Bilden ovan är en kaka som en eldsjäl bakade till besökarna hos Lilla Edethjälpen. En annan beskrev den som ett hjärta med volang.  Oavsett, så får den symbolisera vad jag känner för Lilla Edet. Jag (hjärta) Lilla Edet.

Jag , bror vovven och pissen har bott i Lilla Edet i snart ett år. Ett år som inte varit fritt i från problem minst sagt, men ändå älskar vi alla detta. Lilla Edet har tidigare varit vår huvudstad när Sjuntorp, en liten ort i grannkommunen inte hade det vi önskade i form av service. Som boende i grannkommunen har jag av intresse följt händelser och annat här i kommunen, och trodde det jag läste och såg i bl a sociala medier var den sanning som skull möte oss. Att sociala medier levde ett eget liv visste jag, men den kärlek jag mötte när jag blev innevånare i kommunen, var enorm. Jag var tvungen att hitta nya promenadvägar med vovven och hittade själv många nya smultronställen. Jag började fotografera sådant jag upplevde som vackert, och på uppmaning började jag posta det i våra ortsgrupper på nätet. Responsen var enorm, jag inte bara gillamarkeringar och kommentarer, utan det viktigaste av allt, den personliga kontakten på byn.

Jag älskar att möte människor, och jösses vad mycket jag får älska i denna kommun.
Jag ser viljan hos människor till att förändra, människor som drivs i sin övertygelse att de kan skapa något bra. En del behöver en spark i baken för att komma igång, andra har redan fått den sparken och driver projekt, för ett inkluderande samhälle.

Kommunens tjänstemän som med små medel skapar mästerverk. Ja jag har blivit inbjuden av flera av dem, för att prata om min ”tro”, om att kunna förändra. Och det bästa av allt jag har lyckats i många avseenden.

Min tro på kommunen, människorna som bor här, alla eldsjälar, har bara förstärkts under detta knappa år, vi varit innevånare här. Visst vi har många utmaningar att ta tag i men med förenade krafter kan vi skapa det bästa som finns…

Jag vill bara utbrista, Jag älskar Lilla Edet!