Än en gång har jag hittat det som lätt kallas klotter och oförargligt ungdomsbrott. Är det så enkelt att bara skylla på ungdomligt oförstånd? För mig är det inte bara klotter utan det är också främlingsfientligt och våldsbejakande extremism. För mig skapar det inte bara ilska över det jag ser, det skapar också otrygghet och rädsla.

I början på december förra året hittade jag klistermärken där de gjorde politik av ett enskilt rättsfall.

Åtta lyktstolpar i centrum hade dessa klistermärken, och det var strax efter flera aktiviteter från NMR i kommunen. Läs mer om aktiviteterna i TTELA. Jag gjorde anmälan till kommunen och blev uppmanad att själv plocka bort dem.
14 dagar efter det fanns det nya lappar uppsatta i kommunen med samma avsändare men med andra personer som blivit politiserade. Då kontaktade jag butikerna, folkets hus, biblioteket och gjorde dem uppmärksamma på att de hade främlingsfientliga budskap i sin omedelbara närhet. De lapparna försvann fortare än kvickt.

Nu har det varit klotter med våldsbejakande extremism/hets mot folkgrupp vid två tillfällen i gångtunnel i centrum.
Näst senaste gången var det en artikel i Alekuriren.

Den senaste gången, dvs idag, hade jag ett långt samtal med polisen som ser mycket allvarligt på det hela. De fick även mina foton, den som är överst i detta inlägg.

Vi måste alla ta detta på allvar, låt inte hatet segra.