Igår var jag med mina trygghetsvandrarkollegor på Månadsmarknaden i Trollhättan. Vår mål var att synas men även att prata med människor om medborgarlöftet som är ett projekt mellan kommunerna och polisen.

Det var en mycket givande dag och under de två timmar vi fyra var och pratade så fick vi ihop drygt femtio enkätsvar. Detta gladde mig oerhört. Men vad som gladde mig ännu mera var alla pratstunder med människor. När man läser sociala media och till viss del även sociala media så får man gärna uppfattningen om att problemet med otryggheten är så mycket större. En kvinna berättade att hon bor mitt i stan och det är ett paradis. Vill aldrig flytta därifrån. Men jag tog upp detta med vad man hör om händelser mm.

Ja svarade hon, när media rapporterar något så är det när något händer. Om det händer fyra gånger på ett år blir det massuppbåd av media. Men var är media de andra 361 dagarna når inget händer och när kärleken flödar. Inte skall dessa fyra dagar få bestämma det totala läget.

En annan dam berättade att hon inte går ut ensam på kvällen utan sin make. Är det för att du är kvinna eller är det något annat skäl, frågade jag. Är så så vacker som jag är, så får man vara försiktig, och så gav hon upp ett gapskratt. Men i hennes fall fanns det en självupplevd händelse när hon promenerade en kväll på gågatan och några ungdomar förföljde henne. De kom närmare och närmare men så kom en annan person från en sidogata och ungdomarna försvann förare än kvickt. Maken går gärna ut, men han lämnar mobil och plånbok hemma, för säkerhets skull. Men nej, inget som hindrar mig från att gå ut. Deras lösning på problemet var att vi trygghetsvandrare syntes mer i centrum men också att mer aktiviteter var i centrum just för äldre, så att fler ”vuxna” personer var ute. När affärerna stänger så tar kroglivet över. Men jag kontrade med att livsbutiken och Folkets Hus har aktiviteter. Visst svarade hon, men de personerna försvinner snart till sina bilar och rör sig inte så mycket.

Några andra personer vittnade om att de hört eller läst om händelserna på Kronogården men inget som drabbat den själva. Några sade öppet att det som skrivs, inte minst i sociala medier oftast är ett försök till att måla upp en värre bild än vad det verkligen är. En del som inte ville svara på enkäten svarade att de inte går ut på kvällen. Anledningen var att de inte hade någon anledning till det. Sitta hemma och sa en bok, eller njuta av tv:n. Men då känner du otrygghet svarade jag. Nej, de kunde inte svara på om det var otryggt ute på kvällarna, då de själva inte var ute.

På många ställen främst i sociala medier ropas det på fler poliser. Men det får stå för dem, svarade de flesta. Som trygghetsvandrare stärkte det ju min egen bild av vad jag själv ser. Någon var glad över att få se min hund… De hade sett den utanför PRO:s möteslokal vid tillfälle, och det gjorde henne trygg då, och det gjorde henne trygg nu.

Tack Nussä, du är den bästa trygghetsskaparen 😊