Ibland tycker jag det är intressant hur man lär känna nya människor och varför dessa kommer in i en liv, och berör ens inre…

En av dessa personer är Tomas Jarvid, Geocachare, präst men också en man med humor och glädje. Jag hade av någon anledning fått in P4 Skaraborg på radion och hörde ett samtal med honom att han höll på med geocaching, en sport som ligger mig varmt om hjärtat. Inte så långt efter det, så hittade jag honom på Twitter och började följa honom där och vi började prata skattletning.

Jag kom snart också på att han bloggade, en blogg som jag följer med stort intresse. Att varje inlägg han gör på något sätt har med Gud att göra som också är ett intresse för mig, och på något sätt en Alpha kurs i kristen tro. Jag läser den så gott som dagligen, även om min kunskap inte alltid räcker till för att kommentera. Men det fanns ju alltid en knappt för att klicka gilla, vilket jag gjorde som bevis på att jag besökt bloggen.

Jag gillar han osinliga möjlighet att hitta något att blogga om, och just med en allvarlig underton men på ett lätt sätt förmedlar budskapet. Detta sätt trivdes jag med.

För några år sedan var vi i närheten av där han då bodde, och vi fick möjlighet att träffas några minuter och prata IRL. Han var då i begrepp att flytta ner till Ulricehamn för att börja en ny tjänst i ett pastorat där, och jag följde honom nu via alla tillgängliga kanaler.
Förra året på vårvintern så skulle de i hans församling har besök av en överlevare från ett ryskt koncentrationsläger, som skulle berätta om sina minnen.

Detta är också ett ämne som också ligger mig varmt om hjärtat, då jag själv har släktingar som har drabbats av händelserna under kriget. Jag och bror bestämmer oss för att åka dit ner för att lyssna på detta, inte nästgårds, men vad gör man inte för ett intressant ämne.
Skriver på Facebook att i dag blir det gårdarna runt sjön, som en liten hint, och vi tar en heldag nere i Dalstorp söder om Ulricehamn.