Från Hjärtum till Berlin

Ingrid Thörnqvist

I dagarna två har jag lyssnat på tidigare östeuropakorrespondenten på SVT och numera även författare, Ingrid Thörnqvist.


Hon har i dagarna kommit ut med boken ”Carl-Gustaf Svingel och Silvias familj i det kalla krigets Berlin”. För mig personligen är ju Berlin mest förknippad med morfars syster Marie, som slogs för att det skulle vara mer kommunistiskt än nazistiskt. Det innebar att hon fick plikta med sitt liv, då hon blev fängslad av nazismen och sakta fick svälta ihjäl i fängelse i Berlin. För mig är ju Berlin en delad stad efter andra världskriget, och det jag minns är ju dessa stora skyltar med varning, du lämnar nu den amerikanska sektorn. För mig som föddes 1960 var ju Tyskland Västtyskland och Västberlin. Men för mor var det annorlunda, det var ett land med med den innertyska gränsen.

Jag vet att jag hade släkt i det som kallades Östtyskland men det är inga jag idag har kontakt med. Kanske det vore dags att leta upp dem och skapa nya relationer. Det jag vet om östsidan är ju det jag fått berättat för mig. Flykten från Stettin till Lübeck, då ryssarna kom. Hur mor och hennes vänner tog sig under järnridån vid Lübeck för att gå på dans i Östtyskland för att på småtimmarna åter ta sig hem till västsidan. Mor funderade alltid på när hon blev äldre, hur de vågade göra det.

Det Ingrid i boken berättar om är en man från Hjärtum, Carl-Gustaf Svingel, som blev en inofficiell återförenare mellan öst och väst och arbetade i Berlin.
När jag nu lyssnade på Ingrids föredrag om Svingel och om boken, fick jag mycket till mig som jag inte visste om Berlin och tiden från det att Berlinmuren byggdes. Samtidigt kom historien mycket närmare när det var en känd doldis från grannsocknen som var involverad. Jag har ännu inte läst boken även om jag köpt den. Men som mycket annat så har jag försökt läsa in mig på historien varför Hitler blev som han blev och skapade ett världskrig.

Mina starkaste minnen från Berlin är den 4:e januari 1990, då jag firade min 30-årsdag i Berlin. Hur jag och min tyske kusin inte kunde besöka östsidan tillsamman. Jag som svensk medborgare kunde inte utnyttja de nya gränsövergångarna mellan öst och väst, det det bara var öppna för tyskar, oavsett sida. Checkpoint Charlie fick jag som svensk medborgare använda, däremot fick min kusin inte använda den.

En liten bit av Berlinmuren i min ägo. Nerknackad av mig den 4:e januari 1990.

Ingrid Thörnqvist då? Hon blev för mig symbolen för ett enat Europa. Jag har ju följt allt som hon har gjort för SVT om murens fall, en nygammalt Tyskland växer fram, och förhoppningsvis ett Europa i fred. Vem vet, kanske någon av de personer hon intervjuat i sina reportage är mina släktingar.

För mig blev ju också berlinmurens fall och öppnandet av östeuropa möjlighet att komma till Kolbatz, mors födelseby utanför Stettin, besöka hennes dopkyrka. Huset hon föddes i fanns inte längre kvar, men huset där hennes mormor en gång bodde och där mor vistades ofta fanns kvar. Där i källaren tillbringade de många nätter medan Stettin bombades.
Jag har fått promenera i många av de hemliga gångarna som finns under järnvägsstationen i Stettin som under krigsåren gömde många soldater.

Jag kommer aldrig att få träffa gammelfaster Marie som dödades av nazismen eller gammelfarbror Arthur som dödades av kommunismen. Jag kommer aldrig att få träffa Erwin som barnsoldat under hitlertiden hamnade mellan två stridande parter och fick halva huvudet bortskjutet. Sex miljoner judar som dödades under denna tid och allt annat lidande som krig medför. Därför blir en liten människa från Hjärtum, som med sina händer och inbyggda kraft en stor symbol för mig, och kan visa på att allt inte var ont.

Tack Ingrid för ditt arbete med boken! Jag tror vi alla behöver påminnas om detta ofta, att det finns annat än död och pina under krig. Det finns många stora människor som gjort heroiska insatser under krig. Men så finns också den lilla människan, som med mod och styrka i det dolda gjort insatser som är värda att visa. En sådan är Carl-Gustaf Svingel från Hjärtum.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s