En gång i månaden är vad jag försöker hålla mina ideella arbeten till. En gång i månaden är jag kyrkvaktmästare i Sjuntorp, en gång i månaden är jag ljudtekniker i Lilla Edet. En gång i månaden är den tid jag försöker lägga på trygghetsvandring i Trollhättan och en gång i månaden försöker jag ge Missing People min tid.

Som sjukpensionär tycker många att jag har hur mycket tid som helst, och jag har mycket tid som jag inte jobbar, ca 75% av en heltidstjänst har jag min sjukpenning. Inget fett konto blir det av det, men jag måste själv inse att jag klarar inte mer, hur jag än skulle vilja. Men jag försöker ändå ge tillbaka lite av den ersättning till mina medmänniskor. Som kristen, så är det inte så konstigt för mig att gå i kyrkan, men den bästa biten är ju kontakten med så många människor. Att få serva dem, hjälpa dem. Ta dem som har svårt att gå, under armen och hjälpa dem fram till sin önskade plats. Serva dem och och alla andra.

Som trygghetsvandrare så träffar jag mina kollegor, men jag får också så mycket tillbaka i kontakten med andra människor, allt från barn upp till pensionärer. Likaså är det med Missing People, där träffar man ju många människor, med olika bakgrunder, men vi har ett gemensamt mål att hitta den vi är utsända att söka efter.

Som trygghetsvandrare har jag ju också fått en del utbildning av kommunen, bland annat HLR, Hjärt- lungräddning. Den utbildningen använder jag också till, genom att vara SMS-livräddare. Idag är det inga SMS som gäller utan jag har en app som kan börja tjuta vilket ögonblick som helst, dygnet runt. Då är det, om man kan, bara att ge sig iväg och lämna allt annat för att försöka rädda liv. Jag skall ju bara arbeta i väntan på räddningstjänst och ambulans, men det är ju de första minutrarna som är viktiga.

Min arbetsgivare vet om att skulle jag få ett larm, så avbryter jag mitt arbete, just för att rädda liv. Som tidningsbud på natten, så kan min insats vara mycket viktigt, inte minst på landsbygden. Och jag hoppas de, som jag jobbar ideellt för, vet om det också, så då skulle jag lämna mina arbetsuppgifter också.

Men så finns det också en annan sida, och det är att jag inte vill vara bunden jämt. Jag måste ha min fritid, min möjlighet att göra annat. Jag vill kunna gå ut i skogen i timmar,ta mina långa promenader med vovven, och bara njuta. Så oerhört viktigt för mig… Ja ibland vill ja bara få vara Bengt!