Jag vet inte vad du tänker på när du hör After work, men jag känner en känsla av samhörighet, prat med vänner och nya bekantskaper.

Vi samlades mitt i landet ingenstans i grannsocknen där vi vallfärdade med bil, eller apostlahästarna till bygdegården där medlemmarna ideellt kokat köttsoppa, bakat en massa olika sorters bröd och efter även en massa kakor.

Bygdegården som är nyrenoverad med hjälp av bidrag och frivilliga krafter behöver fyllas med aktiviteter och folk. När det sker så blidas nya vänskapsförbund, och man träffar nya grannar, och får nya vänner, och man får chansen att prata minnen från fornstora dar.

En after work är ju inget man måste ha på krogen utan kan skapas med gemensamma krafter, vilket jag tror vi icke så smarta lantisar förstår.

I denna bygdegård gick jag och mor på våra första gammaldanskurser när jag var tonåring, så själv har jag ju många minnen från bygdegården. På gammaldansen vår det ju både gammal och ung, och jag var den yngsta, blyg men älskade dans. Alla skulle dansa med alla, herrarna fick ju flytta fram ett steg efter varje dans. Jag var livrädd att få dansa med Anna på ängen, en stor bastant dam med pondus och skinn på näsan. Blev det polka när jag stod med henne, var paniken nära, vilket jag tror ledarna räknat ut, för visst blev det polka. Polka behövdes det ju en viss ställning till för att man skulle komma runt, jag blyg, som sagt, och Anna med sin röst påpekade gång på gång, längre in, du måste längre in, annars så går det inte. I dag skrattar jag åt minnet, men då, flödade rödfärgen.

Men en underbar kväll blev det med goda vänner och nya bekantskaper, så nu väntar jag bara på nästa tillfälle…

Tack till alla som fixade till detta härliga kväll och tack alla som dök upp och gjorde kvällen minnesvärd.