Stefan, 16, började använda lustgas för ett par månader sedan. Han och hans klasskompisar brukar ”boffa” i klassrummet mellan lektionerna.
–Man blir avdomnad, hör ekon och blir avslappnad. Det känns mest coolt bara, säger han.
Ett rus varar i ungefär en minut. Stefan tar ofta flera ampuller efter varandra. Ibland håller han på i tio minuter – till det behövs tio ampuller.

Ovanstående text är hämtat från Aftonbladet 17 januari 2007.
Det känns som om detta går i vågor, gamla brukare försvinner och nya tillkommer.

Detta är en typ av drog som är laglig, då försäljningen är i annat syfte.
Förra årets hittades dessa vid våra badplatser, enl kommunens säkerhetsansvarig, och även vid vår fastighet, enl fastighetsägaren, här i centrala delen av orten. Under vintern har jag mest sett rester av Tramadol och Bensodiazepiner, i centrala delen av orten, men nu har jag på bara några veckor sett flera patroner på dessa ställen istället.

Ovanstående hittades på en parkeringsplats i orten.

Polisen i Ale och Kungälv har fått rapporter om att användningen av lustgas ökar bland ungdomar i kommunerna.
Det är kommunernas fältarbetare som hittat tomma lustgaspatroner på offentliga platser.
”Detta är ju direkt skadligt och farligt”, säger kommunpolis Christian Nordén.
Här kan ni lyssna på inslaget.

Fältassistenter i flera kommuner i P4 Göteborgs område ser att ungdomar i större utsträckning använder lustgas för att berusa sig, det visar en rundringning P4 Göteborg gjort.
Fältassistenten Linda Welén som arbetar i stadsdelen Majorna-Linné i Göteborg uppmanar nu föräldrar att prata med sina barn om riskerna med att använda lustgas.
Inhalering av lustgas kan leda till plötslig syrebrist och i värsta fall hjärtstillestånd.
Här finns hela inslaget från P4 Göteborg

För att få bukt med detta krävs att engagera alla vuxna såsom tonårsföräldrar, lärare, fältare, nattvandrare, socialsekreterare, vaktmästare, idrottsledare, gymägare och företagare i det drogförebyggande arbetet och öka de informella kontrollmekanismerna i både hem, skola på fritid liksom i det offentliga rummet – är en central och mycket viktig framgångsfaktor i det drogförebyggande arbetet.

Ett långsiktigt, hållbart och effektivt drogförebyggande arbete utgår ifrån aktuell kunskap och evidens inom ANDT-området i form av drogvaneundersökningar (DVU), forskning, omvärldsanalys och löpande lägesbildsarbete inklusive arbetet med tidig upptäckt och tidigt ingripande (TUTI). Detta i syfte att hålla jämna steg med drogtrenderna och vara agila och dynamiska i arbetssättet genom att snabbt fånga upp nya drogtrender och anpassa insatser och åtgärder. Det är samtidigt viktigt för att kunna följa upp, analysera, utvärdera och utveckla vårt arbete.

En bred lokal förankring, välutvecklad lokal- och regional samverkan och kunskapsutbyte mellan kommuner, länsstyrelser, regioner, myndigheter och lokalsamhället är därför en vitkig framgångsfaktor.