Pandemin ökade det brottsförebyggande arbetet

Anne Fagerberg, Brottsförebyggande strateg i Trollhättan

SKR och MSB ger ut skriften: Öppna jämförelser Trygghets och säkerhet 2021, statistik som ”mäter och väger” de olika kommunerna. Ett nedslag har gjorts i Trollhättan och alla trygghetsvandrare kan stäcka på sig och vara extra stolta.

Jag minns hur vi Trygghetsvandrare blev lamslagna när pandemin slog till, och vi inte vågade röra oss. Allt var nytt både för oss och för samhället. Ganska snart fick vi bra rekommendationer från vår säkerhetsavdelning i kommunen, om hur vi skulle kunna bedriva vårt ideella arbete.

Våren 2020 sjösatte Trollhättans stad en större omorganisation där bland
annat det brottsförebyggande arbetet gavs hög prioritet. Fokusgrupper för
olika geografiska områden bildades och forum för samverkan med en rad
externa aktörer skapades. Men samtidigt bröt covid-19 ut och en särskild
stab fick ansvaret för att samordna hanteringen av pandemin.


Eftersom uppbyggnaden sammanföll med covid-19 krävdes extra tydlighet
om hur BF-arbetet enligt den nya modellen fungerade. Brottsförebyggande
strategen Anne Fagerberg började rapportera veckovis till covid-19-staben
och därmed kommunledningen, så att de och politiken fortlöpande kunde
följa tendenser i kriminalitet och social otrygghet. Det kommunicerades i
sin tur ut till stadens alla anställda.


– Analysen gick också ut till våra trygghetsvandrare, som tydligt kunde se
var behoven fanns. Och de rapporterade in läget till oss. De såg tydligare
sin roll i arbetet och vad de kunde bidra med. Den gemensamma agendan
stärktes, säger hon.


Trygghetsvandrarna i Trollhättan är vad många andra kommuner kallar
nattvandrare. Det som andra kallar trygghetsvandringar, benämns här trygghetsronder. Tillsammans med grannsamverkan och samarbete med andra
förvaltningar och andra aktörer, som polis, räddningskår och det kommunala
fastighetsbolaget, utgör det kärnan i det brottsförebyggande arbetet.

Med pandemin fick den brottsförebyggande enheten nya utmaningar att
tackla. Det minskade resandet ledde till exempel till att resecentrum blev
öde och drabbades hårt av klotter och skadegörelse. Högskolans område
blev också tomt, liksom andra offentliga miljöer. Parallellt ökade våldet
inom hemmen, berättar Anne Fagerberg.
– Vår enhet mot våld, som samarbetar med kvinnojourer och skyddade
boenden, såg att våldet både ökade och blev grövre. Bland annat uppstod
”vaccinationsvåld”, där kvinnor hindrades av sin partner att vaccinera sig.

Allt sammantaget rapporterades en minskad brottslighet med 20 procent
under sommaren 2021. Förutom människors minskade rörlighet kan det
bero på hur det brottsförebyggande arbetet har lagts upp. Medan många
kommuner satsat på att bygga upp ”mini-Brå” har Trollhättan i stället
bildat geografiskt avgränsade fokusgrupper.


– Vi skapar grupperna efter behov, som social oro eller klotter och skadegörelse. Vi avgränsar området, ser vilka som är aktiva och behovsanpassar
insatserna. Arbetet involverar såväl socialsekreterare, fältarbetare och polis
som Trafikverket och kollektivtrafiken. I övrigt är samtliga förvaltningar
involverade i trygghetsarbetet, förklarar Anne Fagerberg.

Brottsförebyggande strategen håller samman stadens trygghetsgrupp. I
gruppen ingår alla förvaltningar, två större fastighetsbolag, polis och räddningstjänst. Fler aktörer utanför kommunen har på ett enklare sätt kunnat
involveras i fokusgrupperna. Mycket av arbetet har fått ske via digitala
kanaler, vilket på det stora hela varit positivt eftersom även resurser i mer
avlägsna delar av landet har kunnat inkluderas, enligt Anne Fagerberg.
– Det har gjort kontakter möjliga med aktörer som vi inte tänkt på innan.
Överlag har kunskaper och konferenser blivit mer lättillgängliga, till exempel samarbetet med SKR. Fler har kunnat vara med när man inte behöver
planera och boka resande och boende.

Kontakterna med civilsamhället har till viss del blivit lidande i och med det
ökade fokuset på digitala möten. Ett undantag är de ideella trygghetsvandrarna. Där har engagemanget ökat under pandemin, berättar samordnaren
Gigi Cederholm, som sköter kontakterna med vandrarna och leder deras
insatser.
– Det beror bland annat på den lägesbild som Anne sätter ihop varje vecka.
I och med att hon tar med information från dem, samt från olika förvaltningar, bidrar de till bilden. Det tror jag har gjort vandrarna mer aktiva.
Det är lättare för dem att gå ut om de vet att det samlas gäng på den och
den skolan, att det varit stök i ett visst villakvarter.
I pandemitider har vandringarna efterfrågats extra mycket av kommunen,
vilket har motiverat dem att gå ut mer än andra år. De har känt sig värdefulla
och att deras insatser uppskattas. Bristen på andra sociala sammankomster
har troligen också bidragit till att vandrarna gått ut mer, gissar Gigi Cederholm.

De positiva erfarenheterna med veckobrevet innebär att det kommer att
fortsätta skickas ut även efter pandemin. Det har antagits som arbetsform,
och ska vidareutvecklas med en digital plattform där fler kan rapportera in
sina bidrag eller ta del av andras.

Hela rapporten kan du läsa här och Trollhättans del i detta hittar du på sidorna 59 – 65.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s