Balettdanskommentarer

ballet-415382_1920

Det blev en del kommentarer angående tidningsutdelning vid halka. Det sträcka jag kör varje jobbnatt är ca 10 mil på allt från motorvägar till små enskilda/privata vägar.

När det gäller tillfälliga problem är vi alltid våra egna skyddsombud men gäller det problem så är det företaget vi vänder oss till. När vi tar oss fram nattetid så gör vi hela tiden bedömningar om vi skall leverera på en sträcka eller inte. Vi har alla olika knep för att testa vägförhållanden och hela tiden är vi beredda att ompröva våra beslut.

Det viktigaste är att vi meddelar företaget om vilka adresser som blivit utan tidning så prenumeranter får besked om varför de blivit utan tidning, men också att företaget blir varse om att här har det varit problem.

Personligen gör jag gärna bromsprov när jag kör in på en ny väg och då tar beslut om jag skall köra där. Men förhållanden kan ju ändras och det snabbt. Ibland har man kommit på efter någon km att här är det inte lämpligt att köra, men vad göra?
Skall jag backa en kilometer eller fortsätta de tre som återstår. Oftast är den frågan lätt att svara på, då det är lättare att köra framåt än bakåt. Jag lär mig dock att här var det problem och är inget ändrat i början på vägen sedan gårdagen, så förutsätter jag att det är lika illa nästa dag. Jag vet ju också oftast att vägen är bra halkbekämpat i hjulspåren men när jag lägger mig till höger för att nå postlådor så hamnar jag utanför och det kan vara mycket halt. Åker jag nu på en väg som jag troligen inte kommer att köra nästa dag om inget hänt, så försöker jag ju trots det leverera tidningarna under sträckan även om jag vet att de inte får någon tidning i morgon.

Efter den körning jag skrev om nu senast har jag också bett företaget kontrollera däcken extra noga på min bil. Kanske börjar bli gamla och torra eller att de lagrats fel. Vi får se var som händer.

 

Balett på nattvägar

ballet-415382_1920

Denna jobbarvecka har inte varit rolig 😦
Börjar med ymnigt snöfall så det blir framkomlighetproblem pga detta. Sedan ett par dagars tö och snön omvandlas till slask, vägar som plogas på ytan men vattnet samlas i hjulspåren och nu svinkallt så allt fryser.

För vad dag som gått har det blivit halkigare och halkigare och gas och broms i tidningsbilen har fått hanteras med yttersta försiktighet.

I går hade ett par vägar blivit sandade då salt inte biter i denna köld. Vad händer, jo några tänker sommarväglag och blåser på och blåser bort sanden där den skall ligga. Jovisst håller jag tungan rätt i munnen så kan jag ligga långt åt sidan på grusvägen, nära diket så några hjul åtminstone kommer på sand, så går det kanske att köra… Men om sanden har missat någonstans vart tar jag vägen då? Med största sannolikhet så ligger jag där vackert på sidan i diket. Har absolut inte någon lust att tillbringa någon timma där i denna kölden. Visst, kan säkert läsa någon av de tidningar som ligger i bilen, men känns ändå inte så där kul. Låg hastighet, 20-30 ibland smygfart. Ibland provbromsar man för att känna på halkan, skall jag fortsätta eller låta bli… Vänder jag, om det går att vända då blir 5 hushåll utan tidning… Man tänker, hur smakar kaffet då…

Man fortsätter, man sänker hastigheten mera, tar tidning öppnar fönstret bromsar försiktigt för att stanna vid lådan då släpper allt grepp på bilen och man ser lådan passera bildörren med 2 cm och stannar 5 meter bortanför 😦
Man lägger in backen, försöker smyga och hoppas inte bilen kanar in i lådorna och förstör dem eller våra bilar. Ibland funkar det, ibland inte. Man går ur bilen lägger tidningen i lådan, sedan har man handflatan och skjuter bilen i sidled så den åtminstone hamnar på något gruskorn, så man kommer därifrån.

Nu kommer ett uppförslut och man försöker få upp lite fart så man kommer upp helskinnad. Det får ju inte vara mer än vad som behövs för att klara backen men även kunna få stopp om det behövs. Nerförslut och man tar ner hastigheten till ett minimum innan så man kryper nerför. Helt plötsligt släpper bakvagnen och strax efter framvagnen.

Man försöker bromsa, pumpa (ABS funkar ju inte om inga hjul rör sig) man styr, kanske någon reaktion. Man kanar från ena sidan till den andra, hastigheten ökar vad jag än gör. Man är glad åt den lilla rand med skarsnö som finns vid sidan och hoppas att det skall räcka för ge bilen fästa från att klara diket.

Man blir tröttare och tröttare, känner stressen för att det tar lång tid att köra och tidningarna blir sena. Du får ont i kroppen av att hela tiden behöva vara alert och spänner sig när bilen dansar balett över vägen.

Hur snäll skall man vara mot de som vill ha tidningen till frukost?

Man känner sig stolt och glad att alla fått sin tidning, trots försening och ingenting har hänt.  Kommer hem. lägger sig och hoppas att spänningarna i kroppen snart släpper. Somnar och sover dåligt, trött på dagen. Försöker sova innan jobbet.

Nästa morgon har folk ringt och klagat på sen tidning och undrar varför….

Go natt…

Förändringarnas tid

tidningsbud

Sitter i köket långt innan mina väckarklockor ringer. Vi är alla kallade till obligatoriskt möte på jobbet klockan 02:00. Kunde inte somna som jag brukar göra runt klockan 21 som brukligt innan jobbet.

Det sker ju mycket nu inom tidningar och framförallt papperstidningar och dess framtid. Vissa spår att tidningen som du vecklade ut över frukostbordet är borta inom fem till femton år och att vi istället sitter med våra läsplattor.
Nu i natt skall vi bli informerade om tryckeriförändringarna inom koncernen och vad det innebär för oss tidningsbud.

Så det är med skräckblandad förtjusning jag sitter här…
Hur många år har jag kvar mitt jobb, och vad händer sedan?
Om några timmar lär jag ha fått en hel del svar och troligen ännu mera frågor.
Kan meddela att kaffet innan jobbet smakar bra i alla fall…

Jobbet har kallat #bloggswe

DSC_1018

Då var man tillbaka till jobbet igen. fem veckors ledighet är slut, och det känns så där. Nu skall man gå upp när man gick och lade sig under semestern, och det kändes verkligen i går, då jag gick och lade mig efter middagen för en liten powernap som varade fram till klockan ringde för uppstigning. Det var första gången på 10 år som jag tog ut hela semestern på en gång, då jag inte hade något val, utan företaget bestämde när vi behövde ha ledigt. Visst var det kul att träffa kollegorna även om jag trivs bäst när jag kan jobba efter mitt eget huvud och ta mitt eget ansvar. Det är min melodi!

Sedan jag lämnade de sociala medierna och plockade bort både Facebook och Twtter på telefonen, så har jag inte längre något som stör mig, och det är otroligt skönt. Jag känner också att jag slipper reta mig på saker där och kan istället koncentrera mig på jobbet och göra ett bra sådant.

I samma veva som jag började så försvann det fina vädret och regn och åska har tagit över, men vad gör det när underbart fina Sandra Charlez förgyllde min morgon via radion. Ja, det märks mycket att högsommaren har flugit sin kos. Tidigare var det nästan ljust när jag började jobba, och nu när det inte heldager när jag slutar.

Det har inte skett så mycket ändringar på antalet tidningar under min frånvaro, så man kände sig som hemma med en gång. Och även brevlådorna är lika välkomnande som tidigare, så det skall nog fungera bra framledes.

Ecodriving #bloggswe

Klimat och miljö är ju idag ett återkommande ämne i debatterna.
Vi har bara ett jordklot och det måste vi vara rädda om, ifall vi inte skall ta ett kollektivt självmord. Där måste vi alla ta vårt ansvar, stora som små. För många företag inom transportbranchen är ju miljöcertifieringen också ett konkurrensmedel. Bränslekostnaderna är också en stor kostnad för företag och privatpersoner, och de lär inte minska så mycket utan snarast öka. Där har ju också myndigheterna ett styrmedel för att minska utsläppen.

Mitt företag är miljöcertifierat enligt enligt ISO 14001
”Vi är miljöcertifierade enligt ISO 14001. Våra lastbilar är av senaste miljöklassning och samtliga
chaufförer har genomgått utbildning i Heavy Eco Driving. Alla våra medarbetare har genomgått
miljöutbildning och i våra distributionsbilar har vi under 2013 installerat Econaut-system från Masternaut som hjälper våra chaufförer att ändra sitt förarbeteende till ett betydligt mer sparsamt. Vilket gynnar både miljö och ekonomi.”

Så gott som samtliga bilar är utrustade med Masternaut-systemet där fordonsflottan än är uppkopplad 24/7 genom mobilnätet. Vi fordonsförare får ju direkt på en display i bilen, återkoppling på vår körning, genom ljus och ljudsignaler att nu är vår körstil inte acceptabel. Vid för mycket tryck på gasen, så att bränsleförbrukningen ökar för mycket, så ljuder det i bilen, likadant vid för kraftiga inbromsningar. Även när vägarna är dåliga med mycket håligheter, som det gärna är på grusvägarna, så säger systemet ifrån att lätta på gasen, för att minska slitaget på fordonen.

Men hjälp av mobilnätet så positioneras också fordonen och ser man att det är återkommande problem på vissa vägsträckor så har ju företaget möjlighet att se detta och be vägföreningar mm att åtgärda bristerna för att vi skall fortsätta att köra. Positioneringen gör det ju även möjligt att lokalisera oss förare om något skulle hända. En stor trygghet för oss som har ensamarbete nattetid.

Mastarnautsystemet är ju även flexibelt och kan byggas ut med olika moduler för att ge mer trygghet för alla parter.

Nedan följer ett par ”reklamvideor” över systemet.

En dag i juni #bloggswe

image

Redan i morse på min tidningsrunda så förstod jag att det skulle bli en fin dag. Vid fyratiden när jag körde runt bland gårdarna på slätten kände jag en stark doft av nyslaget hö. Hela bilen fylldes upp av doften. Redan när jag åkte till jobbet klockan 02, såg jag att himmelen var helt molnfri. Visst det var inga sommartemperaturer utan jag hade en kofta på mig, men synen inbjöd till värmande tankar.

Inga speciella brev i någon större mängd denna morgon så, man kunde bara ställa in njutningen på max och köra ivag på rundan. På radion höll som vanligt Magnus Leijonborg låda och satte guldkant på tillvaron blandat med fint avvägd musik. Sakta men säkert så blev naturen och min egen tillvaro ljusare allt eftersom resan fortsatte. Katterna hoppade i dikeskanterna på jakt efter möss, en och annan hare skuttade fram efter vägen innan den vände i vinkel ut i periferin. Några rådjur hoppade snabbt in i skogen när de hörde min bil allt medan hjortarna stod storögt och funderade på om ”skall vi försvinna eller stå kvar”.  En och annan älg syntes också till i något skogsbryn, men inte samma turbulens i skogen som vid kalvavstötningstiden.

Stannade till vid tretiden vid min vanliga plats, tog min cigarett och en liten promenad i den tidiga timman. Allting var tyst och stilla, förutom fåglarna som vaknar och stämmer upp i körsång. Kan en tidig morgon på jobbet vara mer underbart?

Forstätter min tur förbi sjön som har ett lätt krus på ytan, en stilla morgon som bjuder på det vackraste som finns.

image

En grävling springer fort över vägen och jag gör en kraftig inbromsning, men det gick bra för båda parter.
Vänder på och åker tillbaka min väg genom lummig grönska, böljande fält, ser hur bonden har arbetat på sina marker helt klart och tydligt.
Klockan är fyra och Lisa Tallrot låter sin stämma komma ut genom bilradiohögtalarna och jag stannar till och tar ytterligare en bensträckare.
Ett lätt dis sprider sig över nejden när himmelen börjar färgas röd som snart kommer att synas över horisonten.
Tar upp min mobilkamera och fotar och försöker fånga den trolska morgonen på bild. Jag går där i stillheten och njuter av vad naturen kan bjuda på.

Fortsätter turen genom sanhället ner till älven. Ett fartyg bryter ytan samtidigt som fören styr mot Göteborg.
Åker fram vid de små byarna och levererar tidningar till Högås, Eckerna, Garn, Postgården och allt vad de heter. Stannar till några minuter vid saltladan för att gå några steg för ätt lägga tidningen i lådan. Nu känner man doften av älvens vatten blandat med hödoft.
Fortsätter turen, vinkar åt paret som dagligen tar sin tidiga morgonpromenad med stavarna, och de vinkar glatt tillbaka. När deras promenad är avklarad blir det nybryggt kaffe och att läsa tidningen.

Nya besparingar #blogg100 #bloggswe

tidningar-small
Ja ha ja, lagom till sommar och semester så drabbas vi av nya besparingar. Härligt att gå på semester och inte veta om man har jobbet kvar efter den.

Denna gången har Stampen, som äger oss, satt ett besparingskrav på ytterligare 50 miljoner, som främst skall sparas på tryckeri och distrubution. Vi är ju mitt inne i en process just nu där det letas besparingar. Runt Lidköping där huvudtidningen är tredagars papperstidning, så sker ju utdelning bara de dagarna, och de stora tidningarna har ju valt att distribueras via posten i stället.

Här hos oss, så arbetar vi med projekt avstickare, vilket innebär att vi inte kör in på vägar, där det finns för få prenumeranter.Det sparas då både på min arbetstid, men också driftskostnader på fordon.

Skall mediahuset fortsätta arbeta för digitala prenumerationer, och minska pappertidningen för att få in alla tidningar i ett tryckeri vid Landvetter? Skall de gå över från nattdistribution till dagdistribution? Eller rent utav, blir det billigare att lägga ner oss och sända alla tidningar med posten?

Vi är i alla fall ca 2200 tidningsbud, vilket kan ge en bra besparing och de slipper oss.

Stampen #blogg100 #bloggswe

Jag är anställd i ett tidningsdistrubutionsföretag som är ägt av Stampen.

Jag kör ut morgontidningar varannan vecka…

Tänkte skriva en del om det som programmet Uppdrag granskning har gjort av Stampen som tidningskoncern men det var mer fakta än ju kunde ana.

Ni kan se programmet på SVT och fundera lite mer om vad som händer i koncernen, vilket jag i alla fall skall göra.

http://www.svtplay.se/video/2816843/uppdrag-granskning/uppdrag-granskning-avsnitt-13

Nu kan även läsa chatten efter programmet här:

Tidningsbilen lastad #blogg100 #bloggswe

Tidningsbilen lastad inför veckans sista tur och innan långledigheten tar vid.
Nu skall det verkligen bli gott att vara hemma några dagar och framför allt få sova nattetid och vara vaken dagtid.
Det bästa med att vara ledig är att man rår sig själv och ingen klocka som styr ens dagliga tillvaro.

Varje titel i bilen har sina egna platser för att kunna hittas i mörkret när man kör och behöver bara stanna till vid lådan och lägga rätt tidning i rätt låda.
Tryggheten finns i att man vet var man har det man skall ha för ögonblicket utan att behöva fibbla med ljuset.

Vår lokaltidning ligger tryggt i passagerarsätet
11144847_10153945052853868_1006808517_o

Regionaltidningen har sin plats på golvet framför passagerarstolen.
Långt att nå när bunten krymper
11136327_10153942179678868_976578609_o (1)

De andra tidningarna har sina bestämda platser för att kunna hittas snabbt i mörkret.
Här i handskfacket
11132403_10153942181498868_9611366_o

Bakom solskyddet
11141669_10153942182523868_1545778807_o

Och posten färdigsorterad och memorerad i huvudet ligger på instrumentpanelen.
11154230_10153942180393868_1333134585_o