Här i min kommun tog kultur och fritidsnämnden ett beslut att styra konsten.
Enligt vår lokaltidning TTELA blev skrivningen så här:  
Det som röstades igenom på kulturnämndens möte var att kravet på konstutsmyckning vid ny- och ombyggnation ska slopas samt att kulturarvet ska ges en särskilt framträdande plats i den offentliga konsten.

Jag som är halvtysk har suttit med många vänner och släktingar och diskuterat nazisterna och hur de kidnappat konsten till att bli propaganda.
Konstnärernas riksorganisation skriver:
Principen om armlängds avstånd formulerades av nationalekonomen John Maynard Keynes efter andra världskriget. Han ställde sig frågan om hur ett system skulle utformas så att staten kan stödja kulturen utan att den kidnappas i propagandasyfte, som var fallet i Tyskland. Keynes förslag blev att politiker ska besluta om anslagen men inte över det konstnärliga innehållet. I stället skulle institutioner upprättas på armlängds avstånd från den politiska makten. I Sverige fick vi Kulturrådet och Konstnärsnämnden.

FN skriver i sin första rapport om konstnärliga fri- och rättigheter (2013): ”Konstnärlig kreativitet är nödvändig för utvecklingen av levande kulturer och fungerande demokratiska samhällen”. Rapporten uppmärksammar särskilt konstnärernas ojämna förhållande till sina uppdragsgivare, såväl privata som offentliga, som ett problem och ett hot mot yttrandefriheten. I linje med FN-rapporten fastslår Sverige i sitt mål för kulturpolitiken: ”Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund.”

Trots detta ramverk finns det gott om exempel på att politiker vill styra det konstnärliga innehållet vid offentligt finansierad kultur. Det är därför av vikt att de myndigheter (inklusiver regioner och kommuner) som finansierar kultur antar ett regelverk för att säkra den konstnärliga friheten.

För några år sedan var jag i Stockholm på en utställning på Rågsveds folket hus, där två konstnärer ställde ut sina fotografiska konstverk, innehållandes nakna män. Hör detta till vår kulturhistoria eller eller är det något som inte kan finnas i vår kommun?

I Trollhättan har vi varje år en festival, en multikulti sådan. Som Trygghetsvandrare och även privatperson besöker jag den. Älskar att se denna konst från andra världsdelar, som skänker mig så mycket glädje både att se och höra, men också att få träffa människor med annan bakgrund än mina två kulturer. Om nu kulturarvet skall spegla konsten i offentliga konsten, blir det då folkmusik från Hjärtum med nyckelharpa och folkdans på torget?

Vad blir nästa steg, plocka bort regnbågsflaggan? Det tog inte många minuter från att beslutet i nämnden togs, till diskussion om regnbågsflaggans vara eller inte vara. Vi vet ju att dessa beslut på andra ställen har lett till mobbing av personal och att facken har larmat om personalens arbetsmiljö, då de haft andra åsikter än det politikerna beslutat om. Har sett liknande tendenser här i kommunen där politiker har visat regnbågsflaggan och jämställt det pedofili och nekrofili.
Hur är det med böcker på kommunens bibliotek. Kan vi ha böcker på andra språk än svenska för att hålla oss inom ramarna av kulturarvet. Blir det som i högerstyrda Sölvesborg där många av böcker på minoritetsspråk inte längre köps in?

I Sölvesborgs kommun fick SD:s kulturpolitik att stärka det som främjar partiets ärenden och försvagar det man inte vill ha. I Sölvesborg fick kultur- och bibliotekschefen Sofia Lenninger lämna sin tjänst. Här skriver hon själv om det omöjliga uppdraget att vara opolitisk tjänsteperson när all kultur plötsligt förvandlas till politik. Läs mer i DN.

I Aftonbladet läser jag: Förra året tog Sölvesborg emot tolv nya svenskar med uppehållstillstånd. Men för Sverigedemokraterna handlar det inte om antalet utan om den ideologiska principen. Ideologin är också tydlig i kommunens nya kulturpolitik som delvis är kopierad från Sverigedemokraternas partiprogram. SD på riksplanet vill ta bort stödet till folkbildning och samtidskonst för att i stället satsa på bevarande och främjande av kulturarv.

Kulturarvet! I Sölvesborg har SD kunnat göra det tillsammans med M och KD tillsammans med ett lokalt parti. Här i Lilla Edet lyckades SD genomföra det tillsammans med S.

Nej, politiker…. En armlängds avstånd gäller alla.