Tag Archive | Vinter

Som ett brev på posten

20160914_163352

Som ett brev på posten, gäller det idag? Jag har följt SVT:s granskning av Postnord och chockerats över det jag sett, vad händer? Visst vet jag att det varit mycket problem, inte minst här, men att det var så allvarligt, det hade jag ingen aning om.

Men vad skall vi göra? Tidningsprenumeranter läser mer sin tidning på nätet och papperstidningen har till viss del försvunnit. Men den mesta ändringen är i stan där det finns bredband men på landsbygden finns inte denna möjlighet. För att vi som tidningsbud skall klara servicen framför allt i glesbygden är möjligheten att leverera post och paket livsnödvändigt. Vårt mål är ju att tidningsprenumeranter skall ha tidningen innan klockan sex på morgonen, och då levererar vi även posten och paket, direkt hem.

Medan i alla fall en anställd på posten kastar in paket i sin bil, så kryper vi på isgator för att leverera post och tidningar. När enskilda vägar är dåliga så ringer vår dag personal och påpekar att det är viktigt att vägarna håller en viss klass för att vi skall kunna tryggt och säkert ta oss fram, och det brukar fungera.

wp-1475656281943.jpgEfter varje tjänstgöring så meddelar jag, och naturligtvis även mina kollegor, om det varit strul, om någon blivit utan sin tidning eller post och i så fall anledningen. När sedan kunden ringer kundtjänst så får de oftast besked om varför tidningen uteblivit. Har aldrig själv fått den servicen hos posten. Största problemet med att leverera posten är att det är svårt att få mottagarna att märka sina brevlådor på korrekt sätt. Den ena av vidstående lådor blev märkt efter 16 månader av tjat, medan den andra fortfarande är omärkt 😦

20160906_050700Gång på gång lägger vi i lappar med ungefär vidstående text för att få lådan märkt, men ibland är det lönlöst att tjata. Får vi besked om att personen är äldre, eller har andra svårigheter, eller i alla fall gör något försök, så vi vet rätt adress, så hjälper vi naturligtvis till. I morgon skall jag märka upp tre ytterligare lådor, då jag fått dessa tecken från personerna på adressen, att de har svårigheter.

Ett annat problem som vi tidningsbud har är, att när Postnord (posten) för några år sedan beslutade om att ha samlingslådor vid olika kvarter för att minska start och stopp, så levererade vi fortfarande i deras lådor vid tomtgränsen. Detta gör att många tidningsprenumeranter har dubbla postlådor,och då skall tidningen levereras i en låda medan posten skall levereras i den lådan som Postnord har satt upp. För ett par år sedan beslutade våra tidningar gemensamt att sätta upp samlingslådor vid återvändsvägar ute på landet, just för att spara pengar. Detta under förutsättning att det fanns för få prenumeranter per kilometer. Så även på landsbygden har vi dubbla lådor numera. En som tidningen skall levereras i och en annan, framme vid tomten dit eventuell post skall levereras. Även hyreshus där de har postboxar i entren, för post, så skall posten levereras dit, samtidigt som tidningen skall levereras till dörren. Alt detta arbete sker ju på natten, då de flesta sover, så vi har ju också problem, både med belysning med lågenergilampor och brevinkasten som kallas ”råttfällor”. Om nu posten får igenom sina krav om fastighetsboxar i de fastigheter som det nu pratas om,så kvarstår våra problem med ”råttfällorna” för tidningarna. Men oftast brukar det lösas på ett bra sätt med en bra dialog med mottagaren.

Vintertid finns det de abonnenter som hänger en plastkasse i en pinne som de ställer i snödrivan, om de inte har möjlighet att skotta vid brevlådan. En del har till och med en extra låda på en stolpe de sätter ut i snödrivan. En del har till och med satt postlådan på utsidan av en stolsrygg så att de med lätthet kan flytta hela stolen efter väder och vind. Det finns många uppfinningsrika prenumeranter som gör allt de kan för att vi skall kunna leverera tidningar och post till morgonkaffet. Andra problem är att någon skäl grannens tidning och antingen får de då skaffa en låsbar brevlåda, men vi försöker alltid hjälpa till att ta tjuven på bar gärning. Naturligtvis är jag inte alltid nöjd med hur våt företag sköter sina saker, men det brukar oftast lösas med konstruktiva samtal.

Vitt, vitt, vitt…

20160109_093742
Så har också vi fått vitt på backen. Visst är det vackert så länge det varar, men vi bor i en region där det oftast är snö ena dagen och tö nästa, och det trivs jag inte med. Jag gillar när det är snö och den får ligga att tempen håller sig runt en 4-5 minusgrader. Men det sker ju nästan aldrig här 😦

Är är det oftast 4 minus ett par dagar och sedan lika många plus någon dag senare. Detta resulterar oftast bara i slask och hala vägar.

Senast idag märke jag av detta på promenaden. Bilar kommer och ibland tror jag banne mig de siktar in hjulen mot det mest moddiga avsnittet på vägen för att skvätta ner en så mycket som möjligt 😦

Jag fick lära mig i bilskolan att skulle man skvätta ner någon så skall man stanna och ge ersättning för det man orsakat, en bra minnes regel brukar vara ungefär vad en kemtvätt kostar för kläderna.

Har aldrig varit med om att någon stannat och frågat, utan kör glatt vidare. Innan jul så visade SVT Väder en bild där de visar var det brukar vara snö på jul. Vi tillhör det område som inte ens kan märkas med sällan…

Pratade med ett par meteorologer på SVT just om detta fenomenet avv vi är lite unika här. Är vädret högtrycksbetonar då förs gärna luftmassorna ner från Ryssland med kall luft men när de passerar Vänerns varma vatten så värms det istället upp och vi får milda vintrar. Är vädret lågtrycksbetonat så är det oftast sydvästvindar som bör med sig värmen upp från havet genom Göta älvdalen.

Vintern har vi ju ibland den berömda Vänersnön som sällan blir långvarig. Då kan det i Vänersborg komma ca 20 cm snö, Trollhättan 2 cm och i Lilla Edet 2 mm snö. Hitintills har vi i alla fall sluppit Vänersnön.

Tittar man sedan på zonkartan för odlingszoner så ser man att vi också har bättre möjligheter att odla olika grödor än runt omkring. Karts på det kan du se här: http://www.odla.nu/inspiration/sveriges-odlingszoner

Så hos oss blir det vita inte kvar länge utan det vi känner som vinter är lika med slask…

En härlig dag

wp-1452110206525.jpg

I natt hade vi köldrekord för säsongen med minus sexton grader, brrr
Men redan när solen kom upp så sjönk den och när jag tog promenaden med vovven var den bara minus åtta, vindstilla, och underbar fin luft att andas.

Bestämde mig för att testa en långpromenad på ca en mil. Klädde mig enligt konstens alla regler enligt lager på lagerprincipen och det var helt suveränt. Var det något ställe jag frös om, så var de hakan, men det va överkomligt. När vi passerade korsvägen där vi normalt brukar svänga av så reagerade vovven, nej vi skall inte gå denna väg utan vi svänger ju här protesterade han lamt. Men efter ytterligare ett par meter så var han åter med på noterna, och nu var det extra intressant med alla nya dofter. Nu hade han förstått vilken väg vi skulle gå och det var inga problem att hitta vägen. Visst funderade jag på om jag verkligen klarar detta, jag hade ju inte gått denna väg på länge, med hänvisning till de problem jag hade med hjärtat och plötsliga svimningar tidigare. Under en tid vågade jag inte ens promenera här i min närhet utan jag valde att åka in till stan och promenera deras promenadrundor där. Om jag skulle svimma och bli liggandes så skull snart någon hitta mig och förhoppningsvis ta hand om vovven innan de larmar 112. Nu var det inte några problem med det, så jag försökte hålla tankarna ifrån mig. Jag kunde också enligt Runkeeper hålla en bra takt, varken för sakta och inte för fort, utan de kändes så bra det bara kunde.  Någon enstaka gång kände jag av mina lår, men behövde inte joddla av några smärtor, för det.

Istället blev det en njutbar promenad och att få se området i en frostig atmosfär. Efter ca 5 km kommer vi till ett område med ridvägar och sparsam bebyggelse och då släppte jag vovven lös. Det blev rena julaftonen för honom. Han brukar inte springa speciellt långt före mig och brukar vara duktig på att hålla ordning på var jag är. Inte ens min mage som brukar påminna mig om sin existens bråkade en enda gång.

Så idag känner jag mig lycklig!

Dubbfria skor och däck? #bloggswe

broddar1
Dagens promenad i snålblåst och snö blev lite mer dramatisk än den brukar bli. En kilometer härifrån ligger en gård med en man som är 80+. Ensamstående sedan många år med sköter byggnaderna perfekt själv, även om jordbruket nu sköts av andra. När vi kom i närheten så hör jag plast smälla till mot marken och en hink kommer rullande ut på vägen med hjälp av vinden. Min första tanke var att jösses vad det blåser här. ända tills jag kommer fram och ser vad som finns runt knuten på uthuset.  Där på alla fyra ligger mannen och kan inte komma upp på den stora isfläcken han befinner sig på.
Jag får binda vovven vid en stolpe och mannen får krypa ett par meter där lite grus sticker upp genom isen och där han får fäste fötterna och där jag kan hjälpa honom på rätt köl. Gummistövlar som idag är mer plats än gummi och inte ger fäste på is var förklaringen. Att det var så halt, trodde han inte. Vädret här brukar ju vara omväxlande och mycket pendlande mellan plus och minus och det samma gör ju av naturliga skäl även nederbörden.

Han var ju själaglad att jag kom just då annars hade han blivit liggandes eller försöka krypa bort till gräsmattan ett trettiotal därifrån där det såg ut att kunna bli bättre fäste än där han nu var.
Med facit i hand, och sitt ensamstående boende så hade det verkligen varit befogad att ha något fästande under fötterna såsom broddar eller liknande.

Promenaden fortsatte sedan över stock och sten på andra vägar än vi brukar gå och blev en annan runda än den vanliga. När vi sedan kommer ut på landsvägen igen så ser jag i en kurva hur en bil gått mer rakt än vad vägen tillåter. Bilen har gått ner i diket och ställt sig gränsle över diket, där den sedan fortsatt i ett 20 tal meter innan den kommit fram till en utfart och där kommit upp på fast backe. Utan några andra spår har bilen där svängt ut på vägen igen och fortsatt som om inget hade hänt. Konstigt att de inte stannat och kollat upp bilen eller på något sätt kontaktat någon på den gården där det inträffade. Chockade, smitande? Verkar inte vara några skador där det hände, så det verkar som om denna händelse slutade lyckligt…

Efter ytterligare en bit kommer jag fram till nästa kurva som också samtidigt är ett backkrön. Bakom mig kommer en bil och strax efter kommer en mot mig runt krönet och farten var inte avpassad efter väglaget. Bilen börjar slänga och kommer med bredsidan mot mig och vovven. Jag fick snabbt tag i vovven och med två stora steg stod jag på andra sidan diket. Även denna händelse slutade lyckligt för alla parter. Vad den hade för däck, vet jag ej, men det gäller att anpassa hastigheten efter väglaget.

Så med vårt nyckfulla väder så gäller det att anpassa beklädnaden mot underlaget och anpassa sig efter naturen.

Tidningsbudets dilemma #blogg100 #vinter #postlådor

Här om dagen drabbades bland annat Stockholm av ett väderbakslag och det var ”massor” med snö och en kompis normala resa till jobbet tog 85 minuter istället för 35.

Tänkte då på mitt jobb som tidningsbud vintertid och hur vi ofta får klagomål om ”utebliven tidning” alternativ ”stoppa ner tidningen helt… Jag väljer att visa några vinterbilder varför det händer att tidningen inte kommer fram till abonnenten…

DSC_1056
2010-12-023
DSC_1119mobil X10i 517mobil X10i 500mobil X10i 501