I dag tog jag och vovven en tur till Svenshögen. Anledningen var att jag här i kommunen lärde känna en kvinna och blev snabbt vän med henne på FB. Det visade sig snart att hon hade andra talanger än sin egen profession. Hon var även konstnär.

Det första jag såg om hennes konstnärskap på FB var hennes potatiskonst. Detta gjorde mig otroligt nyfiken, då jag är van att äta potatis, i många olika former, vilket också är en konst i sig. Men att göra hållbar konst av potatis, hade jag ingen tanke på. Nu fick jag se det i verkligheten. Jag glömde fråga, men konsten görs i vanlig potatis som sedan får torka under flera veckor. Jag kan tänka mig att konsten förskönas under torktiden, som inte ens konstnären vet hur det slutar. Eller så kanske jag lär mig något om inte min tanke stämmer.

Men ett nyord för mig var underglasmåleri.  Jag jämförde det med mors näversöm, där man spände upp tyget på en platta och sedan sydde och broderade från avigsidan. Först när arbetet var färdigt så kunde man ta loss det från ramen och se resultatet (och eventuella fel). Och jag hade inte så fel i mina tankar.

— Jag målar baklänges och spegelvänt, säger konstnären Vivianne E Rosqvist, i en intervju i Falköpings tidning. Den målade ytan är vänd från betraktaren, vilket innebär att konstnären skapar sina verk genom att först måla detaljerna, för att till slut färdigställa bakgrunden i motivet. Ja det var en mycket intressant beskrivning av konstnärskapet. Anna berättar att under arbetets gång, så vänder man på glasskivan för att se om resultatet motsvarar tankarna. Ibland händer det att glasskivan går sönder, men då fann Anna på ett sätt att göra ”sönder” den på ett sätt till, sedan fylla i sprickorna med guldfärg innan hon sammanfogade det. Blev ytterligare en dimension i arbetet.

För mig blev också just denna bilden en tanke. När jag för många år sedan fick min panikångest så kröp jag ofta ihop i fosterställning, och tolkade det som jag sökte tryggheten från mitt fosterstadie i mammas mage. Men när bilden var i grönt och det fanns en guldkant på tillvaron, så skapade den många fler tankar i huvudet.
Bilden heter Natt VIII, men mina upplevelser och erfarenhet, så symboliserar den så otroligt mycket från denna tid.

Ett annat konstverk som fick mig att stanna till var gjort i taggtråd.
Jag satte genast ett namn på den ”Se men inte röra”.

Konstnären har valt att kalla den ”Mitt eget val”. Kanske har våra kön betydelse i hur vi ser och namnger konsten, eller så är det bara ett löst antagande från min sida.

Ett annat namn som jag funderade på var ”Hon sa aldrig att hon inte ville. Gick länge runt på utställningen och letade efter den, då namnet, gjorde mig intresserad med anledning av #MeToo, och samtyckeslagen. Men till slut hittade jag den på golvet…

Vad den föreställer, får ni låta er fantasi själva bestämma, men jag ansåg den som klockren. Jag som deltagit i #MeToo och tagit ställning i frågan, så fanns ingen tvekan.

Även Greta fanns där bland bilderna, en sann hjälte i mina ögon.

Några generatorer där jag själv kunde skapa budskap fanns också. Min klåfingrighet kände inga gränser och jag skapade flera budskap, budskap som fanns där till nästa person ville ge ett nytt budskap. Det är fri tolkning av mina budskap 🙂

Lite mer bilder från hennes arbete och atelje, bilder som betyder lite extra för mig, kanske för dig.

Fortsätt gärna följa Anna på hennes FB sida eller på hennes hemsida

Tack Anna för vår första kontakt som kom via ett meddelande via Messenger. Hade nog inte hittat dig och din konst, så lätt. Tack för det du visar med din konstnärliga ådra. Det betydde mycket för mig.