En snurrig vecka belönas med långledighet. Känns oerhört skönt att se fram emot. I dag är första dagen av 16 dagars ledighet. Nu skall jag njuta av friheten, friheten att bestämma över mig själv, vårda mig själv inklusive min kropp och själ.

För mig är dessa dagar då jag bara kan tänka på mig själv (nästan) viktiga. Ibland funderar jag på hur och var jag hittade krafterna när jag slogs för mor och även skötte henne dygnet runt. Men samtidigt tror jag man har en inre styrka som ger en kraft när det behövs, och tanken att en dag så finns inte hon längre och då har jag bara mig själv och bror att tänka på. Så fort kraven blir för stora under för lång tid, så börjar kroppen protestera och säga ifrån. Därför är dialogen mellan huvud och kropp väldigt viktig för mig. Tror vi alla skulle må lite bättre av att ha den dialogen och inte jämt och ständig stressa för var minut.

Jag tänker ofta på orden jag lärde mig, om du inte kan ta hand om dig själv, hur skall du då kunna ta hand om någon annan. Nu gäller det att samla kraft och styrka för att klara vardagen igen.

I morgon tänker jag ta mig till staden för att invigningspromenera nya gångvägen inklusive den nya gång och cykelbron över trafikkanalen. Skall bli spännande att se den. Måndag är det möte med trygghetsvandrarna inför kommande helgs manifestation mor våld på årsdagen av attacken på skolan kronan.

På tisdag inträffar veckans höjdpunkt då en vän från Falkenberg kommer hit upp. Hon skall på onsdagen spela på sopplunchen som vi har har i kyrkans hus varannan onsdag. Måste verkligen säga att jag längtar efter att få umgås några dagar med henne, under några dagar.

Sedan blir det fackeltåg genom stadsdelen Kronogården på lördag. Allt för att visa att vi är en stad som bryr oss om varandra i kärlek oavsett ursprung.