Stenkastning

I går tog jag mig till Trollhättan för att trygghetsvandra med kollegor. Vovven var ju helnöjd med att få känna en massa nya dofter, så han trivdes verkligen. Även jag trivs ju med att trygghetsvandra i Trollhättan med mina fina kollegor som också brinner för detta med trygghet, fast vi inte får något betalt.

Vi började på Lextorpsvägen i stadsdelen Lextorp med vandringar, träffade människor, ungdomar som spelade boll. Vi kollade upp skolan för att se om det var något nytt som hänt. Vidare gick vi till Kronogården, där vi träffade ”fältarna” och hade samråd med dessa. Även hur det var här i Lilla Edet kom det till snack om.



Ett gäng barn och ungdomar dök upp och började leka och busa med vovven, som inte var sen att haka på, springa, busa, jaga mm. Det är inte för inte jag kallar honom min trygghetshund.
Nu började det kännas att vi gjort vårat och började närma oss fritidsgården Kronan. Mina kollegor gick tillbaka till startplatsen för att hämta sina cyklar och ta sig hemåt medan jag tänkte ta mig hem med bussen.

Jag tänkte att jag promenerar ner de få kilometrarna till resecentrum för att därifrån ta bussen hem, tog av mig västen och började promenera. Helt plötsligt fick jag en inlevelse att jag tar bussen ner till centrum. Går till närmaste hållplats och ser på skylten att bussen är inställd pga ordningsstörning.

Kollar appen och ser samma sak där. Fast vi varit i närheten under den tid detta hände har vi inte märkt någonting.

Går till nästa hållplats där trafiken skall vara igång. Bussen kommer och när vi är framme på resecentrum frågar jag vad som hänt. Får till svar av chauffören att det varit stenkastning mot två bussar. När bussbolaget fick reda på det tog de direkt beslut om att lägga om linjerna så de inte passerade området där det skedde. Det jag får till mig är att det varit småkillar och att det inte rörde sig om något upplopp.
På resecentrum träffar jag vakterna som ronderar området, plus att polisen har två bilar på plats. Poliserna gör någon form av åtgärd på bussen mot område där stenkastningen skedde. Snart kommer även en polishelikopter som börjar cirkulera över området. Tänker på vilka resurser som sätts in mot detta, och vad det kostar i pengar.

Kliver på min buss mot Lilla Edet och träffar en känd chaufför som jag pratar med. Han hade kört den ena bussen som fick stenar mot sig. Den var full vid tillfället och passagerarna har de blivit rädda och någon fått panik. Inga skador på fordon och inga fysiska skador på någon person, men hur mår man psykiskt, efter det.

Jag kollar in rubriker på lokalradion och lokaltidningen och båda nämner stenkastning i rubriken men inte var. Skönt tänker jag att inte Kronogården nämns med en gång i rubriken. Kollar sedan sociala medier och vet inte var jag känner. En del vet precis vem som gjorde det, andra vet precis hur man skall hantera det. En del efterlyser föräldrarna till de som utförde ”dådet”. Min tanke är var finns föräldrarna till dessa föräldrar som kommenterar på Facebook?

Var finns de vuxna förebilderna som behöver vara synliga inte bara ute på gator och torg, utan de måste också finnas på Facebook. Så tröttsamt att läsa och också en form av stenkastning men i ord. Vet inte vilket som är värst, stenkastning med sten eller stenkastning med ord.

Bussar utsatta för stenkastning

Busshållplatser dras in efter stenkastning

2 reaktioner på ”Stenkastning

  1. Fastnade för dessa ord du skrev ”Var finns de vuxna förebilderna som behöver vara synliga…”
    Ibland tycker jag det klankas för mycket på föräldrarna utan att hänsyn tagits till deras livspussel.
    När inte en förälder är i närheten är det VI vuxna som måste agera.

    Gilla

    1. Jag håller verkligen med dig i det fallet. Många föräldrar måste hålla mer koll på sina barn, prata med dem mm. Sedan har vi många barn som bor med ensamstående förälder som jobbar obekvämt för att få ekonomin att gå ihop.

      Jag har trygghetsvandrat i drygt fem år, just för att vara en vuxen förebild vilket kanske inte alltid är lätt, men att vara en närvarande vuxen och speciellt man. Många ungdomar saknar manliga förebilder och de får istället en nidbild av hur man skall vara som man. Så fler vuxna behöver vara ute…

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com-logga

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s