Fader sittande på en glob och omgiven av moln.

Ljuset återkommer

20170415_225553

Som barn var ju julen den viktigaste högtiden med alla julklappar, julmat mm.
För oss kristna är ju påsken den viktigaste högtiden då Jesus dog på korset och sedan återuppstod.

Dessa högtider har ju en speciell prägel och egna ritualer och symboliska handlingar.
På skärtorsdagskvällen har mässan avklädning som tema, precis som Jesus skulle kläs av innan korsfästningen. Så alla besökarna hjälpt år att klä av altaret och allting bärs ut ut i sakristian. Vi går fram till altaret och tar en sak var och bär ut, tills altaret är naket.

20170413_203055

Påskaftonen är ju ingen särskild dag i det kyrkliga och då passar påskkärringar och eldar bra…

Sent på kvällen är det då mässa inför Jesus återkomst. Utanför kyrkan brinner en eld som vi tänder nya årsljuset på, sedan tänder vi alla varsitt stearinljus och tågar in i en helt mörklagd kyrka, förutom våra ljus. Det är mysfaktor så det förslår.

Ju närmare midnatt så tänds mer och mer ljus upp i kyrkan, tills hela kyrkan badar i ljus.


Efter det, så samlas vi alla runt dopfunten och ”förnyar” dopet. Men i motsats till ett vanligt dop, och om man har en ”busig” präst, så kan det locka till mycket skratt. Prästen doppar en palmkvist i dopvattnet och skvätter ut det över alla som står runt funten. Så mitt i allvaret så blir man lite småsprallig och på ett härligt gott humör.

Så vem påstår att det måste vara tråkigt i kyrkan?

 

En fantastisk helg

20170326_142200

En fantastisk helg är till ända. Strålande sol, temperaturer upp till 15 grader och varma vindar, tidvis i alla fall. Kan man göra annat än att njuta?

Visst, jag hade ju jobbar på lördag morgon, så et blev ju som vanligt en del sömn under dagens ljusa del, men det fanns ändå en hel del tid för att njuta. Och när det gäller sådant är jag inte sen att ta tillfället i akt…

En hel del utomhusaktiviteter genomfördes bland annat så kunde man börja städa upp ute efter vintern, och det känns bara så skönt. Är man ute så kan man inte låta bli att spana efter vårtecken, vårtecken man ser varje år, en ändå är lika välkomna som alltid.

20170325_152024

Kvällen avslutades med ett glas rött på altanen när vi njöt av solnedgången…

Söndagen började med en underbar promenad till vår kyrka och jag var där tidigt så kunde jag vara med och pula och lära mig nya saker, som jag behöver veta som vaktmästare..

Jag lärde mig också vilket vin de har till nattvarden, så nu kan jag ha nattvard hemma så ofta jag vill…

20170326_102047

Eftermiddagen fortsatte sedan utomhus med förberedelser för att leva och bo ute.

Kvällspromenaden gick sedan ner till ån, där vi brukade fiska som barn. Jag skrattade för mig själv när jag återsåg platsen. Vi fick aldrig några fiskar på kroken, och de var kanske lika bra det. Men jag tror anledningen var att vi hamrade till våra krokar på skruvstädet av tretumsspik och hade hampasnöre som fiskelina… 🙂
Men vad gjorde det, vi var ju lyckliga i vår värld…

Men en sak jag tänkte på när vi promenerade hem, jag och vovven. Man hann så mycket på dagarna när man var liten, mer än man hinner idag och jag funderar på om dagarna har blivit kortare…

IMG_20170326_182919_663

Även denna kväll avslutades med ett glas rött på altanen.

Härliga söndag

20170312_115532
Söndagen började lugnt med en promenad till orienteringsklubbens stuga för att gå tipspromenaden. Jag hade räknat ut det så bra att går jag till dit och hem, plus promenaden och sedan till kyrkan på eftermiddagen så har jag gått dagens steg och att även Nussä hade fått sina promenader… Jösses vad smart jag är….

Efter tipspromenaden så blev det kaffe och våffla innan hemgång. Vi träffade några bekanta och vi pratade lite på vägen hem innan vi svängde åt var sitt håll. Visst fick jag stanna ett par gånger för att vila mig, då jag ännu inte var i full fart. Men det gick bättre än väntat trots allt. När jag nästan var hemma började mitt fitbit-band att vibrera på armen och jag ville kolla vad som var på G. Jösses, jag hade ju redan tillryggalagt min dagliga dos på 16000 steg… Men det måste vara fel, skulle ju behöva gå till kyrkan också för att komma upp i den dagliga dosen, och jag började fundera….

4 km till klubbstugan och 2,5 runt på tipspromenaden, det skulle ju bara bli 6,5 km. Tog ett tag innan jag kom på att jag skulle ju gå hem också vilket var ytterligare 4 km. Jag skämdes nästan för mig själv hur dumt jag hade räknat.

Vi lagade middag jag och bror, fisk med potatismos och skirat smör, MUMS. Sedan hann jag med att sova middag en stund… Dagens bästa stund och också det stund jag sover som godast. Sedan var det dags att ge sig iväg till kyrkan och jag hade kunna sova och tog istället bilen, för att jag redan hade gått. I dag var det musikgudstjänst så det var lite annorlunda mot vanlig gudstjänst men också var det dags för mig att vara med i förberedelserna inför gudstjänst. Just nu är det brist på gudstjänstsvaktmästare och blir någon sjuk, så skall jag kunna hoppa in. Jag har inga planer på att hoppa in på schema, då jag har så mycket annat jag vill göra, och har jag annat som krockar med kyrkan, så är det oftast kyrkan som får stryka på foten. Mitt sociala/diakonala engagemang går före det mesta, men jag, bror och vovven kommer alltid först. Men att lära sig nya saker är aldrig fel, då det är lär lättare att prata om saker som man vet och inte bara tror om.

Har aldrig tänkt på att endast den stora klockan skall ringa en timma innan,och då i fem minuter. Den lilla klockan skall ringa en halvtimma innan och då i tre minuter. Att sedan båda klockorna skall ringa vid gudstjänstens börja i två minuter. Jag visste inte om att man var tvungen att starta den stora klockan först och sedan vänta minst 5 sekunder innan den lilla klockan startas, annars går säkringarna. Precis som när man startade skulltorkarna på gården. Man var tvungen att vänta på att starta fläkt nummer två så inte säkringarna skulle smälla. Helt plötsligt var det väldigt lite skillnad mellan kyrkobesökare och boskap.

Man skulle se till att altaret var rätt utsmyckat med rädd liturgisk färg, och samma färg skulle gå igen i blommorna. Man skulle sätta upp psalmerna på tavlan så att man visste vilka psalmer som skulle sjungas. Till gudstjänsterna klocka 11 skall det kokas kaffe och göras TE-vatten. Kaffet klarar jag av men känner en rädsla för att bränna vid tevattnet. Men jag skall väl lära mig det också… 🙂

I går när jag gick där i kyrkan med min fina lärare så fick vi smyga fram i kyrkan bland körsångarna som övade. Att ha livemusik på jobbet var absolut inte fel….

Så tack Jimmie, för en härlig eftermiddag.

 

Den lilla, lilla kyrkan

20161019_150729

Betelhöjdens minikyrka eller Lillkyrkan i Koberg, som den också kallas, klassar helt klart in bland en av Sveriges minsta kyrkor, utan tvekan! Det sägs att kyrkan är Sveriges minsta vigselkyrka i alla fall och med sina cirka 1,5 kvadratmeter ryms endast prästen, brudparet och med lite god vilja ett par vittnen:)

Jo den är galet liten, en och en halv kvadratmeter…
Lillkyrkan i Koberg byggdes år 2000 av en slöjdlärare vid namn Rodney Sjöberg.
Rodney var son till en pastor och på marken hade tidigare stått en missionskyrka. Rodney berättade själv när vi var där att han en natt drömt om att bygga en liten kyrka. Morgonen därpå gjorde han en liten modell i papp av hur kyrkan i drömmen sett ut. Sedan var det bara att börja bygga! Det tog Rodney en och en halv vecka att bli klar med sin kyrka.

Biskopen samtyckte till välsignelse och 2004 invigdes den.
Ett 80-tal personer kom och komministern i Rommele pastorat, Henrik Lindeskog tillsammans med missionspastorn i Sollebrunn, Larsson välsignade kyrkan, berättar Rodney.
Jag ringde i klockorna, spelade ett sopransaxonfonsolo och spelade psalmodikon till psalmerna. Nu håller han även på att bygga ett organdikord, ett psalmodikon med träpipor från medeltiden, till kyrkan.

Även om man inte vill använda lillkyrkan till dop eller vigsel, är den ett finfint utflyktsmål eftersom den till skillnad från andra kyrkor, alltid är öppen.
Alldeles intill ligger Vanderydsvattnets Finnviken. Har man matsäck med sig kan man antingen äta den vid lillkyrkan eller promenera den korta biten ner till sjön och njuta av utsikten.
Har du dessutom turen att träffa den entusiastiske byggmästaren själv, får du en mycket intressant och trevlig pratstund!