Ja ha, så var det dags nu igen, tredje gången på kort tid som jag haft bröstsmärtor i närheten av hjärtat som strålat ut i armen.

Är det att jag börjar koppla av nu efter de jobbiga månaderna som har varit och stressen skall ta sig ut den vägen? Ja, jag tror det. Här om dagen hade jag ett annat anfall där jag tyckte jag blev snurrig och tappade kontakten med verkligheten, och fick gga mig en timma. Nej min nattsömn är fortfarande under all kritik och ligger senaste veckan på ca 5,5 timmar. Naturligtvis påverkas även hjärtat av oro mm. Och ja, jag vet att hjärtat har man bara ett utav, medan andra organ har man i flera fall två av. Så det är verkligen ingen underdrift att säga att hjärtat är livsviktigt. Nu när jag haft mina bröstsmärtor har de inte varit så starka så jag behövt ta nitroglyserin för smärtorna och genom att tänka positivt så har de snart gått över. Känns som det varit för många gånger nu…

Det står på medicinen att jag skall kontakta sjukvården om smärtan inte släpper inom 10 minuter. Det har den gjort, men känner trots det lite oro, just för att det varit så många gånger. Tror det är den förbannade panikångesten som spökar som vanligt. Men att ev bli inlagd på hjärtintensiven just nu, känns inte lockande.

Nej, det har inte varit så allvarligt att jag blivit liggandes med smärtor i en halvtimma till timma, med kallsvetten rinnandes på mig och se ut som jag ligger i brygga. Men det ändå, lite oroligt. Så jag får nog ringa vårdcentralen i morgon och prata med min läkare.

Önska mig lycka till….