Storbedragerskan

I april 2016 bloggade jag om Ingela Jansson som tillsammans med en vän ställde till det otroligt mycket för oss. I dag släppte P1 en dokumentär om huvudpersonen Ingela och Adam.

Vi var hemma hos Ingela där hon då bodde i Lilla Edet. Adam hade, som han själv berättade, bott i USA och tjänat massor av pengar. Han kom tillbaka till Sverige och behövde någonstans att bo. Han hyrde vårt hus, möblerade det med helt nya möbler från IKEA. Men snart förstod vi att allt inte stod rätt till. Iom att huset var till salu, så hade vi i kontraktet skrivit att vi vill kunna visa huset för mäklare och ev spekulanter. Detta var en bra klausul när kriminalpolisen kontaktade oss och ville göra en husrannsakan.

Jag säger att ni är ett par som är spekulanter på huset och ni vill titta på fastigheten inför ett ev köp. Jag låste upp och visade huset och de fick titta på det som intresserade dem.

Spännande med en ny typ av ”husspekulanter”. Detta med bilar var också en sak som hela tiden förekom. Nya okända bilar parkerades på olika ställen, inte bara vid den fastighet de hyrde utan ”gömdes” bakom grannens ladugård.

Det sista som hände innan vi var av med personerna var att de försökte tända eld på fastigheten de hade hyrt, men elden hann självslockn, innan dem tog sig.

Vi hade också en hel del kontakt med en av bilfirmorna som också blivit involverade i händelserna och i Ingelas bil hittades en stor mängd nummerplåtar från bilar som varit stulna.

Vi var indragna i en härva som inte är känd för alla, och även en del uppgifter i detta första avsnitt av dokumentären är nyheter för mig. Jag vill också inflika att vi själva inte gjorde någon eller några polisanmälningar mot någon i detta ärende. Däremot var vi myndigheter behjälpliga i alla avseenden.

De minnen, tankar och upplevelser jag har från dessa personer, är inte lätt att ändra på. Ingela har fått sitt straff, och vad som hände med Adam, vet jag inte.

Jag känner inte att vi idag har något otalt med personerna, men tror inte jag har så stor lust att återuppta kontakten med dem. Jag skall lyssna på dokumentären och se om jag kanske får en annan inblick i händelserna bakom rubrikerna. Men mina upplevelser är av den arten att de inte passar i denna berättelse. Tror det är bättre med en radioreporter som kan se det som skedde ur en annan vinkel än vad vi gjorde.

Tack till Pernilla Wadebäck som gjort dokumentären om Ingela.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s