Att jobba gratis, vad innebär det?
Detta är en fråga jag funderat på några dagar.
Jag har en löneanställning där jag har en del av min inkomst ifrån. Dit måste jag gå och sköta mitt jobb och jag får betalt för det. Räcker inte den tilldelade arbetstiden till, så begär jag mertid för den överskjutande tiden. Inga konstigheter där.

Men jag har också en fritid som jag vill fylla med meningsfullt innehåll. När far blev sjuk och senare lårbensamputerad, så blev han sittandes i rullstol. Vi fick hemtjänst till honom som kom och hjälpte honom några gånger var dag. Men även jag gjorde en del jobb, gratis. Jag lärde mig snart vilken omvårdnad han behövde, och trots att han var rullstolsbunden så ville vi fortfarande vara aktiva. Så till och från kunde jag ta över deras arbetsuppgifter så att vi kunde ut och resa, kortare eller längre sträckor. Jag trivdes med det, och så inte att jag tog något arbete ifrån någon, då de ändå hade sin betalning för jobbet. Vi fick också betala för insatserna vi hade. Men vi behövde ju inte passa några tider utan var fria. Jag tyckte inte det var något konstigt med det ja gjorde, och jag krävde ingen betalning för det.

När far sedan gick bort, så sade några i personalen att hade jag inte gjort det ja gjort, då hade han nog hamnat i sjuksängen på något ställe. Hur hade, det fungerat? Jag tror ju vi hade känt oss tvingade till att besöka honom nästan var dag. Det hade blivit ett krav, ett krav vi själva ställde på oss, och vi hade INTE varit fria. Samma sak när mor blev sjuk efter fars frånfälle. Det jag gjorde var inte så belastande, så jag upplevde inte att det var betungande, jag gjorde det av egen fri vilja.

När sedan mor gick bort, så fick jag mycket mer fritid som jag behövde fylla dagarna med. Jag började gå till kyrkan mer regelbundet än tidigare. När sedan en kompis ville sluta som kyrkvaktmästare så blev jag tillfrågad om jag ville ta det. Jag nappade, då det ger mig väldigt mycket med kontakter med andra människor under fria former. Som nattarbetande så träffar jag mina kollegor ca 10 minuter innan mitt ensamarbete tar vid. ”Kundkontakterna” ger mig så otroligt mycket, så de vill jag inte vara utan. Alla samtal, allt jag behöver göra extra för besökarna får jag inget betalt för i kronor och ören. Men den kärlek jag får, går inte att värdera i pengar.

Nu är jag aktiv i två församlingar, med två olika ”arbetsuppgifter”som jag gör frivilligt utan betalning i pengar, men jag får annat tillbaka, både i form av omtanke men även så mycket spännande möten.

Jag trygghetsvandrar utan betalning men med att jag gör en samhällelig insats. Västtrafik sponsrar oss med gratis resor i samband med aktiviteter som har med denna vandring att göra. Hotell Swania sponsrar oss med kaffe och mackor på kvällen, då vi behöver en paus.

Jag arbetar med Missing People på eftersök på försvunna personer. Där kan det ibland bli gratis kaffe och bullar, eller ännu mera som företag och privatpersoner ställer upp med. Företagen/affärerna tar inte betalt för varorna, privatpersoner ställer sig och bakar eller brer mackor, utan betalning. Jag skall snart gå en utbildning till att kunna verka som truppledare.

Jag arbetar aktivt inom Män för jämställdhet, för att vi skall bygga ett jämställd samhälle. Jag är också anmäld till utbildning inom frivillig resursgrupp (FRG). Jag plockar gärna skräp på mina promenader med vovven. Ger mig bra träning i hela kroppen, jag som hatar gymnastik.

Arbetet med tidningarna på nätterna är en löneanställning, som jag måste utföra, vare sig jag vill eller inte. Jag kan ta semester och begära sjukledig när jag är sjuk, men där för jag betalt för att jobba och måste därför göra det oavsett vad jag känner för det.

Mina obetalda arbeten kan jag alltid säga nej till, utan att behöva motivera varför. Jag gör det av fri vilja och när jag kan. Så måste man se ett arbete som arbete om man får kärlek som lön för mödan?

Jag trivs med mitt lönearbete även om jag ibland vill stänga av klockan och sova vidare när den ringer 00.30. Jag trivs med mina ideella arbeten även om jag ibland ibland vill göra annat. Ibland måste jag säga nej till något ideellt för jag anser att annat ideellt är viktigare.

Så står jag i kyrkan och sköter ljud eller hjälper personer med något och larmet går i mobilen, för någon som har fått hjärtstillestånd, så får ljudet sköta sig själv, någon ta över och hjälpa personer, för att rädda liv går före allt.