Förlorad post #blogg100 #bloggswe

Tidning-2
Så har det hänt, det tråkiga beskedet att mitt tidningsutdelningsföretag förlorar postutdelningen för Göteborg och åttan kranskommuner.

Upphandlingsbolaget har sagt upp avtalet med företaget bara nio månader efter att det tecknades och flera år i förtid.

Känner mig både ledsen och frustrerad. Enligt upphandlingsbolaget så handlar det om kvalitetsbrister i utdelningen.
Jag är besviken på de kollegor som ev missköter sig men vill också ge en känga till företaget.
Många gånger känns det som om företaget skickar ut info så där i förbigående och har vi missat något så får vi själva leta info om det.

När jag kom tillbaka till jobbet efter fjorton månaders frånvaro så kom en veckotidning ut på tisdag som tidigare innan jag blev sjuk kom på onsdagar. För mig blev den tisdagen onsdag i mitt huvud och jag körde onsdagstidningar och tisdagstidningarna blev liggandes. När jag var färdig med distriktet så såg jag tisdagstidningarna och fick be filialföreståndaren om en adresslista så jag kunde köra ut dessa så de fick sina tidningar.

En veckotidning hade bytts ut mot en annan. Jag förväntade mig att hitta märkningen på lådorna om denna.
När distriktet var klart hade jag alla veckotidningar kvar och var även denna gång tvungen att be om en lista.
Jag körde ut och hittade på samtliga lådor märkning för en annan tidningsmärkning. Jo men visst, så var det, den tidning jag hade kört ut var en ersättning för en annan.

Hade den infon funnits någonstans lätt att tillgå, så hade jag ju vetat. Känns inget kul att behöva köra om delar av distriktet när man just är färdig. 😦

Nu skall vi ju lägga tidningar i nya lådor som företaget satt upp för att korta körsträckan och arbetstiden. Men posten vi delar ut, skall läggas i deras ordinarie postlåda. För många kunder på landsbygden är det nu dubbla lådor att hålla reda på. Den nya elektroniska budboken skall ju innehålla tidningslådorna, men har vi post så måste vi i huvudet veta att kunden också har en låda för post. Det går väl an för mig som kör där ofta, med kommer det en vikarie, hur skall den veta?

I morse när jag kom och delade ut i våra tidningslådor, ej de som posten delar ut i, så hade den som kör direktreklamen på sträckan utnyttjat ”våra” tidningslådor för reklam.

I morse när jag körde distriktet plingade det till i e-budboken, som är en läsplatta 7”
Det kom ett mail och jag blev nyfiken och kollade upp varför det kommer mail i läsplattan.
Det var ett meddelande från företaget…
Men varför talar ingen om att de skickar mail till mig i läsplattan?
Jag har fått info om att företaget kan skicka meddelanden och den funktionen finns i budboken.
När jag nu kollade vidare så visade det sig att det fanns mera mail, bland annat att vi är/var lediga annandag påsk då det var tidningsfritt.
Slutade med orden, skriv gärna ut infon då den endast meddelas på detta sätt.
Jag har ingen skrivare till plattan. Tydligen någon som tänkt till eller inte tänkt till.
Inte nog med det, jag som jobbar varannan vecka har ju gått miste om den infon och fick besked först efteråt…

Som sagt är jag mycket ledsen över att vi inte får ha kvar postutdelningen för Göteborg och kranskommuner.
Filialföreståndaren behöver också få mer tid så att info som kommer uppifrån också kommer ut till oss bud.
Se till att infon finns lättillgänglig på en annonsplats och sedan hamnar i en pärm där man kan gå tillbaka och kolla upp, vad har hänt sedan sist.
Vilka regler som gäller för postutdelning och vilka gäller för tidningsutdelning.

Artikel på SR Göteborg

Vad är värdigt? #blogg100 #bloggswe

images (3)

För en kort tid sedan var jag inne på begravningsbyrån i ett ärende.
Sökte vår kontakt som inte var där men däremot en annan person. Han tyckte sig känna igen mig och vi kom till tals om att han och en kollega hade varit hemma och hämtat far när han hastigt lämnade jordelivet. Vi pratade lite om fars bortgång och nu även mors.

På skoj sade jag att jag glömde säga till dem att de INTE skall ha kostym på sig…
Han svarade med att det måste de ha, det skall vara värdigt…
Då svarade jag att jag tycker  inte värdigheten sitter i kläderna utan i ord och handling. Man befinner sig i ett vakuum när det blir ett dödsfall så snabbt, men jag kommer ihåg hur fint det var när ni var hemma och hämtade far. Vi hade tänt ett ljus, och de hade vi även denna gång med mor. Jag hade förklarat för bror att när de kommer från begravningsbyrån så läser de en liten dikt och vi får chans att säga några ord och kyssa mor farväl. Men det var inte tillstymmelse av att vilja läsa någon dikt från deras sida, trots att jag gav dem tid till det. Efter lite väntan så valde jag att ge mor en kyss och tacka för allt och lika så gjorde bror.

Därefter sade vi att vi är klara, vi hällde upp oss var sitt glas vin och satte oss i rummet men begravningsbyrån gjorde sitt. Efter fem till tio minuter frågade de oss om vi var klara och om de fick göra sitt jobb.

Han jag just stod och pratade med att så får det inte gå till.
Jag sade att jag tycker nog de kunde sagt något om de ville läsa en dikt innan de tog hand mor. Som nära anhörig och det som hände innan vi ringde så är man inte helt klar i huvudet då det är många tankar som rusar runt i huvudet. Vilket han mycket väl förstod.

Han skall nu ta upp detta på ett möte med de som är behjälpliga och hämtar avlidna att de måste ske värdigt och i det avseende att ge möjlighet till diktläsning och ett fint farväl.
Bror hade fått ett mycket fint omhändertagande av ambulanspersonalen som också stannade kvar tills läkaren kom och bekräftade dödsfallet.

Jag kan mycket väl förstå att andra vill ha det värdigt med kostym, skjorta och slips…
Men jag hade satt mer värde i en diktläsning.

Vi fick ta farväl av mor och både kramat och kysst henne, men diktläsningen saknade jag…

Tranor tranor tranor #blogg100 #bloggswe

Grus_grus_2_(Marek_Szczepanek)
Grus grus 2 (Marek Szczepanek)” av Marek SzczepanekEget arbete. Licensierad under CC BY-SA 3.0 via Wikimedia Commons.

På påskdagen var jag och bror på vår traditionella resa till tranorans rike vid rastplatsen Trandansen vi Hornorgasjön. I år var det 19600 tranor där samtidigt med oss. Min tanke är samma varje år. Är det vi människor som åker dit för att titta på tranorna eller rastar tranorna här för att titta på oss männsikor?

wpid-dsc_0894.jpg wpid-img_20150405_140513.jpg wpid-img_20150405_140108.jpg wpid-img_20150405_140108.jpg wpid-dsc_0890.jpg wpid-dsc_0891.jpg wpid-dsc_0892.jpg wpid-dsc_0893.jpg wpid-dsc_0895.jpg

Så här beskriver wikipedia tranan:

En vuxen trana är ungefär 96-119 cm lång, har ett vingspann på 180-222 cm och väger 4-6 kg.Hanen är generellt något större än honan.Dess fjäderdräkt är huvudsakligen grå. Kinder, nacke och hals är svarta, huvudets sidor bakom ögonen och på överhalsen vitaktiga. På hjässan har den en fjäderlös röd vårtaktig hudfläck som tranan varierar i färgintensitet och storlek med hjälp av sin kraftiga nackmuskel.Vingpennorna är svarta. De inre förlängda armpennorna har upplösta, krusiga fan, vilka bildar en krusig stjärtliknade fjäderbuske. Tranans egentliga stjärt är istället ganska kort.

Under häckningsperioden förekommer det att individer gnider in sina ryggfjädrar med järnoxidhaltig röd jord som en sorts kamouflage inför ruvningen. Denna rödbruna färg kan sitta kvar så länge som till nästkommande vår.

Den flyttar i flock och flyger då i V-formation. Tranan har ett högljutt nasalt och skorrande trumpetande läte.

I Sverige häckar den mer eller mindre sparsamt i hela landet utom i fjällen – dock mer sällan utefter sydkusten och kring Göteborgstrakten. Den anländer i mars-april och flyttar i september-oktober. Tusentals tranor ses varje år vid Hornborgasjön som är en arena för tranornas parningsdans. Flertalet av paren drar sedan vidare norrut till sina häckningsområden. Fåglar som häckar i södra Sverige övervintrar i regel i sydvästra Spanien (Extremadura), medan de som häckar längre norrut har sitt vinterkvarter i och runt Tunisien.

Passionsspel och påsk #blogg100 #bloggswe

11103573_10153924745163868_251271720_o
Nya tider för med sig nya rutiner. Efter sedvanliga morgonpromenader så ställe jag och vovven bilfronten i riktning Uddevalla. Vädret var underbart vackert och vi kunde promenera runt i stan innan vi intog våra platser på parkbänkarna på torget i Uddevalla. Vi skulle se Passionsspelet som i år uppfördes för trettonde året i rad.
Det var verkligen en härlig stämning där på torget med rockmusik till det kyrkliga budskap som hör påsken till.

11127511_10153924755703868_1672729015_o 11136533_10153924753263868_1776135244_o 11136466_10153924750908868_1791798681_o11122221_10153924747113868_1576291230_o

Även Uddevalla har sitt vattendrag genom staden och ett fall, som inte är i klass med Trollhättefallen.
Men det skär genom centrala Uddevalla.

11122312_10153924719273868_2016660607_o 11064957_10153924722433868_17860866_o 11136475_10153924764148868_675925816_o 11137460_10153924769098868_1249603840_o

Mer bilder från Uddevalla

11131124_10153924737663868_1580818593_o 11127481_10153924730758868_1605443059_o 11097234_10153924740858868_132538458_o 11086615_10153924727023868_2106809673_o 11069970_10153924733913868_96963444_o 11137004_10153924725043868_737265359_n 11030227_10153924714008868_1833368514_o

Därefter var det dags att bege sig till påskelden och det var denna gång i Utby, på ”fel” sida älven.
En traditionell påskeld och där hembygdsföreningen bjöd på kaffe.

11132336_10153925552848868_387841023_o 11094044_10153925545363868_319413543_o 11092959_10153925551363868_356258931_n 11082738_10153925549618868_1541635622_n 11125860_10153925541823868_1089011413_o

Vi tjugotretiden så tog vi oss till våran kyrka för att vara med om påsknattsmässa där delar av gudstjänsten genomfördes i sken endast av levande ljus.
Var otroligt stämningsfull.

11064941_10153926013703868_1586025116_o 11122186_10153926012843868_585366564_o

Hittade på Youtube en video från dagen innan där något spelat in delar av passionsspelet.
Njut gärna v det om du känner för det:

Glad påsk #blogg100 #bloggswe

glad påsk
För några år sedan var det en bonde som tappade en inplastad rundbal med hö efter den allmänna vägen.
Den rullade ner en bit och blev mer eller mindre omöjlig att ta hand om.

Nu har det blivit tradition att någon i skydd av mörkret vid påsk smyger ner och dekorerar denna höbal.

Men denna bild önskar jag alla mina följare en riktigt GLAD PÅSK!

Fräcksjön, vår sjö #blogg100 #bloggswe

11131076_10153918722908868_66870683_o
Där vi bor har vi i närheten en alldeles egen sjön, Fräcksjön.
Sjön ligger i vår skog utan synliga vägar och inte alltid så lätt att hitta om man inte vet var den ligger.
Detta tror jag också påverkar att vi få ha de ifred från de stora skarorna.

Sjön är en sk referenssjöar i Sverige som är sex stycken till antalet och belägna från Värmland och söder ut.
Det finns inga avlopp i sjön och det är byggförbud i ett avstånd från 300 meter från sjön.
Detta gör det möjligt att mäta försurningen som uppkommer av vårt leverne.
Men de mäter inte bara PH-värden utan även fiskbestånd, algbestånd mm.

11065791_10153918719723868_1829713036_o
Men för oss var det vår alldeles egna sjö, då en del av vår skogsmark gick rakt ut i sjön.
Här badade vi från det isen släppte på våren, hela sommaren fram till höstens regnperiod satt in.
Vår del av sjön hade sol från morgon till långt fram på eftermiddagen. Helt plötsligt när vi kommer dit, så möts vi av nakna människor som hade hittat vår del. För oss barn var det pinsamt men också nyfiket.
Så istället för att bada så åkte vi upp och smög där i buskarna för att lära oss människans anatomi. Vi lärde oss också att en liten gren som man råkar trampa på kan låta otroligt mycket…

När vi hade ledsnat på anatomistudierna så ville vi ha vår badplats tillbaka, så hur skulle vi göra???
Vi samlade ihop en massa kompisar, vi var säkert en 30-40 ungar som hade cyklat dit för att i gemensam aktion åka dit och bada. Näcken med familj samlade snart ihop sina tillhörigheter och försvann, för gott…

11070702_10153918722158868_401886097_o
Det hände ibland att någon hört talas om sjön och ville hitta dit…
Och snälla som vi var så förklarade vi vägen väldigt noga…. till en annan sjö…

Under höbärgningen på gården hade sjön en speciell plats i våra hjärtan. Det var så gott att efter en varm dag i höet och det kliade på hela kroppen, slänga sig i sjön för att tvätta av sig…
Så många gånger har man badat där vid midnatt i månens sken.

Så Fräcksjön, du har en speciell plats i våra hjärtan.

Ekologiska bananer finns inte #blogg100 #bloggswe

bananer_75496910
För ett tag sedan var jag i en butik som sålde ekologiska bananer…
Visst låter det fint, men för mig kan en banan aldrig bli ekologisk i Sverige, möjligen ekologisks odlad.
De flesta bananer odlas på varmare breddgrader och skall sedan transporteras hit med fartyg kanske även med flyg.
Hur miljövänligt är det?

Och varför skall vi egentligen klassificera något som är det naturliga? Borde vi inte skriva besprutade bananer över de som inte är odlat naturligt, utan har besprutas, en del använder konstgödsel mm.

Mina storköpsbutiker gör reklam för bra miljöval och stora delar av parkeringen utanför för butiken är fylld av bilar.
Frågade för några år sedan och kravet var då att de skulle vara max en kilometer till busshållplats med reguljär busstrafik.
Vem orkar kånka på matkassar från stormarknaden med tunga kassar i en kilometer?

Nu har busstransporterna dock blivit bättre här och stannar mellan våra båda kedjor.

Beställer taxi/färdtjänst och in rullar en bil med skyltningen bra miljöval, för den kan köra på alternativbränsle.
Och vad kör den på, jo samma bränsle som vanlig svenssonbil som aldrig kan köra på alternativt bra miljöval-bränsle.

Min lokala butik gör stor reklam för lokalproducerade varor…
Visst, det finns en uppsjö varor producerade 40-50 mil härifrån.
Nästan hela Danmark och sydöstra Norge, blir ju lokalproducerat.
Så varför ha dåligt samvete för att jag köper danska kotletter?

Här om dagen kom det uppgifter att Bert Karlsson sänder färdigmat 125 mil från tillverkningen i Götaland till boenden i Norrland. Om lokalproducerat är 50 mil härifrån, vad är då 125 mil?

För mig är lokalproducerat när jag åker till grannbyn och köper köttet i gårdsbutiken.
När jag åker till bonden några kilometer och köper brödet som bakas i bakugn på hans egen gård.
När jag åker till blomsterhandlaren, inte så långt härifrån, och köper ägg från en gård där i närheten.

För mig kan en banan aldrig bli ekologisk men ekologisk odlad.

Åh, som jag längtat #blogg100 #bloggswe

11100557_10153915407753868_1721902232_o
Åh som längtat efter att få se Tussilagon. Jag älskar att följa vårens framfart genom när blommorna kommer och jag har saknat de små solarna i gräset.

I går när jag gick här på promenaden fanns inga spår efter blommorna medan jag både på Fejjan och Twitter sett att de kommit på många ställen. Men inte här…

Har känt en viss besvikelse över detta, men i dag när det lyste gult både på himmelen och på jorden, så kände glädjen knappast några gränser. Det blev helt plötsligt mycket roligare att gå promenaden.
April gör som den vill men det är väl en del av tjusningen…
Här blandas både sommar och vinter i en salig röra och om inte förr så brukar det vara dags att ta fram vinterkläderna till Valborg. Men nu njuter jag av våra Tussilago.

Sagostigen #blogg100 #bloggswe

Härom dagen valde jag att gå en runda i grannbyns elljusspår.
Började snart upptäcka saker som stor utefter den 1.5 km långa slingan och jag kände mig så glad efter vad jag såg. När jag sedan kom nära förskolan och upptäckte skylten ”Sagostigen” då började jag sätta ihop ett och ett…
Blev att ta ytterligare ett varv och denna gång med kameran.

Ni får själva titta på bilderna och göra er egen bedömning…
Jag njöt i alla fall 🙂

11126286_10153912855783868_425946054_o 11125689_10153912850348868_1834093601_o 11122188_10153912854963868_1669309731_o 11105957_10153912847308868_397037046_o 11105838_10153912838328868_1170874409_o 11099665_10153912875478868_1796419231_o 11103629_10153912839543868_1066649992_o 11103657_10153912829728868_1070152407_o 11103686_10153912828708868_1058392829_o 11103802_10153912821118868_1662143076_o 11099622_10153912832753868_803845997_o 11099575_10153912853683868_114096825_o 11097274_10153912842588868_2046394503_o 11097068_10153912861593868_1140314326_o 11094530_10153912868368868_784375181_o 11089118_10153912878348868_1156565863_o 11090319_10153912824708868_623276296_o 11093350_10153912865043868_272489636_o 11094312_10153912837218868_1946634151_o 11094313_10153912848488868_783464350_o 11088710_10153912836178868_256820482_o 11088607_10153912874503868_155117372_o 11088420_10153912844013868_1093274180_o 11088060_10153912857043868_586995509_o 11087834_10153912831038868_54163026_o 11087111_10153912873453868_95371807_o 11087132_10153912862493868_1017292072_o 11087135_10153912834218868_1762953242_o 11087357_10153912831928868_1722591725_o 11087451_10153912872463868_526992423_o 11087068_10153912823098868_475923898_o 11086756_10153912863398868_1616692172_o 11086136_10153912835198868_170558979_o 11084514_10153912863398868_1616692172_n 11072858_10153912826668868_2120931611_o 11065530_10153912869683868_1290046234_o 11066119_10153912819393868_1923182065_o 11066598_10153912871303868_2047866592_o 11067734_10153912852568868_1489746624_o 11069753_10153912851658868_1256695612_o 11040441_10153912867193868_1109498975_o 11034127_10153912849438868_1684393721_o 11032569_10153912866128868_1230963903_o 1612529_10153912841698868_1062840329_o 11128843_10153912846223868_1512573802_o 11126504_10153912858073868_2067224481_o 11127155_10153912840633868_1411449877_o 11128045_10153912877043868_832422178_o 11128142_10153912879658868_446996738_o 11128317_10153912845078868_382705690_o

Nattens och vägens kung #blogg100 #bloggswe

älg
När man som jag jobbar nattetid på våra vägar så är man långt ifrån ensam.
Fredag- och lördagskvällar, eller kanske man skall säga lördag- och söndagsmornar så kan man ibland se en ensam vandrare som är på väg hem efter ett besök på krogen. Men alla andra nätter så träffar man också på en del liv och rörelse.

Ibland hoppar en hare upp på vägen och hamnar i strålkastarljuset och kommer inte därifrån. Den uppfattar ofta det som är vid kanten av strålkastarskenet som en vägg och vägrar lämna området. Då måste man stanna och släcka ner och låta den får ett par minuter att ta sig undan.

Katter ligger gärna i dikeskanten och spanar på ett byte och reagerar oftast inte förrän i sista minuten. Då är det lätt att den sätter fart i hundra knutar tvärs över vägen.

Rådjur är sällan rädda för bilar och står länge och funderar på om de skall fly eller inte. Har man öppna marker på en sida vägen och skog på den andra, så sätter de gärna full fart mot skogen även om de måste passera bilen med någon meter emellan. Då gäller det att köra sakta och vara beredd.

Hjortarna gör oftast likadant även om de inte är lika lättskrämda som rådjuren är.

Räven springer så långt ifrån bilen som den bara kan och man ser bara ett brunt streck.

Grävlingen lunkar oftast vid sidan om vägen men ibland vänder den tvärs över vägen utan minsta förvarning.

Vildsvinen har oftast bara sett den snälla sidan av, dvs bakdelen när de går in i skogen.

I fredags hände dock något som förvånade mig lite.
En älg hade bestämt sig att ta sin nattvila mitt på den vägen jag skulle fram på.
Varför den väljer en hård grusväg istället för det mjuka gräset, vet jag inte, och tror inte heller jag hade fått något svar om jag frågat. Jag bromsar in och kör sakta fram emot den och den bara tittar på mig och fordonet. Jag blinkar med ljuset och älgen blinkar tillbaka. En nattlig flirt är aldrig fel.
Att använda tutan i närheten av hus gör man heller inte då personerna oftast har sin nattvila då.

Till slut var jag så nära att jag inte kunde köra närmare. Säkert såg inte älgen så mycket mer än ljuset, men jag tyckte att det borde räcka för att väcka upp den ur sin törnrosasömn.

Hur skall jag komma vidare, tänkte jag, och till slut fick jag kliva ur bilen och försöka skrämma bort den med blotta åsynen och lite viftande… Nej, jag ligger så gott här och behöver sova, tänkte nog älgen. Kunde säkert gått fram och klia den bakom örat som man gärna gjorde med korna på gården. Men där satt mig feghet stopp. Älgar är stora och ståtliga, lite för stora för att, i alla fall jag, skulle våga det.

Gick tillbaka de få stegen till bildörren och smällde några gånger och hoppade sedan fram i ljuset och tjoade, då äntligen…
Nu bestämde han sig att hitta en ny plats för att försöka somna om. Så även de boende på den vägsträckan fick sin tidning till morgonkaffet.

Vad älgen tänkte vet jag inte, men jag tänkte och funderade på varför älgen inte ville flytta på sig…