Jag heter Elisabet Kling och är diakon i Halmstad. Jag är gift med Thomas och tillsammans har vi tre döttrar. De börjar bli stora nu och klarar sig bra på egen hand. Sara är 22 år och bor i Oslo, Stina är snart 19 år och tar studenten nu i juni och Selma är 17 år och går andra året på gymnasiet.

Barnen, mina egna och andras, har alltid haft en stor plats i mitt hjärta. Innan jag blev diakon arbetade jag som förskollärare både kommunalt och i församling.

Nu som diakon arbetar jag mest med vuxna, och alla har ju relationer till barn, egnas barn, andras barn, små barn, vuxna barn och barnbarn. Så barnen finns alltid med! Och vi får inte glömma bort det lilla barn som bor djupt inne i varje människas hjärta.

Min övertygelse när det gäller barn och barnuppfostran är att det viktigaste av bestående…

När jag surfar runt bland tidningar stöter jag ofta på små notiser, som får mig att lyfta på ögonbrynen och undra – kan det här verkligen stämma?

Alldeles nyss råkade jag läsa Dagbladet och stötte på en artikel om att socialnämndens ordförande i Sundsvall, Else Ammor (M), hävdar att hon utsatts för trakasserier och hot. Hon menar, vad jag förstår, att det är moderater som ligger bakom hoten och ryktesspridningen, att Ammor skulle vara psykiskt sjuk. Moderaterna har uttryckt att de inte har förtroende för Else Ammor längre och uppmanar henne att lämna uppdraget som socialnämndens ordförande.

Jag har full förståelse för att Else Ammor känner sig illa behandlad och att hon mår dåligt, men ändå. Går det verkligen att sjukskriva sig på det här sättet? Artikelförfattaren Arne Åkerlund skriver: ”I dag sjukskrev sig Else Ammor på obestämd tid.” Här har jag under flera år läst om hårdare sjukskrivningsregler…

Det är med stor sorg i hjärtat jag idag tagit emot nyheten om att Bakjour har skrivit sitt sista blogginlägg och att twitterkontot kommer att stängas ner.
Bakjour och jag kom till Twitter ungefär samtidigt och det tog ett tag innan jag riktigt förstod sammanhanget de stod i.
Jag förstod sällan referenserna de gjorde. Antagligen för att jag väldigt lite kände till världen på Twitter, kanske för att Bakjour efterhand också har funnit sin identitet.
Men jag lockades av attityden som spände mellan engagemang och värme.

Jag har sett att de ibland har kallats skolgårdsmobbare. Det är ingen korrekt iakttagelse . Bakjour har varit den som identifierat den subtile verklige skolgårdsmobbaren eller den självutnämnde rastvakten och när denne går omkring på skolgården har Bakjour gått efter och till allas förtjusning förstärkt och härmat den pompösa och uppblåsta gångstilen. Bakjour har också alltid vetat när det är dags att släppa taget…

I debatten om trängselskatt hävdas ofta att det är en orättvis beskattning och att den slår hårt mot framförallt låginkomsttagare. Partiet Vägvalet som använder detta som ett av sina främsta argument mot trängselskatt skriver:

Vid jämförelsen framgår att låginkomsttagaren är den största förloraren som mest kan råka ut för en skattehöjning på 26%. Detta i motsats till någon som tjänar över 50 000 kr som mest kommer att få en skattehöjning mellan 3-7%. Detta visar klart och tydligt att trängselskatten är orättvis mellan olika lönekategorier.[1]

Detta stämmer, givetvis. Ingenting i denna exemplifiering är felaktig. Samtidigt är det relevant att också ha klart för sig hur verkligheten faktiskt ser ut: Vilka betalar mest och hur slår trängselskatten i verkligheten?

Trängselskatt är inte en progressiv skatt utan en platt skatt. Det innebär att alla oavsett inkomst betalar lika mycket, om än olika mycket vid olika tider på dygnet. Överlag…