En liten ort som Sjuntorp behöver även den sitt serviceutbud. Jag har ju i flera blogginlägg skildrat vår ort med en stolt historia. Att på landsbygden kunna konkurrera med priser funkar sällan bra, utan då får det blir att de satsar extra på service. Bank, post, bibiliotek, polis, vårdcentral mm är sedan länge nerlagda. Posten och ytterligare ett par distributionsföretag har dock hittat en partner hos vår coopbutik. Samarbeten som är viktiga för att butiken skall överleva. Vår kiosk som för något år sedan fick nya ägare, då de gamla skulle dra sig tillbaka, hamnade vid sidan om, då de nya ägarna inte förstod hur det är att jobba på landsbygden och en mindre ort.

På en mindre ort som Sjuntorp kommer ju aldrig Pressbyrån att etablera sig. De har ju redan dragit sig i från kommunen och huvudorten, som trots allt har ca 40000 innevånare. Hamburgerkedjor såsom Mc Donalds, Max och Burger King, skulle aldrig få för sig att att etablera sig här. De väljer shoppingcentret eller centrala staden. Då blir privata småföretagare desto viktigare, småföretagare som satsar på kvalitet och service.

De nya ägarna till kiosken, som kom för ca 14 dagar sedan, har lite mer erfarenhet. De vågar satsa. När jag träffade nya och gamla ägaren för knappt 14 dagar sedan så beslutade jag mig för att hjälpa till på volontärbasis för att ge dem skjuts, för nystart och att få igång verksamheten igen. Att komma in i en kiosk, som hyllorna gapar tomma, som inte har det som jag behöver, just då och inte heller kan, inom någon dag skaffa hem det jag behöver, gör ju att jag som kund väljer andra vägar.

Tidigare hade jag ju stor hjälp av servicen i kiosken, när mor levde, hade jag inte alltid möjlighet att åka till dit för att få hem varor. Jag kunde då ringa dit och beställa hemleverans, en service jag hade som stamkund. När jag var bortrest och det blev problem för bror så kunde han promenera dit och få hjälp. Vid annat tillfälle funkade det inte med maten för honom här hemma och jag ringde kiosken, som fixade mat från gatuköket och åkte hem med det till honom. När jag sedan kom hem igen åkte jag dit och betalade det bror hade handlat på ”krita”. Det är service som är mer värd än låga priser.

När de nya kunderna hade dammat upp efter den förra ägaren, så fotograferade jag en massa bilder i butiken och lade upp i våra lokala facebookgrupper och reaktionerna lät inte vänta på sig. Fick så många kommentarer och kunderna strömmar åter dit. Även kommunen kom från hälsovårdsnämnden och gjorde kontroller efter mina bilder och allt blev godkänt. De har lyssnat på kunderna på orten, och anpassar sig också efter dem,och jag har blivit en mellanhand. Känner mig stolt. Senast i går kväll fick jag ett telefonsamtal om önskan om lite hjälp men också sådant som de nu satsar på. En del kommer jag att marknadsföra snart medan annat får vänta tills allt är klart.

På något sätt känns det som om kiosken men också hela samhället lever upp, när man får sådan positiv respons. Själv har jag redan fått tillbaka alla fördelar som jag hade tidigare med hemleverans. krita när det behövs med mera. Känns tryggt!

I dag nr jag varit och handlat för midsommar, kommer jag att åka förbi kiosken och ta den kopp kaffe med dopp som jag är lovad och sedan se på utvecklingen.