Vi har nog alla våra fobier för något, något som får oss att reagera irrationellt och undvika det som får oss att reagera. En reaktion som sällan står i relation till det vi upplever utan något mycket, mycket starkare. Många vänner har fobi för ormar,spindlar, humlor eller andra saker som får oss att handla i panik, när vi utsätts för det.

En vän jobbar som hjärnskrynklare och skulle precis avsluta arbetet för helgen när telefonen ringde. Det var en patient med ormfobi. Hon hade promenerat i Göteborg och sett reklam för Universeum med en orm som skakat om henne. Helt förtvivlad, förstörd och illamående skulle hon nu stämma företaget. Han halvlyssnade och hummade instämmande. Hon pratade och mådde dåligt. Till slut tyckte han att han behövde säga något till henne och säger: Jag förstår verkligen att du mådde pyton! (Klick och hon lade på telefon)

Bara att hon hörde ordet pyton, som i Pytonorm fick henne att reagera så starkt att hon slängde på telefonen.

Själv har jag fobi för fötter, och varför det vet jag inte… Vad kan en fot göra mig? Möjligtvis sparka till mig om ägaren vill, men det är knappast något jag räknar med, men reagerar det gör jag…
Denna årstid är jobbigt för mig, då folk gärna går strumplösa i sina sandaler, och jag undviker att titta ner på fötterna. Fötter i strumpor är inga problem med, men när jag ser fötterna och speciellt tårna, så mår jag dåligt och vill springa från platsen. Jag görsöker stålsätta mig och oftast fungerar det bra, fast jag vet att ormarna krälar runt min hals, råttorna springer över min rygg och spindlar kryper på mina ben, i det ögonblicket.
På en fest så möter man i kvinna i urtjusig festkänning, festfrisyren är arbetad med i flera timmar och man tycker det är jättesnyggt tills jag ser skorna med öppning för tårna där de är extra markerade med rött nagellack. Festfrisyren omvandlas till otvättat hårrufs med tovor som inte tvättats på några månader. Festblåsan omvandlas till en grå sopsäck, ja hela personen omvandlas till en person som som letar en matbit på en sophög. Allt det vackra jag såg en sekund tidigare är utbytt. Herrar i sandaler gör samma hemska omvandling…. USCH!

Jag läste i en tidning att ett par damer hade anmält en man som blottare, för att hämta tidningen i trapphuset naken. Låt folk gå nakna på stan, men att blotta sig på riktigt är att gå utan strumpor i öppna skor. Tänk om jag skulle anmäla dessa män och kvinnor för att blotta sig???

Det har hänt att jag reagerat så stark på fötter att jag lämnat möten och tillställningar. Jag har lämnat serveringen när servitrisen kom med kaffe och kaka, just bara för fötternas skull.

Så visa respekt och ha strumpor på er 😉